Försurning

15 röster
29445 visningar
uppladdat: 2005-02-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Försurning av vatten

Inledning
Jag har valt att jobba med försurning eftersom jag anser att det är ett stort problem. Och det kommer bara att bli större och större om man inte gör något åt det snart. Det gäller att komma framåt i utvecklingen så att man kan komma på nya bränslen och energi källor som inte bidrar till försurningen.
Om vi fortsätter som vi gör nu och kör bil och bränner fossila bränslen som vi gjort innan kan det kanske vara för sent snart.
Försurningen skadar inte heller bara naturen utan den skadar även oss människor. Så det är allas ansvar att vi måste lösa detta problem.

Allmänt
Försurning av vatten i Sverige är ett allvarligt miljöproblem. Man visste inte mycket om det tills det att fiskarna en dag för många år sedan började märka att fisken i sjöarna hade ”tagit slut”. Visst förstod man att industrin hade en inverkan på miljön, men med tanke på att det närmaste industriområdet låg över 50 mil ifrån den drabbade sjön så fick man det inte att gå ihop.
Idag vet man att det är i huvudsak den sura nederbörden som påverkar vårt vatten och vi tvingas att kalka omkring 14 000 sjöar och vattendrag för att hålla dem i balans så att fiskarterna och växterna kan överleva.

Orsaker
Den sura nederbörden orsakas framförallt av att vi bränner fossila bränslen såsom kol och olja. Det som egentligen händer, kemiskt sätt, är att när vi eldar kol och olja frigörs svavel som sedan förenas med luftens syre. Detta går sedan ut i atmosfären som svaveldioxid.
Vid förbränning av fossila bränslen uppkommer också kväveoxider, dels på grund av ämnets kväveinnehåll men mest av att luftens syre och kväve förenas vid förbränningens höga temperatur. Det som sedan händer med svaveldioxiden och kväveoxiden i atmosfären är att de omvandlas till svavelsyra respektive salpetersyra. De sönderdelas sedan till vätejoner, sulfat och nitratjoner som i sin tur återvänder till jorden, i form av regn eller snö.
Man vet ju att nederbörden för eller senare når sjöar och vattendrag, och det är ju just dem som får ta smällen tillsammans med växt och djurlivet i vattnet. Föroreningarna kommer från många olika ställen men dom nordeuropeiska länderna släpper ut mycket. Det är mest när man förbränner fossila bränslen men också från Industriprocesser. Men sen finns det även ammoniak i det sura regnet. Den största delen av ammoniak som släpps ut kommer från stallgödsel inom jordbruket. Industrin bidrar med mycket liten del av ammoniak utsläppen. Men det finns positiva sidor som visar att utsläppen av kväveoxider minskar i och med att man bränner mindre mängder fossila bränslen i dagens samhälle.

Diagram över växtplankton mängden vid en vis pH halt

Vad gör man åt problemet idag?

Naturen gör så gott den kan

Våra marker innehåller ämnen som har en förmåga att kunna motarbeta den sura nederbörden genom att neutralisera den sura syran som rinner genom markskikten, eller åtminstone göra den mindre sur. Eftersom vattnet rinner igenom markskikten innan det når sjöarna så hjälper ju markerna till någorlunda, men marken mår ju inte heller bra av den sura nederbörden och på så sätt försämras dess förmåga att göra vattnet mer basiskt. Istället måste man nu använda kalkning för att få vattnet till rätt pH balans igen.




Kalkning

Förutom naturens krafter så brukar ju människan kalka sjöarna som tidigare nämnt. Detta gör man för att behålla balansen och vattnets pH värde så att djur och växtlivet överlever. Kalkning av sjöar har pågått mer eller mindre sedan 60- talet. Det används många olika kalker, t ex naturlig kalksten, bränd och släckt kalk och avfallskalker.

• Naturlig kalksten: Den är naturlig och det finns ingen risk för att överdosera med den här sortens kalk. Den är en bra metod och den är långtidsverkande. Den innehåller inte heller några tungmetaller. Men den är inte bra mot starkt försurade sjöar.
• Bränd och släkt kalk: Bränd kalk framställer man ungefär som det låter. Man bränner kalksten i hög temperatur. 900-1000 o
Släkt kalk får man fram genom att man släcker den brända kalken med vatten.
Med dessa sorters kalk måste man dosera med försiktighet så att man inte chock höjer pH värdet i sjön. Dom innehåller inga tungmetaller men har kort effekt så man måste kalka ofta
• Avfalls kalker: Avfalls kalker innehåller tungmetaller och andra farliga ämnen men dom används för att dom är ekonomiska och räcker länge

Kalkning är endast ett sätt att hålla sjöarna vid liv så det är absolut ingen lösning. Men att man ska låta ekonomin genom att inte tillsätta så mycket pengar det behövs till kalkning tycker jag inte låter särskilt positivt. Jag tycker att man borde kunna åtgärda dom problem man har ställt till med i naturen.
Men man måste också tilläga att man inte vet allt om vad kalkningen har för långsiktig verkan på naturen. Det forskas i det just nu inom vad kalken har för effekter under lång tid. För det skulle inte vara bra att åtgärda ett miljö problem och få ett annat istället.
Men istället för kalk bör vi satsa mer på långsiktiga lösningar. Och det är inget Nationellt problem vi har endast i Sverige. Det är ett globalt problem och måste därför behandlas på alla fronter.

Symptom och Resultat av försurning

Man märkte i först under 60- talet att det hände nått med sjöarna. Vattnet blev klarare eftersom algerna blev färre och växt och djur plankton mängden minskade. Fiskarna började försvinna och det började även växa mer vitmossa. Det låg även kvar döda djur och delar av dom eftersom nedbrytarna i sjön hade dött ut.
Det som händer när det sura regnet regnar ner är inte bara att djur och växtlivet i sjöarna dör ut utan det får även andra följder. Det finns många viktiga ämnen som försvinner så att växterna inte kan ta upp dom. Ämnena är t.ex. fosfor, kalium. Även viktiga näringsämnen som magnesium, kalcium binds så hårt kemiskt eller försvinner så att inte växterna kan utnyttja dom. Ämnena kommer istället ut i t.ex. grund vattnet och i andra vatten drag.
När ämnena sedan kommer i dricksvattnet skadas vi människor och vi får även i oss mer eftersom halten av metallerna ökar även i föda som fisk t.ex.
Inte bara det i vattnet skadar människorna. Även ämnen som blivit försurade och finns i luften skadar människorna och kan ge problem med t.ex. andning.
Förutom dom skador vi kan få så kan även byggnader och liknande bli påverkade. Exempel är t.ex. historiska minnes märken och statyer. Man ser ofta statyer som ser förstörda ut.

Lösning

För att lösa detta allvarliga miljöproblem måste man helt enkelt bränna mindre fossila bränslen. Man kan inte låta naturens krafter försöka stoppa försurningen, det skulle aldrig fungera om man tittar långsiktigt. Människan och forskningen måste tänka till. Resursslöseriet är stort idag, vi behöver inte använda så mycket kol och olja vid uppvärmning och vi kan t ex köra betydligt mindre bil och verka för mer kollektiva transporter. Forskningen kan satsa på alternativa energikällor och rening av a...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Försurning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-01-22

    Om det är rätt fakta, så först

  • Inactive member 2008-03-05

    din källförteckning kommer ju

  • Inactive member 2009-05-19

    Felaktig särskrivning, rena felstavningar, och dessutom använder man "de" eller "dem" istället för "dom" i skriftspråk. Tänk på det vid nästa uppsats, annars var det mycket bra =)

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-03]   Försurning
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3306 [2019-03-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×