Korallrev

10 röster
18187 visningar
uppladdat: 2005-02-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Från polyp till Stora Barriärrevet
För 250 miljoner år sedan började korallrev att bildas. Korallreven växer endast på få områden, men har ändå ett stort inflytande på miljön. Korallerna klarar sig bara i tropiska områden, som finnes vid Atlanten och Karibien, och från Röda Havet till centrala Stilla Havet. Atlanten och Karibien utgör endast 8 procent av världens korallrev, och minskar markant fortfarande. Man räknar med att det finns ungefär 284 300 kvadratkilometer korallrev, vilket utgör endast 0,089 av världens hav.
Artrikast på korallrev är Sydostasien, där korallreven klarade sig undan istiden och fått utvecklats i fred.

Koraller består av polyper, som är i flesta fall kolonibyggande. Dem har en förmåga att lämna efter sig ett kalkskelett efter sin död.

Polyper är ett mycket lågt utvecklat djur som tillhör djurgruppen nässeldjur.
Den lever av plankton som fångas in med hjälp av tentaklerna med nässelceller på runt munnen.
Polyperna lever i symbios med algerna, dem ”byter tjänster” med varandra kan man säga. Polyperna blir färgglada och får genom fotosyntes ca 90 % energi, tack vare den grönalg, zooxanthell, som finns inne i varje polyp. Och som gentjänst får dessa alger näringsämnen, bl.a. fosfor och syre. Fotosyntesen hjälper även till att bilda det kalkhaltiga skelettet.

Korallrev
Som sagt så var dessa polyper kolonibyggande, och dessa kolonier kallas koraller. När dessa koraller blir större och äldre så dör dem äldsta polyperna och lämnar då ett kalkskelett efter sig. Det ger plats åt nya polyper, som i sin tur kan bygga upp nya koraller. Detta gör så att koraller växer på varandra i lager, och bildar till slut ett korallrev.

Det finns fyra olika former utav korallrev:
Strandrev är enkelt sagt en fullföljning av land på kust eller ö. Korallerna växer snabbt och når ytan fort och bildar en slags plattform.
Bärriärrev tror man tidigare varit strandrev som lämnat stranden. Det bildas ofta en sorts lagun mellan kust och barriärrevet.
Grund är en viktigt rev, som fungerar som en slags oas för fiskar. Dessa rev lever under vattenytan och bildas på samma sätt som en ö eller som en gammal atoll.
En Atoll byggs enligt Charles Darwin upp som bilden visar. Atoller förekommer långt ute i öde haven.

Dem koraller som bygge upp korallrev kallas stenkoraller som det finns ungefär 800 arter av. Stenkorallernas fortplantning är rätt intressant, korallerna släpper ut stora mängder ägg och sperma, ägget befruktas och flyter iväg med strömmarna. När dem sedan landar på en passande yta så börjar dem så småningom utvecklas till polyper, och koraller kan börja byggas upp, och så är processen i full gång.
Världens största korallrev är Stora Barriärrevet utanför Australien kust som är mer än 2000 kilometer långt.

Korallers förutsättningar
Solljuset gör så att zooxanthellernas fotosyntes. (Därför kan koraller bara leva på grunt vatten)
Vattentemperaturer ska ligga runt 25 grader, annars kan dem utsättas för korallblekning.
Salthalten får inte bli för hög eller låg.
Koraller klara inte av att leva vid en mjukbotten eller kuster med en hög sedimentering, därför är det viktigt att underlaget är det rätta.
Precis som dem flesta andra kraven för överlevnad så krävs det att näringsämnena ger en lagom mängd. För lite näring, dör dem ut, för mycket så kan nya arter konkurrera ut korallreven.
Viktigast för korallerna är nästan strömmarna, som inte bara ska fördela koralldjurslarvarna, utan också ska se till så att det inte är för varmt, eller för kallt. Dem för även med sig syre och näringsämnen och håller bort avlagringar som kan samlas på korallerna.

Många arter av koraller kan leva på djupt vatten, men dem är inte lika hotade, eller spelar inte en lika stor roll på miljön, och därför tas inte deras levnadsförhållande upp.

Anledningarna som försvårar för korallerna och deras levnadsstandard tas upp i avsnittet ”Hoten mot korallreven”

Korallrev som ekosystem
Det finns en otroligt stor mängd arter runt och i korallreven, och även stor växelverkan mellan olika arter. Man uppskattar att det finns cirka 1 miljoner icke bokförda korallarter, medan många forskare säger att det finns så mycket som 3 miljoner. Men bokförda korallarter har vi ca 93 000, och då räknar man in fiskar, kräftdjur, tagghudingar, havsanemoner marina däggdjur, reptiler, mjuk – och stenkoraller och även fåglar.

