Människokroppen - En snabb genomgång av kroppen

10 röster
40127 visningar
uppladdat: 2004-05-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Hjärtat
Hjärtat har till uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtmuskeln är indelad i fyra rum; två förmak och två kammare.
Från vänster kammare pumpas det syresatta blodet ut i stora kroppspulsådern(aorta), för att sedan förgrena sig genom kapillärer ut i kroppen.
Blodet återsamlas via venerna till höger förmak, därifrån via en hjärtklaff till höger kammare, som sedan pumpar det syrefattiga(venösa) blodet till lungorna. Där syresätts blodet och koldioxiden avlägsnas, för att sedan transporteras till vänster förmak, via en hjärtklaff till vänster kammare och sedan ut i kroppspulsådern igen.
Man brukar säga att hjärtmuskeln är ungefär lika stor som personens knutna näve.

Hjärtat består av tvärstrimmig muskulatur, och styrs av ett eget ledningssystem vilket innehåller två centra som impulserna utgår från. Dessa är sinusknutan, som ligger vid ingången till högra förmaket, och atrioventikulärknutan, som ligger på golvet till högra förmaket nära väggen mellan kamrarna.
Hjärtat har även egen blodförsörjning, som går via de sk ”kranskärlen”. De två kranskärlen går ut från aorta nära utträdet ur hjärtmuskeln.


Blodomloppet
Blodomloppet transporterar näring och syre ut till alla kroppens celler samt transporterar slaggprodukter och restprodukter till de organ i kroppen som hanterar detta.

Blodet består av blodplasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
- Alla näringsämnena som kommer från tunntarmen är lösta i blodplasman, som transporterar ut dessa till kroppens olika celler.
- De sk röda blodkropparna utgör en stor del av blodet och det är dessa som transporterar syre från lungorna till alla kroppens celler.
- Det finns olika typer av röda blodkroppar beroende på vilken genuppsättning man har, vilket gör att man t ex inte kan ge blod till vem som helst utan att först ha kollat att mottagarens kropp kan acceptera det nya blodet. Om blodgrupperna inte stämmer överens kan blodgrupperna reagera med varandra och klumpa ihop sig, vilket gör att man drabbas av blodproppar som, i värsta fall, kan döda en.
Blodgrupperna man brukar tala om är A, AB, C och 0. Dessa reagerar som följer med varandra:
0 kan ge till alla de andra, men endast ta emot blod från andra 0
AB kan endast ge till andra AB, men ta emot från alla andra blodgrupper
A kan ge till AB och andra A, och ta emot från andra A samt 0
B kan ge till AB och andra B, och ta emot från andra B samt 0

RH-faktorn är en ärftlig egenskap.
85% av alla människor har ett speciellt protein i blodet – de är rh-positiva. De som inte har detta protein kallas följaktligen för rh-negativa. Om en rh-negativ kvinna blir gravid med en rh-positiv man kan fostret bli rh-positivt. Modern kan då bilda antikroppar mot fostret . Därför immuniserar man alla rh-negativa kvinnor mot rh-faktorn vilket minskar risken för skador på moder eller/och barn.

- Vita blodkroppar(sk ”ätarceller”) spelar en avgörande roll i kroppens immunförsvar. De kan attackera och döda samt sedan ”äta upp” främmande celler, vilket de fortsätter med tills de själva spricker och dör. Varet i ett sår består utav döda ätarceller och bakterier.
- Blodplättar är kroppens ”svetsare”. De kan reparera skadade blodkärl och därigenom stoppa blödning. Detta gör de genom att klibba ihop sig till en skyddande massa. Detta i samverkan med att de skadade blodkärlet drar ihop sig för att minska blodflödet samt att ett ämne kallat ”fibrin” som finns i blodplasman bildar ett finmaskigt nät som fångar upp blodkroppar stoppar blodflödet och skyddar såret.


Lymfkärlsystem
Lymfkärlsystemet har till uppgift att snabbt och effektivt bekämpa infektioner i kroppen samt transportera bort slaggprodukterna som bildas. De hjälper även till med att distribuera näring och syre till kroppens celler.

