Borderline - en gränslinje

2 röster
45808 visningar
uppladdat: 2004-05-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Under de senaste 50 åren har ett nytt begrepp inom psykologin växt fram. Begreppet borderline användes först av psykoanalytikern Adolph Stern år 1938. Han tänkte mycket på sina patienter som han varken kunde klassa som neurotiska eller psykotiska.
Ju mer tiden gick desto starkare och mer utbrett blev uttrycket då alltfler patienter passade in i denna kategori och idag får de diagnosen borderline. Kvinnor drabbas oftare än män.

Borderlinepersonlighet
En borderlinepersonlighet kan beskrivas som en mycket impulsiv, misstänksam, svart/vitt tänkande person med en störd identitetsuppfattning. Dessutom är hon känslomässigt instabil i sina relationer till sina medmänniskor. Å ena sidan är personen mycket rädd för att vara övergiven och ensam samtidigt som hon är rädd för närhet. Detta orsakar inte bara lidande för den sjuke utan också människorna i omgivningen som ibland upplever personen som klängande och ibland som avvisande. De som står närmast blir mest lidande. Raseriutbrott med starka självdestruktiva inslag är vanligt, personen blir mycket krävande och kan hota att skada eller ta livet av sig själv om inte önskningarna uppfylls. Personens inre är översvämmat av starka känslor och upplevelse av total hjälplöshet.

Uppkomst
Det finns inget som säger med säkerhet hur borderline uppkommer hos en människa. Barndomen och familjelivet spelar en stor roll. Ofta kommer borderlinepatienterna från familjer där störningen har funnits i flera generationer. Familjelivet kännetecknas av häftighet och tumult. Snabba växlingar av hat och kärlek förekommer hela tiden. Föräldrarna är stolta över sina barn i ena stunden för att sedan nedvärdera dem i nästa. Ingen vet var de har varandra och det finns ingen trygghet. De är rädda för att komma varandra för nära men de accepterar inte heller separationer.
När barnen växer upp präglas deras vuxna liv och relationer av barndomens instabila familjeliv. I varje relation finns det en separationsmöjlighet som den borderlinestörde inte kan acceptera, samtidigt finns hela tiden rädslan för ensamheten. Ensamheten väcker tomhetskänslor utan avgrund som är omöjliga att uthärda. Dessa känslor undviks med samma mönster som i barndomen, starka känslor av idealisering eller nedvärdering.
Vanligt för borderlinepersonligheten är också rädslan för att bli uttråkad. Detta förstör chanserna till längre förhållanden och planer för livet vilket leder till självhat och mycket dåligt självförtroende. Personen är rädd för att bli avslöjad och söker därför hela tiden efter nya jobb, förälskelser osv.

Behandling
En normalisering av borderlinepatienter brukar oftast ske med åren. Det bästa botemedlet är psykoterapi kombinerad med mediciner. Medicinerna är bra mot oro och depressioner. Då detta tas om hand blir det lättare för personen att fortsätta med annan behandling, t.ex. terapi.
Stress är farligt för borderlinepersonligheter. De drabbas av rädsla och overklighetskänslor, vilket kan yttra sig på olika sätt. Ett sätt kallas för dissociation vilket innebär att personen förflyttar sig ur verkligheten och då slipper ta itu med problemen. Detta är en störning i personens identitetsuppfattning, minne, medvetande och tänkande.
Borderlinemänniskorna uppsöker ofta läkare för olika svårbotade, eller mindre svårbotade, åkommor. Det är då viktigt att läkaren fokuserar på det de söker hjälp för och förklarar vad vården kan och inte kan göra. Läkaren ska absolut undvika överengagemang i sina patienter då han riskerar att dras med i alla möjliga draman. Viktigt är att läkaren är bestämd och uppför sig som ett proffs och ansvara för den behandling som ges då dessa patienter ofta själva vill bestämma över sin behandling.
I behandlingen har förutom läkarna också de nära och kära en viktig roll. Ofta vet inte familj och vänner inte hur de ska bete sig så att inte allt ska bli fel. Det är bra om någon sätter in sig i behandlingen tillsammans med den anhörige. En trivsam och trevlig miljö utan stress hjälper också till i processen.