Många arter har många olika särdrag, vissa kan kamouflera sig och smyga, vissa kan ha en utvecklad försvarsmekanism. Utvecklingen har gjort så att flertalet individer har lärt sig att samarbeta och utbyta tjänster med varandra. Som tidigare nämnd symbiosen mellan polyper och grönalger, som är det viktigaste samarbetet. Ett annat exempel kan vara samarbetet skelettkalket och fiskarna som äter dem och får med sig levande och döda delar. Då smälts polyperna och avger resterna i ett moln av finfördelad kalk som senare andra polyper äter upp.

Korallreven mildrar även kusterna från erosion och är en viktig ekonomisk tillgång för flera länder. Man uppskattar att 50 % av fisket i tropiska länder fångas runt korallrev. Man behöver inte bara korallreven till fiske, korallreven behövs inom andra områden också, som turism, uppfödning av marina djur, kustskydd, byggnadsmaterial och man forskar oavbrutet för att finna läkemedel för framtiden i livet bland korallreven.


Hotet mot korallreven
Hoten mot korallreven är många, och framförallt stora. Människan är den största boven i dramat, då den har störst ansvar i hoten mot korallreven. Intressant är ju också att människan drabbas av dem förändringar som skulle ske om korallreven skulle utrotas. I U-länderna är man beroende av fisk och dess proteiner, för att inte få livshotande sjukdomar. Och nästan all fiske i dessa länder sker vid kusterna p.g.a. inga pengar till större fartyg, och då drabbas korallreven värst.
Mellan 50-70 % av världens korallrev anses vara hotade av mänskliga aktiviteter och 60-90 % har förstörts på ett eller annat sätt. I flera fall så kommer det hot från flera olika håll, inte bara människan, och i värsta fall så kan korallreven försvinna om dem drabbas hårt, precis som den börjat göra runt Karibien.

Man delar upp hoten i tre typer:

Mänskliga hot
Turismen som ökat runt korallreven får se sig drabbade av dem turister som dem lockar till sig, för folk sliter bort korallrev för att få med sig en souvenir hem. Turister har också en ovana att smutsa ner mycket, och fastnar smutsen i reven så förändras den fysiska belastningen och dö. Detta är inte en avgörande faktor i hotet, men det är en början.
Fartyg och båtar har då ett litet större ansvar, om än mindre respekt för korallreven. Båtar ankras i rev, och sliter upp och dödar stora stycken med massor utav koraller, även när rev ”ligger i vägen” för passerande fartyg, som då spränger bort reven.

Fisket i dem tropiska länderna är beroende av fisket vid korallreven, det har man alltid varit. Utan fisk så klara sig inte befolkningen länge, men fortsätter fisket på samma hänsynslösa sätt så kommer man inte att få någon fisk i överhuvudtaget.
Befolkningsmängderna ökar och fisket måste räcka till alla och bli mer effektivt. I dessa länder försörjer man ofta sig själv och sin familj eller by, så i stort sett alla kan fiska och utrustningen är inget för dem stora haven. Istället håller man till vid kusterna och de nöter på korallreven, vars ekosystem rubbas.
I flera fall har fiskarna inte hunnit uppnå en vuxen ålder, så fisken tar slut innan det kommit nya fiskyngel, och överfisket tar fart.
Andra metoder att få tag på fisk förstör korallerna avsevärt, speciellt dynamitfiske, där man slänger dynamit mot reven, som exploderar vid ytan. All fisk i närheten dör och man plockar upp dem för hand. Vi har också nätfiskandet där man kastar ett nät mot revet och drar det sakta genom det och då följer även koraller med i nätet.

Föroreningar och sedimentering tillhör också den del där människan har ansvar. Den vanligaste föroreningen är dem stora mängder näringsämnen som släpps ut från jordbruket i närheten av korallreven. Näringsämnena i vatten gör så att alger föds och brer ut sig en så stor skala att dem dödar och tar över korallernas plats. Olja är den farligaste föroreningen för korallerna, den kväver koraller och hämmar deras fortplantning avsevärt.
Sedimenteringen har förmågan att lägga sig som en liten beläggning på vattenytan, och hindra solljusen att nå korallerna. Eller så lägger sig sedimentet sig som en skinn över korallerna, men de kan oftast korallerna ta bort med ett slem.

