Vad är klassicismen?

15 röster
39051 visningar
uppladdat: 2004-05-22
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Klassicismen
Jag har valt att skriva om den stil eller influens som tar sin början under senrenässansen och som kallas Klassicismen.
När jag skulle bestämma mig för en frågeställning att arbeta efter fick jag fundera ordentligt på vad det är med klassicismen som gör att jag vill skriva om just denna tid. Jag kom snabbt fram till, när jag läste om klassicismen på olika områden, att det var relativt svårt att få en bestämning på vad man egentligen menar med ordet ”klassicism”.
Jag beslutade mig slutligen för att med min uppsats försöka definiera var klassicismen börjar och när den slutar samt att hitta något gemensamt som man kan konsekvent sätta fingret på och kalla ”klassicistiskt”.

Min frågeställning blir som följer:
1) Vad kan man hitta som är gemensamt för den klassicistiska perioden?
2) När kan man säga att klassicismen börjar och när den slutar?


Förgrundsfakta
Under 1700-talet gjordes en upptäckt som kom att påverka världsmodet för lång tid framöver. Det var upptäckten av gammalgrekiska ruiner.
Man genomförde stora utgrävningar på platser som Herculaneum och Pompeji åren 1738 respektive 1748, och senare även Troja och Mykene under 1800-talet.
Man hittade massiva mängder med kulturskatter, fornlämningar och arkitektursom alla hov i världen samlade på sig till egna muséisamlingar av kulturföremål, däribland Sveriges egen Kung Gustav III.
Detta medförde en våg av intresse för gammalgrekisk kultur i hela världen och kom såsmåningom att mynna ut i klassicismen.
Även innan dessa fynd gjordes fanns det intresse av antiken, men man intresserade sig främst för den rommerska och tog influenser därifrån. Detta ändrades fort efter att ovan nämda fynd gjordes.
En viktig del i förståelsen av klassicismen är också det faktum att borgarklassen under denna tid blivit så rik och mäktig att den tagit över den position som aristokratin fyllt dessförinnan gällande utveckling av kulturen, och nu sponsrar rika borgarfamiljer olika artister, konstnärer och ingenjörer till att odla fram en ny sorts kultur - en kultur för folket.


LITTERATUR
* ”Klassicismens förutsättning är tanken att vissa författare uppnått ett slags fulländning och därför kan tjäna som mönster för ny diktning ("klassiker")”*
Klassicismen inom litteraturen gjorde sitt intåg redan under renässansen, långt innan barocken och rokokons glansdagar.
När klassicismen kom rådde renässansens tankegångar om antikens fulländning och skönhet. Man härmade de gamla romerska författarna och ansåg verk av dessa vara så fulländade att man klassade in alla viktiga litterära alster som uppkommit efter romarriket under samma benämning, nämligen det romerska ordet classicus.
Ett classicus var ett verk som fick tjäna som undervisningsmaterial för andra diktare, och denna hänvisning i själva ordalydelsen ger snabbt en klar bild över hur man såg på ett verk som lyckats få stämpeln ”klassiskt”.

Den litterära sidan av klassicismen hade, när det kom, sitt starkaste fäste i Frankrike,
den s.k. ”franskklassiscismen”. Frankrike var tiden 1600 den starkaste världsnationen och hävdade detta på alla plan. Man skulle vara störst, bäst och vackrast inom alla områden, och följaktligen även inom klassicismen.
Här kan man inom litteraturen avläsa tydliga spår av tidens anda. Man förkastade gamla ”sanningar” från kyrka o.dy. och framhävde förnuftet som ledstjärna. I böckerna och pjäserna skulle karaktärerna uppträda enligt vad som var troligt, inte vad som var sant. Man tog helt sonika och apliceraderenässansens ideal på klassicismen.

Som en reaktion på franskklassicismen uppstod senare nyklassicismen i tyskland, som betonade de gamla grekiska författarna hellre än de romerska.
Nyklassicismen upstod för att man ansåg att den klassicism som då rådde hade irrat sig bort från grundtanken att söka ursprunget i antiken.
Nyklassicismen baserade sig också på de nya fynden från gamla Grekland, till skillnad från franskklassicismen som baserades på den romerska kulturen.


