Omvårdnadens historia.

14 röster
115483 visningar
uppladdat: 2004-05-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Asklepios var läkekonstens gud i den grekiska mytologin. Han hade två döttrar som hette Hygieia och Panakeia. Vårt ord hygien härstammar från Hygieia. Hon symboliserar vägen till hälsa genom att förebygga sjukdomar och leva utan överdrift i mat och dryck. Panakeia stod för vetandet om jorden och medicinväxterna. Därigenom kunde man bota och lindra sjukdom.
För 2500 år sedan, i Grekland, levde Hippokrates. Han kallas läkekonstens fader. Hippokrates har givit upphov till Hippokratiska läkareden som sammanfattar läkarens ansvar gentemot patienten. För honom var människans livsföring viktig. Vid den här tiden var man väl medveten om hur miljön och livsföringen påverkade människan.
När romarriket började växa överfördes mycket kunskap från Grekland till Rom. I det gamla Rom tyckte man att hygienen var viktig. Man betonade vikten av ett sunt liv med gymnastik och bad. Även att man åt och drack måttligt var viktigt. Dessa idéer
Glömdes länge bort i västvärlden efter romarrikets fall.
I det gamla Kina sa man att goda läkare inte botade sjuka utan lärde ut till människor att inte bli sjuka. Det är även grundtanken i dagens förebyggande hälsovårdsarbete.

Det finns i Sverige inte så många skriftliga källor om vården före kristen tid. Men man tror att man skötte vården av sjuka i hemmen med hjälp av kloka gummor och egna dekokter (avkok på växter). Det fanns antagligen en hel del egna kurer inom asatron som man använde sig av.
För att hålla nere befolkningen och för att försäkra sig om att maten skulle räcka så satte man ut sjuka (även en del friska) barn och gamla i skogen till vargarna. Man offrade också människor till gudarna.
Detta har skett långt in i modern tid i vissa samhällen för att man skulle klara försörjningen.

Under 1000-talet, när kristendomen kom till Sverige, började man bygga kloster. Eftersom dom kristna värderingarna handlade om kärlek till sin nästa och värnandet om livet, så föll det sig naturligt att dom också riktade in sig på sjukvården. Man planterade örter i klosterträdgården för att kunna framställa örter och man samlade kunskap om hur man botade sjuka. Mycket av denna kunskap är den samma som vi använder oss av idag. Man tog emot sjuka och gamla i klostren och dessa vårdades av munkar och nunnor.
Fortfarande fanns det kloka gummor som utövade sina kurer på sjuka, och kyrkan upplevde dessa som ett hot med deras folkliga visdom och rester av tro från hednatiden.
När Gustav Vasa blev kung kom reformen. Man började riva ner kloster , förstörde örtagårdarna och fördrev munkar och nunnor. På så sätt försvann mycket kunskap om sjukdomar och hur man botade sjuka. Eftersom det inte kom någon ersättning för klostren så försämrades sjukvården katastrofalt. Man gick tillbaka till kloka gummor och vård i hemmet.

På 1600-talet kom pesten och koleran. Dessa spred sig snabbt över Europa och kom också till Sverige. Man inrättade pesthus och hospital för att minska spridningen. Den vården som bedrevs där var väldigt dålig. Här arbetade gamla och/eller försupna kvinnor utan utbildning. Dom arbetade för mat och husrum.

