Azteker

20 röster
30029 visningar
uppladdat: 2005-02-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning/Bakgrund

Aztekerna var krigs-, nomad och jägarfolk som livnärde sig på att jaga. De bodde i grottor eller enkla kojor av grenar. De kom från Aztlàn, som låg i nordöstra Mexiko och södra USA. Aztekernas stamgud, Huizilopochtli, hade i en uppenbarelse sagt åt aztekerna att slå sig ner på den plats där de fann en örn som satt på en ficonkaktus, ätande på en orm. De begav sig iväg och kom till den blomstrande Mexico dalen. Dalen var redan mycket tätbefolkad och de var inte speciellt välkomna. De slog sig ner på de småöar som fanns i sjön Texcoco, som täckte dalens botten. Själva arbetet handlar om hur aztekerna blev ett mäktigt krigarfolk, hur de byggde upp sitt mäktiga rike samt hur de gick under.

Syfte
Syftet med detta arbete är att jag ska lära mig mer om azteker, och indianfolk. Att få insikt i Mellanamerikas historia och kultur.

Frågeställning
• Vilket sorts folk var aztekerna?
• Hur var samhället uppbyggt.
• Hur kunde de bygga upp ett sånt enormt rike?
• Hur kunde Cortès med sin lilla arme, vinna över de mäktiga aztekerna?

Metod
Först läste jag i ett lexikon om aztekerna, för att få lite grepp om ämnet. Jag hittade ett historiskt lexikon, större delen av arbetet är hämtat därifrån. Jag lånade boken ”Aztekerna” av Jacques Soustelle, som jag läste hemma. Fakta om den Spanska erövringen och gudar hittade jag på Internet. Men arbetet är till stor del uppbyggt av skriftligga källor.



Aztekerna

Tenochtitlàn
1519 invaderade spanjorerna Mexico i Sydamerica. Då stod det aztekiska riket i full blomstring och de behärskade större delen av Mexico. Det här är historien om hur Aztekerna lyckades skaffa sig ett så enormt välde. Aztekerna kom till den bördiga Mexicodalen i början på 1300-talet. Dalen var redan mycket tätbefolkad och det tog lång tid innan de lyckades finna en plats att bosätta sig på. I Mexicodalens botten låg en sjö (Texcoco), aztekerna fann de öar som bildats i sjön. De började att byggda upp sitt samhälle. De byggde konstgjorda öar med hjälp av flottar, av stockar och grenar. Flotten kunde både flyta på vattnet eller vila på bottnen. Man har räknat att en yta på 86 hektar räckte för att livnära runt hundra familjer. Aztekernas nya huvudstad Tenochtitlàn var född, och den växte snabbt. Staden låg på samma plats som Mexicos huvudstad Mexico City ligger i dag. 100 år senare var Tenochtitlàn på väg att bli en stormakt bland de grupperingar av folk som bodde i Mexicodalen. Men Aztekerna hade fått kämpa för sin possition inte bara mot naturen när de byggde upp sin stad på vattnet, utan även mot grannstater. Man såg Aztekerna som de absolut farligaste krigarna i dalen.






Trippelalliansen
I början på 1400-talet var Atzcapotzako den starkaste staten i Mexicodalen. Då slöt de tre staterna Texcoco, Tlacopan och Aztekernas Tenochtitlàn samman mot Atzcapotzako. Några år senare hade de besegrat den gamla härskarstaten och hade nu herraväldet över hela dalen. En gång hade alla varit både bönder och soldater, men nu ändrade man på det. Folket indelades i krigare och bönder, adel och vanligt folk. En sorts klassindelning som vi hade i Europa. I mitten på 1400-talet så drabbades Mexico av missväxt och hungersnöd. Hundratusentals människor svalt ihjäl. Efteråt tyckte trippelalliansen att den bästa försäkringen mot hungersnöd i framtiden var att utvidga sitt område. Den Aztekiska armen begav sig ut, utanför Mexicodalen och steg för steg utvidgades riket, tills det sträckte sig från stilla havet till Mexikanska bukten.




Skatt och Handel
Nu kunde de väldiga riket börja kräva skatt av de erövrade områdena. Rikedomarna strömmade nu in till de tre städerna i trippelalliansen, särskilt till Tenochtitlàn. Skatterna kunde vara mat, arbetskraft eller prydnader. Hantverkare från hela riket hämtades till Tenochtitlàn. De gjorde fina fjäderornament som adelsklassen tyckte mycket om. Hantverkare började göra smycken som prydde de fina folkets halsar. Handelsplatsen blev nu en central punkt i staden. Stora köpmän skaffade sällsynta varor på långa och farliga resor det kunde vara fågelfjädrar, kakao, guld, silver, jade (till t.ex. jadefigurer) och färgämnen.