Temperaturförändringar
För varje år som går så ökar temperaturen med 1-2 C, och fortsätter den så kan det så småningom betyda slutet för korallerna. Zooxanthellerna förser polyperna med energi och med fotosyntesen hjälper till att bygga upp det kalkhaltiga skelettet. Om zooxanthellerna försvinner kan korallerna sluta växa och bli svaga, och då kan algerna konkurrera ut korallerna. Polyper måste ha ingått i symbios med alger inom 2 månader annars dör den.

Även här har människan ett finger med i spelet, då temperatur höjningar beror på den ökade koldioxid i luften som kan ge upprinnelse till växthuseffekten. Koraller behöver viktiga mineraler som inte kan fortsätta producera när koldioxiden ökar. Annars blir den svag och mindre tålig mot fysiska belastningar.

Biologiska hot
Två helt mänskligt oberoende hot mot korallreven är Törnekronan och korallsjukdomar.
Törnekronan är en sjöstjärna som äter upp korallernas polyper och lämnar kalkskelettet kvar.
Korallsjukdomar är när korallerna infekterats med ett virus av något slag. Det som händer är att korallerna drabbas av missfärgningar och sedan till slut dör. Endast 3 % av de inträffade sjukdomarna har inträffats i områden där människan inte påverkat med föroreningar och sedimentering.
Vad kan man göra för att stoppa utrotningen?
Det finns massor människan kan göra för att stoppa utrotningen av korallrev. Jag tänker ta upp dem tre viktigaste:

Skötsel av korallrev
Man talar om en kontinuerlig skötsel av korallreven, att man ger en person eller familj en del av ett rev, som dem ska sköta och bestämma över. Man bestämmer hur mycket och vad av revet som ska nyttjas, eller om det inte får användas till något mänskligt nyttjande.
Man vet att folk vet när det är som bäst att fiska, och var, men man ser till så att man kan göra allting på bästa sätt. Man får inte fiska upp fisk som inte är fullvuxet, eller fiska då det är dåligt väder och fiskelyckan inte lika stor.
I flera samhällen låter man befolkningen ta hand om korallreven själv, och där har de varken behövt eller för den delen vara möjligt att bygga t.ex. ett naturreservat. Lägger sig inte omvärlden i behandlingen av reven och fisket runt dem skulle man klara de galant är man övertygade om.

Lagar
En utbredning av lagar för vad som är tillåtet mot koraller är omfattande. Men det krävs också handlingskraft och pengar för att det ska kunna genomföras på ett ordentligt och effektivt sätt. Men alla länder har inte kapitalet för detta krav, där kan det istället ske en kontroll ledd av lokalbefolkningen.
Man har delat ut licenser för fiskare, så att antalet skärs ner, och i framtiden ska de delas ut licenser i dem små lokala samhällena, och att man ser till så att det är rätt metoder och utrustningar används, man ska inte få fång i kommersiellt syfte, arter som är sällsynta och hotade ska inte få fångas.
När turismen ökar, ska även kontrollerna öka, vissa handlingar och aktiviteter ska förbjudas. Man får inte glömma dem lagar som ser till så att jordbrukets och sedimentens föroreningar inte läcker ut vid korallerna.

Naturreservat
Om ett naturreservat sköts av en organisation med en stark ekonomi så kommer korallreven i reservaten att inte drabbas av svårt fiske och fysiska påfrestningar. En idé är att man precis som vid Nederländska Antillerna, bygger upp ett naturreservat för turister, som kan komma och skåda korallerna och dess färger. Det skulle få upp ekonomin avsevärt och därmed förbättra korallerna situation.















Egna tankar
Människan har grävt en grop för sig själva, och gropen blir bara större och större. Detta är ett jätteproblem som måste stoppas så fort som möjligt.
U-länderna är som sagt beroende av sitt fiske, men att fiska vid reven gör det bara sämre i framtiden. Det är där som väsvärlden måste rycka in. Man måste se till så att fisket vid barriärerna stoppas, men samtidigt ska länderna få sin fisk. Om det ska ske med bidrag från I-länder eller på annat sätt låter jag vara osagt.

Precis som jag sammanfattade tidigare om vad man kan göra så tycker jag att naturreservat är en strålande idé, speciellt kombinerat med en fungerande turism. Man skulle tjäna pengar på det om man förutom korallerna använda sig av sportdykning, och något slags delfinarium och dyl. Turister vill ju se rena och fina koraller, så dem kommer att flocka till naturreservaten.

Men man måste sätta upp lagar och bestämmelser för vad som gäller, ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Korallrev

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-03]   Korallrev
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3298 [2019-05-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×