MUSIK
Wienklassicismen – 1770 =>1830
Överföringen av de klassicistiska idealen till musikens underbara värld gjordes främst av tre kompositörer. Dessa var Haydn, Mozart och Beethoven, och eftersom alla dessa tre var veksamma i Wien fick de ge namn åt hela den musikepok som använde sig av dessa ideal.
Under denna tid utvecklades främst två helt nya musikarter:
* Den första nya stilart som kom var sonaten.
En sonat består av tre huvuddelar:
Exposition(temat i låten) – Genomföring(vidareutveckling av temat) – Återtagning(repris).
Dessa delar kan varieras, men kommer alltid i denna ordning för att räknas som sonat.
Sonaten banade i sin tur väg för den s.k. ”Symphonin”.
* Symphonin är en vidareutveckling av sonaten, som fortfarande använder sig av grundläggande principer inom sonatskrivandet, men tillför mer delar, mer längd och större satser. Mer majestätiskt helt enkelt.

Joseph Haydn – 1732 =>1809
Haydn var den kompositör som startade hela den era som vi nu kallar just wienerklassicism. Han var lärare för Beethoven. Han skapade stråkkvartetten och hade den största betydelsen för Symphonins utveckling. Hans 104 symphonier brukar ses som en karta över symphonins utvecklin under tiden 1750-1800.
Haydn utvecklade även begreppet ”sonat”, och de regler han satte upp kring sonatskrivandet användes sedan allt framöver.
En intressant detalj är de namn Haydn gav sina symphonier. Det var namn som ”jakten”, ”björnen” och ”hönan”.


Wolfgang Amadeus Mozart – 1756 =>1791
Mozart var den som förde fram konsertspelandet i ljuset. Han utvecklade instrumentens roll framför sången, som ditils hade varit den dominerande med sina religiösa texter som anknöt till gudstjänstens olika delar.
En förutsättning för Mozarts utvecklande av konsertkulturen var den nya samhällsklass kallad borgerskapet som under denna tid framträdde och erövrade alltmer mark från den dittills allhärskande aristokratin.
Med borgerskapet uppstod en helt ny sorts kultur, en intellektuell kultur utan tidigare motstycke inom den samtida världen. Dessförinnan hade kultur och litteratur haft som syfte att framhäva politiska budskap, olika härskares makt eller religiösa budskap. Nu utvecklades en kultur som hade som syfte att bilda medelklassen.
Konstsalonger öppnades nu för allmänheten och de så för Mozart viktiga konsertlokalerna inrättades, först i anslutning till hemen hos rika borgarfamiljer, men senare även lokaler öppna för allmänna syften.

Ludwig van Beethoven – 1770 =>1827
Inom dessa nya områden blev snabbt Beethoven den tongivande kompositören.
Beethoven komponerade få verk i förhållande till Bach och Haydn, men det han skrev blev banbrytande och han blev således för lång tid framöver en stor inspirationskälla för andra kompositörer. Bland dessa hittas framförallt Shubert och Shumann.
Beethoven var utöver banbrytande kompositör inom sin genre även den första frilansande kompositören i världshistorien. Ditills hade man varit bunden av den kyrka eller det hov man ”tillhörde”.

Franz Shubert – 1797 =>1828
Shubert och Shuman anammade de principer som gjorde sig gällande inom den klassicistiska litteraturen. Där sade man att det var under antiken som man kunde finna de största poeterna, och efter denna tid fanns inget mer att tillföra. Därför gick man helt sonika tillbaka till denna tids poeter och applicerade dessa på sitt eget skrivande.
Likadant gjorde Shumann, som ansåg att den enda genre som kunde utvecklas efter Beethoven var liedgenren(från engelskans lead), altså sång med ackompagnemang där sången och tillhörande text är i centrum. Texterna var då naturligtvis tagna direkt eller inspirerade av den antika litteraturen.