Lymfan heter den vätska som är det sista steget i transporten av näring och syre till cellerna. Lymfan flödar fritt över cellerna och förser den med näringen och syret samt samlar upp de slaggprodukter som bildats av cellerna. Den samlas sedan upp i lymfkärlen och venerna.
I lymfkärlen passerar lymfan såsmåningom sk ”lymfknutor”, eller lymfkörtlar, där den silas från bakterier. Lymfkörtlarna innehåller höga koncentrationer av vita blodkroppar för att kunna hantera bakterier. Lymfkörtlarna är även en viktig del av kroppens immunförsvar, och lymfkörtlarna avger mängder med vita blodkroppar som går ut till ställen i kroppen där en infektion registrerats.
Lymfan fortsätter sedan och töms i vensystemet.


Skelett och benmärg
Skelettet har till uppgift att ge stadga, skydda våra inre organ, ge grepp för musklerna och tillverka våra blodkroppar och blodplättar.

Skelettet består av c:a 200 ben som fyller många olika funktioner. I örat finns det t ex ben som hjälper oss att höra genom att skapa resonans.

Ben är huvudsakligen uppbyggda av kalk och ett ben består av flera lager.
Ytterst i benet är benhinnan. Därefter kommer kompakt ben som följs av benmärgen.
I den röda benmärgen finns det benceller(osteocyter) som producerar kroppens vita och röda blodkroppar samt blodplättar. Det finns även en gul benmärg och den består till största delen av fett.

Skelettets delar är fästa vid varandra med hjälp av senor, muskler och leder. Det finns tre olika typer av leder i kroppen:
Kulled – benet slutar i en ”kula” och fäster i en skålformad del av nästföljande ben. Exempel på detta är höftleden.
Gångjärnsled – en gångjärnsled kan vika sig som just ett gångjärn och exempel på detta är knäleden.
Vridled – en vridled kan röra sig i en vridrörelse och exempel på detta är nacken.
Käkleden är en alldeles speciell sorts led som brukar kallas ”nötknäckarled”. Detta är för att avlasta trycket i käkleden till tänderna.

Muskler
Se ”särskilda frågor”

Hud
Huden är kroppens största organ och har flera viktiga uppgifter.
Huden ser till att skydda kroppen, reglera kroppstemperaturen och utsöndra restprodukter(svett och talg) samt känsel.


Huden består av flera lager:
- Överhud
- Läderhud
- Underhud

Överhuden Byggs upp av flera cellager.
Ytterst är hornlagret, som består av döda hudceller. Därunder är tillväxtlagret, där nya celler bildas. De nybildade cellerna ”förhornas” och skjuts mot ytan så att ytlagret hela tiden förnyas.
I överhuden finns pigmentceller(mellanocyter) som ger huden dess färg och skyddar mot ultraviolett strålning. UV-strålarna hjälper till vid produktionen av C-vitamin.
Hudens kraftigaste lager är läderhuden, som består av bindväv. Här finns blodkärl, nerver, hårsäckar och svettkörtlar. Körtlarna mynnar ut vid hudens yta i små hål som kallas ”porer”.
I nervändarna sitter känselorgan som reagerar för värme, kyla och beröring.
Underhuden består av lucker bindväv.
Feta personer har det mesta av sitt fettöverskott i underhuden. Detta fett hjälper till att isolera kroppen och hålla en jämn temperatur samt skydda mot stötar.

Hår och Naglar brukar också räknas till huden. De består av hornämne, och i hårsäckarna mynnar talgkörtlar ut. Dessa avger fett, som håller hudens yta mjuk och smidig.

Huden bidrar till reglering av kroppstemperaturen genom att blodkärlen vidgar sig och ökar värmeavgivningen eller drar ihop sig och minskar värmeavgivningen.
Huden använder sig även av svett för att kyla ned temperaturen, då svetten kyler ned huden då den avdunstar. När man svettas avger man salt, urinämne och vatten.