Samhället
Samhället hade brister som löstes på olika sätt. Vattenförsörjningen till den växande staden var ett stort problem. Under riktigt torra perioder var det svårt för befolkningen att skaffa tillräckligt med vatten åt sig själva och sina åkrar. Men under andra perioder så hotades hus av översvämning eftersom floder hade sitt utlopp i dalbottnen. Man anlade kanaler och byggde vallar eller fördämningar. Det gjorde det möjligt att reglera vattenståndet. Man löste problemet med dricksvatten genom att bygga akvedukter, som leddes från källor inne på fastlandet via kanaler och fördämningar fram till stadens centrum.
Varje område drev sin egen skola. Där gick männen från att de var fjorton år till tjugoårsåldern. De drev en bit jord samtidigt som de utbildades till krigare. Det hände att pojkarna kunde få vara med vid en erövring, fast då mycket övervakade av en mera rutinerad krigare.

Calpullin
Calpullin var en slags klan. Medlemmarna bodde tillsammans. Man vet inte riktigt vad som knöt medlemmarna samman. De var inte släckt, och de var från olika samhällsklasser. I Aztekernas samhälle var det Calpullin som ägde all jord. Bonden fick bruka jorden och hans son kunde ärva den efter honom, men bonden fick inte själv sälja jorden vidare.

Härskaren- talaren
Calpullin valde sin ledare som i och med det blev härskare. Härskaren hade inte alls lika mycket makt som Europas kejsare. Hans makt begränsades av lagar och traditioner från stamsamhällets tid. Härskaren kunde inte heller själv bestämma vem som skulle efterträda honom. Härskarens makt var begränsad när det gällde viktiga beslut. Han var tvungen att lyssna på sina rådgivare och böja sig för dem. Men allt eftersom så fick kejsaren (härskaren) mera makt. Han blev en enväldig härskare. Den mest kända härskaren var Montezuma, det var han som styrde landet när spanjorerna kom. Aztekerna såg honom som en gudakonung.

Gudar
Mexikanerna trodde på två ursprungsväsen som bodde högst upp i universum, i den trettonde himlen. De stod över alla människor och gudar. De hade den avgörande makten men de mindre och verksamma gudarna fick ändå stå i centrum. Enligt aztekernas skapelseberättelse så skapade ursprungsgudarna de mindre gudarna, de mindre gudarna samlades i Teotihuácans mörker. En av gudarna kastade sig i elden varur han uppstod och förvandlades till en sol. Men den nya solen var orörlig. Därför fick de övriga gudarna ge solen näring (blod) genom att offra sig själva. Det blev sedan människans ansvar att ge solen offer, annars skulle universum upphöra att existera. Offerritualen utspelade sig på pyramider och i tempel där präster skar ut hjärtat med en kniv av vulkaniskt glas. När aztekerna erövrade nya områden tog de många krigsfångar som de sedan offrade.
Jungfrufödsel Coatlicue var en jordgudinna som blev havande genom att en boll av fjädrar föll ner från himlen. Aztekernas stamgud, Huitzilopochtli föddes fullvuxen och beväpnad med en eldorm.

Den spanska erövringen.



1519 ger sig äventyraren Cortès från Spanien ut på en expedition med 500 man. Han har hört ryktas om städer och rikedom på andra sidan havet.


Man skulle kunna tro att spanjorer och aztekernas kultur var motsatser till varandra, men det finns många likheter mellan de båda folken. Spanjorer och azteker tillhörde båda extremt militaristiska kulturer. De var båda ganska unga och osäkra nationer, som byggt sin makt på svagare folk. Hur det skulle gå i mötet mellan de båda nationerna kunde man inte avgöra på förhand. Mycket talade mot Cotès och hans lilla hop. Aztekerna hade erfarna och välorganiserade arméer. Men det fanns två svagheter som hotade det aztekiska riket. För det första så hade aztekerna behandlat de erövrade staterna grymt. De hade alltså många fiender som såg spanjorerna som befriare. De anslöt sig på spanjorernas sida. Aztekernas andra svaghet var att de inte insåg att spanjorerna var ett erövrarfolk precis som de. De trodde att Cortès och han män var gudar. Vilket var en väldig fördel för Cortès.
Alla indianer trodde inte att Cortès var en gud. Maya indianerna betraktade från allra första stund främlingarna som tjuvar och erövrare. Spanjorerna tog härskaren Moctezoma som gisslan, senare dödades han. En brutal massaker på obeväpnade aztekiska stormän utlöste ett uppror mot spanjorerna. De försökte desperat ta sig ut från Tenochtitlan, under flykten så dödades mellan hälften och två tredjedelar av alla spanjorer. Aztekerna fick en ny härskare Cuitlàhuac. Han var en mycket hård man. Han lät mörda alla samarbetsmän. Han började att förhandla med Cortès indianska allierade att byta sida. Hade Cuitlàhuac lyckats döda alla spanjorer, hade han kunnat stoppa nya spanska trupper. Det hade gett honom lite mera tid att utveckla sina vapen. Men även om han hade fått mera tid så tror man inte att indianerna skulle kunna undvika att bli koloniserade. Men det blev inga våldsamma strider.
Européerna hade fört med sig smittkoppor. Viruset spred sig från stad till stad, indianerna hade inget som helst skydd mot sjukdomen. De dog som flugor. Halva befolkningen dog, b la den nya härskaren Cuitlàhuas. Eftersom spanjorerna var immuna mot viruset så drabbades de inte. Ett år senare var spanjorerna och de allierade indianerna tillbaka i aztekernas huvudstad Tenochtitlàn. Efter fyra månader av hänsynslösa attacker var den totalförstörd. På ruinerna byggde segrarna en ny spansk stad. Det är grunden till det stora torg i Mexico City som nu heter Plaza de la Constituciòn.