SET
Det finns en metod som är lätt att använda sig av och som faktiskt hjälper en att veta hur man ska uppföra sig då man har kontakt med en borderlinepersonlighet. Denna metod kallas för SET, där S är stöd (support), E för empati och T för sanning (truth).
Det första, stöd, innebär att man lägger vikten vid sina egna känslor. Betonar att man som medmänniska är bekymrad och vill hjälpa på något sätt. Man visar att man bryr sig och finns som stöd. Empati, då läggs istället tonvikten på borderlinepersonlighetens känslor. Man visar att man faktiskt uppfattat de kaotiska och starka känslorna. Med sanning, säger man precis det som står här, sanningen. Personen är själv ansvarig för sitt liv och sina handlingar. Man kan säga vad konsekvenserna av någon handling blir och detta får så småningom borderlinepersonligheten att inse konsekvenserna av sitt handlande. Här delar man någonting tillsammans, båda parter är inblandade och någonting påbörjas tillsammans.

Gränslinje
Det är precis vad borderline kan översätts till på svenska. Den lidande befinner sig mellan en neuros och en psykos. Psykosen brukar då oftast vara schizofreni som är en av de största, allvarligaste och vanligaste personlighetsstörningar som finns. I Sverige är schizofreni en folksjukdom då risken för att insjukna är mellan 0,3 och 1,0 procent.


Kluvet sinne

Schizofren
Schizofreni är en psykos, som till skillnad från neuroser, kännetecknas av en mer allvarlig förändring av personligheten. Sjukdomen påverkar förmågan att tänka och värdera verkligheten. Symptomen varierar från patient till patient men det är mycket vanligt att den sjuke lever i sin egen värld. Relationerna till andra personer är allvarligt störda, åtminstone periodvis. Andra vanliga symptom är att det kan vara svårt att förstå vad de vill säga. Det finns inget som helst sammanhang i talet, ord slås ihop och nya ord bildas. Upprepningar av ord, miner eller rörelser och impulser och motimpulser förekommer. Dem störde upplever ofta att tankar utifrån påtvingas denne, patienten hallucinerar, blir paranoid, får en känsla av att ha förlorat sin egen identitet och får ofta även storhetsvansinne.

Uppkomst
Det är svårt att förklara hur schizofreni uppkommer. Inom forskningen av psykiska sjukdomar finns två huvudlinjer. Den ena koncentrerar sig främst på att bota det som är felet i hjärnan genom kemiska medel, biologiskt inriktad. Den andra linjen koncentrerar sig främst på de psykiska faktorerna, hur detta kan ha uppkommit, vad personen med störningen har upplevt. Detta ska då lösas med olika former av psykoterapi.
Schizofreni är mest troligt inte en sjukdom utan består av flera grupper. Förutom den ärftliga faktorn till sjukdomen finns en biologisk teori som kallas för dopaminteorin. Dopamin är ett ämne som förmedlar nervimpulser från en cell till en annan. Dopaminet frigörs från sina blåsor i ändknoppen på en cell och vandrar över till speciella receptorer på nästa cell. Forskare har upptäckt att det ofta finns fler dopaminreceptorer hos schizofrena. Genom vissa mediciner blockeras dopaminreceptorerna och dämpar då vissa nervers aktivitet. Men denna teori är svag. Man vet att det är något kemiskt fel vid schizofreni men frågan är vad det är som ger upphov till detta? Kanske är det psykiska orsaker som ger ökad dopaminaktivitet? Förutom biologiskt orienterade forskare finns det forskare som lyfter fram de psykologiska orsakerna till diagnosen schizofreni- En del pekar på barndomens betydelse, familjelivet. Stress och bekymmer hos en person med ökad risk för sjukdomen kan utlösa eller förvärra den.

Behandling
Behandlingen av schizofreni omfattar medicinering, samtalsterapi, social träning och aktivering. Detta gör det möjligt för åtminstone de flesta av de som drabbats av sjukdomen att leva ett meningsfullt liv med familj och vänner, som spelar en mycket viktig roll i behandlingsförloppet.
Medicinering med antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) är ofta nödvändigt för att minska plågsamma symptom såsom vanföreställningar, hallucinationer och svår ångest. Men även om utvecklingen för denna medicinering ha...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Borderline - en gränslinje

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-11-09

    Borderline är ingen sjukdom, d

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-24]   Borderline - en gränslinje
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3168 [2019-05-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×