Lungor
När vi andas så förs luften ned genom svalget, sedan struphuvudet-luftstrupen-luftrören-lungorna-lungblåsorna.
Lungorna har till uppgift att frigöra syret från luften och fylla det inkommande syrefattiga blodet med det, samt ta emot och andas ut restprodukterna koldioxid och vatten.

Lungorna vilar i varsin lungsäck och förgrenar sig på vardera sidan av bröstkorgen ut från luftstrupen. När vi andas är det första som händer att den stora muskel som kallas diafragman dras ihop och rör sig nedåt. Diafragman utvidgar då lungorna, som är fästade vid diafragman med sina nedre delar, och luft sugs in i lungorna, vi andas in.
När luften nu sugs ned i lungorna passerar den genom finare och finare luftrör tills den spridit ut sig i lungornas små lungblåsor. Det finns c:a 700 miljoner lungblåsor i lungorna. I lungblåsorna tar blodet upp syre och avger koldioxid.
när sedan diafragman slappnar av pressas lungorna ihop och töms på den nu syrefattiga luften, koldioxiden samt vattenångan, och vi andas ut.

Andningen sköts automatiskt utan att vi behöver tänka på det och regleras från ett andningscentrum i hjärnan. Andningen ökas automatiskt när vi anstränger oss, som t ex när vi springer, och minskas när vi vilar kroppen, som t ex när vi sover.

magsäcken
Magsäcken har till uppgift att bryta ned maten till en geggig massa som tarmarna kan hantera och suga upp näring från. Detta görs med hjälp av magsäckens muskler, som knådar och bearbetar maten, samt magsäckens magsaft, som smälter ned maten.

Magsäcken står i ena änden i förbindelse med matstrupen och i andra änden med tarmsystemet.
I magsäcken produceras magsaft som spjälkar maten. Magsaften innehåller frätande syror och enzymer som kan klara av att bryta ned maten till en form som tarmarna kan hantera.
Bland annat innehåller magsaften saltsyra, som är så starkt frätande att det kan fräta genom metall. Dock förekommer den inte i så stora mängder.

För att skydda sig själv från nedbrytning täcker magsäcken sin inre vägg med ett skyddande slem. Om detta slem försvinner på något ställe pga

Bukspottskörteln
Bukspottskörteln hjälper till att spjälka(smälta) maten.

Bukspottskörteln tillverkar enzymer och hormon. Enzymerna utsöndras i tolvfingertarmen, där de bryter ned maten ytterligare, medan hormon utsöndras i blodet. Hormonet(insulin) produceras i särskiljda ”cell-öar”, sk ”Langerhans öar”. Insulinet har en avgörande betydelse för transport av blodsocker in i cellerna.
Brist på insulin leder till diabetes.

Tarmar
Tunntarmen har till uppgift att sönderdela maten ytterligare och suga upp näringen och
är c:a fem meter lång.
Den första delen kallas tolvfingertarmen, och det är här som gallblåsan tömmer sig och sönderdelar fettet i maten till vattenlösliga fettsyror. Fetter går via lymfkärlen direkt ut i blodet. Även bukspottskörteln tömmer sig i tolvfingertarmen
Tunntarmen bryter ned födan med hjälp av enzymer till så små delar att den sedan kan suga åt sig näringen, som sedan passerar genom tarmväggen och transporteras ut till kroppens celler.
Tunntarmen är veckad och har små utskott kallade ”tarmludd” för att få så stor yta att suga upp på som möjligt, och den driver födan vidare genom tarmen med hjälp av muskler. Musklerna drar sig samman med jämna mellanrum efter ett visst mönster. Detta kallas ”peristaltik”.

Tjocktarmen har till uppgift att göra den näringsfattiga restprodukten till fast avföring och frigöra avföringen från kroppen..
Tjocktarmen är hos en vuxen människa c:a en meter lång, och första delen av tjocktarmen kallas ”blindtarmen”. Denna har ett maskformat bihang som kan bli inflammerat, i folkmun kallat ”blindtarmsinflammation”. Man måste då operera bort den skadade delen innan den brister och inflammationen sprider sig ut i kroppen.