Azteker i dag.
I Mexico lever ca 2 miljoner azteker. Det aztekiska språket, nahua, talas av nästan alla.

Aztekisk dansuppvisning på Zocalo, Dansare med aztekiska kläder utför rituell dans.
huvudtorget i Mexiko City


Sammanfattning/Diskussion.

I början på 1300-talet grundade aztekerna staden Tenochtitlàn. Hundra år senare hade staden vuxit och aztekerna hade blivit ett fruktat krigarfolk. Deras sätt att styra upp staden med en ledare ”talare”, skola för unga pojkar, handelsplatser i form av torg och vattenledningar kan liknas med det Europeiska samhället. Aztekerna går samman med två mäktiga stater, tillsammans störtar de Atzapotzako den starkaste staten i Mexico dalen. Det är början på aztekernas egentliga storhetstid. Så småningom växer ett adelssamhälle fram i och med skatteindrivning från de erövrade staterna. Talaren blir en kejsare med gudomlig makt. Men i början på 1500-talet kommer spanjorerna med Cortès i spetsen. Han har kikaren inställd på de rikedomar som städerna på andra sidan havet ryktas gömma. I ett kommande krig tycks aztekernas rutinerade arméer ha ett kraftigt övertag mot Cortès lilla arme på lite drygt 500 man. Men aztekerna insåg inte att spanjorerna var ett erövrarfolk, de betraktade i början de vita främlingarna som gudar. Vilket Cortès drog nytta av. Aztekernas kejsare mördas och spanjorerna tvingas fly undan aztekernas vrede. Men europierna förde med sig de mycket farliga smittkopporna. Inom ett år har mer än halva urbefolkningen dött i smittkoppor. Cortés kan återvända till Tenochtitlán och efter fyra månader är staden totalförstörd. På ruinerna bygger man upp en ny spansk stad. Aztekernas storhetstid var slut.

Tankar runt aztekernas kultur. Det spelar nog ingen roll vart människan växer upp, om det så är i Afrika, antikens Grekland eller Asien. Hon måsta få ett svar på hur jorden skapades. Aztekerna tror att gudarna samlades och tillsammans skapade universum och jorden, de kristna tror istället att en enda gud skapade jorden. I nästan alla religioner tror vi på gudar. Aztekerna tror att deras stamgud Huitzilopochtli föddes genom jungfrufödsel, jungfrufödslar förekommer även i bibeln och i den grekiska mytologin. Aztekerna byggde pyramider och tempel för att hylla sina gudar. Precis som grekerna på berget Olympos.
Andra likheter kan vara hur aztekerna löste de praktiska problemen med vatten, de byggde vattenledningar och vallar, för att kontrollera vattnet. De byggde upp ett skolsystem för att utbilda pojkar, till soldater. I och med att aztekerna utvidgade sitt område så kunde de börja driva in skatt, i form av varor och smycken. En handel startade. Samhällets uppbyggnad hade många likheter med stater i Europa. De utsåg en ledare som med tiden blev allt mäktigare. Den mest kända ledaren var Montezuma som regerade imperiet när spanjorerna kom. Lagar gjorde att de ”vanliga” folket stod under ledaren. De fick t. ex. inte se honom i ögonen när de talade till honom. Han framstod som en gud i aztekernas ögon. Att ledaren för ett land säger sig ha gudomlig makt är inget ovanligt. Aztekerna byggde sitt rike på våld. De beskrevs som hänsynslösa krigare. I nästan allt diktatoriskt styrda länder har diktatorn byggt sin makt på våld. Anledningen till att kejsaren fick så stor makt tror jag kan ha bero...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Azteker

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • David Stenman 2017-03-10

    nice m9

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-03]   Azteker
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3358 [2019-09-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×