Vi närmar oss upplysningstiden. På 1700-talet kommer vetenskapen. Förnuftet och framåtskridandet blir honnörsord. Nu förstår man att människan själv kan påverka sitt liv och att lidandet inte alls är förutbestämt av Gud. Det händer mycket under denna tid inom medicinen. Olof Rudbeck upptäcker lymfsystemet. Carl von Linné, som blev mest känd för indelningen av växternas sexualsystem, var professor i medicin och naturhistoria vid Uppsala universitet. Han inordnade bakterierna under rubriken kaos. Sverige blev världsledande på det medicinska området.
Smittkoppsvaccineringen inleddes i slutet på 1700-talet. Det var den engelske läkaren Edward Jenner som kom på idén att ympa (vaccinera) med kokoppor och på så sätt skapa skydd mot den fruktade sjukdomen smittkoppor. Namnet vaccination kommer från ordet vacca som är det latinska ordet för ko.
Vid denna tid började även provinsialläkarväsendet byggas ut i Sverige. Via församlingsprästen spred Collegium Medicum ut ”Råd om hälsofrågor”.
Precis som tidigare så behandlades sjuka och gamla i hemmet av outbildade kvinnor och kloka gummor, och fortfarande var det dom utstötta kvinnorna som arbetade på hospitalen.
På 1800-talet hände det mycket inom vården. Bl.a. kom Charles Darwin ut med sin bok ”Om arternas uppkomst”, där han menade att människan inte var en avbild av Gud. Nu var det svårt för religionen att hävda att allt var förutbestämt och att t.ex. vaccination var emot Guds vilja. Det var nu den moderna medicinen växte fram. Immunisering med försvagade bakterier upptäcktes av Louis Pasteur, och Robert Koch (Nobelpriset 1905) listade ut orsaken till dom stora farsoter som drabbat människorna genom att renodla bakterier. 1929 upptäckte Alexander Flemming penicillinet, och för det fick han nobelpriset 1945.
Nu började man tänka mer på hygienen och dess betydelse för hälsan. Den personliga hygienen uppmärksammades. Man förbättrade vattenhygienen genom att bygga ut vatten och avloppssystem. Man byggde dispensärer (typ läkarstation) och hospital för att ta hand om dom sjuka.
I takt med att den nya medicinen växte så blev behovet av välutbildad och kunnig personal stor. År 1860 grundade Florence Nightingale den första sjuksköterskeskolan i London. Enligt henne skulle det vara moraliskt högtstående damer från fina familjer som skulle bli sjuksköterskor. Hon hade en speciell syn på vårdpersonalen. Hon såg sjuksköterskan som en husmor och läkaren som husbonde och menade att sjuksköterskan skulle iakttaga en ”intelligent lydnad”. Patienten såg hon som ett barn som behövde hjälp och vägledning.
Under 1900-talet började det i Sverige växa fram ett system med undersköterskor. Dessa skulle ta över en del av sjuksköterskornas tidigare uppgifter.

Tack vare bättre möjligheter att rena vatten så minskade vattenburna infektioner kraftigt vid 1900-talets början.
Folkets förbättrade näringstillstånd gav större motståndskraft mot sjukdomar och var den största orsaken till förbättrad folkhälsa. Men även den högre utbildningsnivån som gjorde att det blev lättre att sprida hälsoinformation.

Nu har vi ett stort kunskapsinnehåll om vård och medicin och det utvecklas hela tiden.






Omvårdnadsteorier.

Katie Eriksson.
Enligt Katie Eriksson är grunden för god omvårdnad tro, hopp och kärlek. Hon använder det latinska begreppet Caritas som betyder kärlek och står för medmänsklig kärlek och är grunden för omvårdnad.
Katie menar att omvårdnad är nånting som är naturligt och att det inte är nånting speciellt bara för vårdpersonal. Vi vårdar alla på det ena eller andra sättet.
Vårdandet utgår från begreppen:
 Ansa – som står för närhet, kroppskontakt, att ta i en annan människa och sköta om dom fysiologiska behoven om det behövs.
 Leka – som innebär att vara lekfull. Att skoja och locka vårdtagaren till skratt. Det ger närhet och förtrolighet. På så sätt kan vårdtagaren slappna av och må bättre.
 Lära – som står för utveckling. Att lära sig nya saker och att ta till sig nya sätt att fungera och vara.

Katie anser att en vårdare måste känna tillit till sig själv och ha sina egna grundbehov tillfredsställda för att kunna ge en god vård.



Dorotea Orem.
I Doroteas egenvårdsmodell utgår hon ifrån vilka behov vårdtagaren har och vilken förmåga denne har att själv tillgodose sig dessa behov. Ett exempel på egenvårdsbrist är t.ex. att en diabetiker har brist på insulin som han inte kan tillgodose. Enligt Orems teori granskas vilka mö...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Omvårdnadens historia.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-06-03

    tack för info om Orem :)

  • Milan Rupertsson 2017-04-10

    tack för den jobbet jag fick mycket tips för min utbildning

  • Helen Åberg 2019-10-12

    Tack..lätt att förstå och väldigt intressant!

  • Helen Åberg 2019-10-12

    Tack..lätt att förstå och väldigt intressant!!

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-23]   Omvårdnadens historia.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2991 [2020-04-09]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×