Tjocktarmen suger upp det vatten och salt som ännu finns kvar i avföringen för att göra den fast. Sedan bearbetar en mängd av bakterier som frodas i tjocktarmen avföringen och bryter ned sådant som kroppen inte kunnat hantera, som cellulosa t ex. Bakterierna avger sedan vissa vitaminer som kroppen har nytta av.

Noteras bör att en stor del av avföringen som är synlig efter att den lämnat kroppen är bakterier.

Lever och gallblåsa
Levern är kroppens största körtel, och den har många viktiga uppgifter.
Den tillverkar galla, bryter ned gifter(t ex alkohol och läkemedel) och lagrar ämnen som det finns för hög halt av i blodet.

Levern känner av när det i blodet finns för hög halt av enkla sockerarter och aminosyror som bildats i tunntarmen och förts till levern genom portådern(ett stort blodkärl). Den lagrar då dessa ämnen och kan om det behövs föra dem ut i kroppen.
Gallan som levern tillverkar går till gallblåsan, som utsöndrar den i tolvfingertarmen.
när aminosyror förbränns bildas ammoniak, som är skadligt för kroppen. Levern omvandlar ammoniaken till ett urinämne som sedan skickas vidare till njurarna.
Att det är levern som oskadliggör gifter i kroppen visar sig extra tydligt på folk som har druckit mycket sprit. De kan då ha drabbats av skrumplever, vilket innebär att levern tagit så mycket stryk att den slutat fungera.

Njurar
Njurarna renar blodet från urinämnen och reglerar saltnivån i blodet.

Vid förbränningen i kroppen bildas förutom koldioxid och vatten även urinämne. Urinämnet utsöndras via njurarna.
Njurarna är två organ, c:a en decimeter vardera, som sitter på ryggsidan i bukhålan. Från stora kroppspulsådern(aorta) går en artär till vardera njuren. Vid passagen genom njurarna renas blodet från urinämne och vissa salter. Under ett dygn passerar c:a tusen liter blod genom njurarna. Tillsammans med vatten bildar dessa ämnen urinen, vilken samlas i hålrum i njuren, sk njurbäcken, för att sedan tömma sig i urinblåsan.
Njurarna tillverkar ett hormon(erytropoetin) som stimulerar bildandet av röda blodkroppar i benmärgen.
Om man äter mycket salt mat är det njurarna som tar stryk.

Binjurar
På vardera njuren sitter en binjure, vars bark producerar hormoner, bl. cortison som påverkar en rad processer i kroppen. Ett exempel på ett system som påverkas av detta hormon är kroppens immunsystem, som dämpas.

Urinblåsan
Urinblåsan har till uppgift att samla upp och avge urin.

Urinblåsan sitter i nedre delen av buken, och är förbunden med njurarna via två urinledare, en för vardera njuren.
Sträckreceptorer i urinblåsan reagerar när den är full, c:a 250 ml, och ger impulsen till att kissa. Urinblåsan tömmer då ut urinen via urinröret.
På män sitter prostata runt urinröret under urinblåsan.

Testiklarna
I testiklarna tillverkas sperma, som har till uppgift att föra vår arvsmassa vidare och blanda sig med arvsmassan från en kvinna för att skapa en ny individ.
Testiklarna tillverkar även ett hormon(testosteron) som bl a påverkar utvecklingen under puberteten(hårväxt, röst, muskelmassa etc.). Det kan även påverka aggressivitet och kampvilja.

Penis
Penis har till uppgift att urinera och befrukta kvinnan vid samlag.

Penis består av ett urinrör omgivet av svällkroppar och slutar längst ut i glans penis, ollonet. Ollonet är mycket känsligt för beröring, och när det blir stimulerat fylls svällkropparna i penis och penis blir styv, för att kunna genomföra samlag.



Särskilda frågor

Magen:
varför får man magsår?
- Magsår får man på grund av ökad saltsyreproduktion. Saltsyran fräter då hål på magslemhinnan och orsakar sår som är mycket smärtsamma.
Magsår beror främst på stress, rökning samt förtäring av alkohol och kaffe.
Det finns även en bakteriell version som kan behandlas med penicillin.