Åren 1827 och 1828 då Beethoven och Shubert dör representerar en viktig brytpunkt i historien. Wienklassicismen kan då definitivt räknas som förbi, och utvecklingen av världsmusiken flyttades från Wien och Österrike till annat håll.


ARKITEKTUR OCH KONST
Klassicismens arkitektur och konst anknöt även den till antiken, med främsta syfte att skänka harmoni och lugn till människans tillvaro.
Inom arkitekturen tar man tillvara på inte bara enskiljda element som man gjorde under barocken och rokokon med t.ex. pelarkolonner o.dy, utan även proportionerna och formsystemet som var i bruk under antiken.

Klassicismens konst och inredning var som en naturlig vidareutveckling av rokokons enkla, raka linjer.

Klassicismen och rokokon möjliggjorde genom sin enkelhet att mindre skickliga hantverkare kunde framställa stilenliga möbler och prydnadsföremål, och dessa kunde dessutom utföras i enklare material. Detta medförde att konsten och arkitekturen på ett helt nytt sätt gjordes tillgängligt för samhällsklasser under aristokratin. Borgarklassen som redan tidigare börjat växa sig stark kunde nu investera i konst och kulturföremål och på så sätt sprida influenserna runtom i samhället samt blanda dessa influenser med lokal konstkultur på ett sätt som alldrig hänt med den för överklassen reserverade renässans och barock konsten som spelat så stor roll för den rika befolkningens världskultur, men som haft liten effekt på den breda massan.
Konst började, precis som inom musiken, var mans ägo och konsthallar öppnades för och av allmänheten.
Fortfarande var den största delen av befolkningen naturligtvis fattig, men en samhällsklass som borgarna gjorde åtminstone inte skillnad på släkttillhörighet. Vem som helst som hade sinne för affärer kunde bli borgare, och altså var borgarna en del av folket. Inom aristokratin var det ju fullt möjligt för någon som inte hade någon som helst förankring i de lokala folktraditionerna eller sederna att sättas som härskare över dessa pga någon konungslig ynnest.

Gustaviansk stil
Under Sveriges konung GustavIII blomstrade allt vad kultur och arkitektur hette. GustavII kät öppna operor och konsthallar och satsade med liv och lust på kultur. Han införskaffade en samling antika föremål från utgrävningarna i pompeji och tog dessa till sitt slott. Men, viktigast av allt för svenskt kulturliv, han satte igång den Gustavianska stilen, uppkallad efter honom själv pga det faktum att den blomstrade under överinseende och dog med kungen 1792, då nästkommande kung Karl Johan införde en ny stil.

Gustaviansk stil är att jämföra med nyklassicismens tidiga skeden. Den är som sagt inspirerad av fynden vid Pompeji och Herculaneum men är anpassad efter svensk konst och kultur, som en sorts sammansmältning eller applicering av en princip på redan existerande material.
Till exempel använder man sig fortfarande av de klassiska svenska renässansinspirerade symbolerna med lejon, änglar, växtmotiv och små porträtt av t.ex. kungen i olika bårder. Bårder används fortfarande flitigt på möbler, inredning o.dy. men med en helt ny finess än på barocken . Tonvikten ligger i det enkla, raka och rena.
Möbler som inte fyller någon annan funktion än prydnad är t.ex. den piedestalformade kakelugnen, vars enda egentliga syfte är att bära upp en skulptur av något slag, oftast antikt.