Andningsorganen:
beskriv luftens väg från näshåla till lungblåsor.
- Via svalget ner i luftstrupen vidare ner i huvudbronken som delar upp sig först i två sedan förgrenar den sig i finare bronker och sedan till lungloberna (i varje lunga finns det flera delar, lober)

Vilken nytta gör flimmerhåren?
- Flimmerhåren transporterar slem och skräp

vad sker i lungblåsorna?
- Där transporteras syrgas från inandningsluften till blodet.

Hjärtat:
vad är hjärtinfarkt? Hur undviker man det?
- Hjärtinfarkt uppstår genom förträngning eller stopp i kranskärlen, bortanför stoppet så blir det syre och näringsbrist och då dör den delen om inte den delen har reservvägar.
Hjärtinfarkt undviks med hjälp av motion och bra kost.

mät din puls. vad är normal vilopuls?
- C:a 70 bpm.




Blodet:
Hur skiljer sig artärer och vener åt? (byggnad och uppgift)
- Artärer transporterar bort blod från hjärtat och driver blodet vidare med hjälp av hjärtmuskeln. Artärer har muskelväggar på sina kärlväggar som kan reglera blodflödet.
De förgrenar sig i mindre och mindre kärl som kallas kapillärer, som sedan förser cellerna med det syrerika blodet.
- Vener transporterar blod till hjärtat och driver blodet vidare med hjälp av ett visst ”sug” som kommer från hjärtat samt ett system med muskler och klaffar. På kroppens extremiteter (armar, ben) så går i regel artärerna djupt in i muskulaturen och venerna ytligt, vilket medför att muskelaktivitet hjälper till att driva blodet i venerna mot hjärtat.

Vad händer i kapillärerna?
- Här är cellväggen så tunn att utbyte av syrgas, blodsocker, salter och vätska kan ske.

varför är det farligt med högt blodtryck och hur undviker man det?
- högt blodtryck medför ökad risk för hjärtinfarkt och stroke(motsvarande ”hjärninfarkt”, alltså proppar/blödning i hjärnan).
Högt blodtryck förorsakas i första hand av stress, cigarrettrökning och fetma samt viss genetisk predisposition(förekomst av fetma/högt blodtryck i släkten).
Undvika högt blodtryck gör man, som med det mesta annat, genom att motionera, äta rätt och leva sunt.
Vad består blod av?
- Blod består av röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplasma samt blodplättar.
Vad innebär det att ha god kondition?
- Någon som har god kondition har en god syresättning av kroppen, en effektiv energitillförsel till kroppens celler samt en snabb bortförs el av slaggprodukter som t ex mjölksyra, koldioxid etc.
God kondition åstadkoms genom regelbunden motion och näringsriktig mat samt sunda levnadsvanor(inte röka, dricka, snusa etc.).

Lymfan:
varifrån kommer lymfan och vart tar den vägen?
- Lymfan är den vätska som pressas ut från de fina kapillärerna och omger cellerna. Från kapillärerna till lymfan passerar vita blodkroppar
kommer från kapillärerna och går till lymfkärlen och venerna

Njurarna:
Varför blir man så törstig ”dagen efter”?
- För att alkohol är vätskeutdrivande. Då man dricker alkohol bildas mycket urin, och därför måste man kissa mycket. Detta gör att man blir av med massa vätska och detta leder till törst.

Muskler:
Berätta om de olika muskeltyperna och ge exempel på var de finns.
- Det finns skelettmuskler, hjärtmuskeln och glatta muskler.
Skelettmuskler är fästade vid vårt skelett och styrs av vår vilja. Exempel på denna sorts muskler är musklerna vi använder när vi rör armarna. Vi har över 600 skelettmuskler i kroppen.
- Hjärtmuskeln pumpar runt blodet i vår kropp och är oberoende av viljan. Vissa kan påverka hjärtmuskeln att slå långsammare, men vi måste inte tänka på att låta hjärtat slå hela tiden utan detta sker automatiskt. Hjärtmuskeln st...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Människokroppen - En snabb genomgång av kroppen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-23]   Människokroppen - En snabb genomgång av kroppen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2982 [2018-12-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×