Reflektion och avslutning
Klassicismen är ju, som jag snart blev varse när jag tog itu med detta arbete, en stilart
som är svår att sätta en specifik stämpel på när den startar.
Man brukar inom litteraturen tala om tiden kring 1600-1700 som då den litterära klassicismen befästes, altså redan 100år innan klassicismen dök upp inom musiken och arkitekturen. Men var dessa tankegångar nya när de kom? Var de verkligen specifika för klassicismen?
Redan 170 e.kr skrev den Grekiske diktaren Aulus Gellius ett verk kallat "Noctes Atticae", där samma tankegångar kan återfinnas mer än tusen år tidigare. Dessförinnan fanns även en tidigare variant av klassicismen, nämligen atticismen, som uppkom omkring kristi födelse. Denna rörelse Ansåg att litteraturspråket hade urartat och man gick tillbaka 400 år i tiden till det enklare språk som då var i bruk.
Man skulle altså, med lite välvilja, kunna datera klassicismen inom dikt och lyrik till kristi födelse!
Men är det då ingen skilnad?
En ordbok definierar klassicismen såhär:
” klassicis´m subst. ~en
ORDLED: klass-ic-ism-en
• litterär eller konstnärlig stilriktning som söker sina förebilder i antiken vanl. med ett stilideal präglat av klarhet och harmoni: franskklassicism; nyklassicism
BET.NYANS: utvidgat till musikens område: wienklassicism
HIST.: sedan 1846; av fra. classicisme med samma bet.; till klassisk”

Klassicismen är altså en strävan tillbaka till antiken. Vi läser det långsamt en gång:
Om klassicismen är en strävan tillbaka till antiken, vad var då antiken om inte en strävan tillbaka till fornhistorien? Vad är skillnaden!?
Nu kan man helt kallsinigt påpeka ett obestridligt faktum som kan skilja antikens strävan mot forntiden från klassicismens strävan mot antiken - vi frågar oss helt enkelt: Hur såg världen ut under klassicismen? Skulle man kunna åka från slottet i Versaille tillbaka till gamla grekland och inte se någon skillnad?
Det var en strävan mot antiken man hyste inom klassicismen, men uttrycket detta tog sig var inte en total kopiering av dåtidens samhälle, utan det dåvarande samhällets redan existerande kulturer och synsätt färgade i olika grad denna strävan och formade något som visserligen påminde i mycket om antiken, men inte var liktydigt med antiken. Sedan är det ovesäntligt hur mycket man poserade i tavlor och skulpturer som vilandes i gamla grekiska ruiner med drömska blickar!
Och då måste ju slutsatsen bli likadan för antiken.
Antika grekland med atticismen strävade efter forna dagar hundratals år tillbaka från deras tid – men inte så totalt att deras samhälle såg likadant ut som ”grottmänniskogrekernas”.
De behöll det ”civiliserade” och anammade något som de såg som ursprunget till denna civilisation.

Men gör inte denna strävan efter likartade mål att de båda tiderna är likadana?
När ska man annars säga att klassicismen börjarn om det inte heller kan vara när den klassicistiska tanken först dyker upp, eftersom antika grekerna tänke samma tanke på sin tid?
Min slutsats av detta är att det enda futtiga lilla skäl man kan ange som oantastligt skiljer klassicismen från atticismen är 1500 års avstånd från att tanken dök upp i grekland och att den åter dök upp inom lyriken på mitten av 1500-talet.

Varför strävade man då efter dagar ur en svunnen tid?
Jo man ansåg att tiden man själv levde i var falsk, rutten, dålig och ihålig.
Efter(och i viss mån under) Barockens övedrivenhet sprang både rokokon och klassicismen fram, som båda anammar enkelhet och sannhet. Klassicismen förkastar sin samtids barock-inspirerade författare och musiker, och vill tillbaka till ursprunget.
Man måste komma ihåg att dessa spår av det gamla grekland var spåren av den äldsta för den tiden kända kulturen i världshitorien. Man antog då att eftersom Antiken var alltings ursprung, det var ju äldst, så måste antiken ha varit den perfekta, felfria tiden innan den moderna människan kom och förstörde harmonin.
Altså tar man alla de mest erkända författarna genom tiderna och betecknar dem som ”klassiker”(de måste ju vara inspirerade av antiken eftersom de är så bra!).
Man skriver helt ny sorts musik, där texternas inspiration från grekerna lyfts fram och man gör musik som inte är bunden till kyrka, stat eller furste.
Man bygger hus och inreder efter senaste fynden ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vad är klassicismen?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-05-11

    Bra och interessant fakta

  • Inactive member 2009-11-30

    JÄVLAR!! IMBA FUCKING 1337 SKRIVET!! DU ÄGER (>^.^)>

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-22]   Vad är klassicismen?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2968 [2018-12-11]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×