Modernism och Tid

12 röster
35793 visningar
uppladdat: 2004-05-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Tiden ur ett modernistiskt perspektiv

I arbetet kommer jag att behandla modernismen ur ett tidsmässigt perspektiv, jag kommer att undersöka hur man i litteraturen strukturerade och gestaltade tiden samt vilka förändringar och idéströmningar i samhället som kan ha format dess förhållningssätt. Vidare kommer jag att försöka reda ut begreppen tid och modernism.

Modernismen
Uttrycket ”modernism” omfattar alla de idéströmningar och ismer under 1900-talets första hälft som hade ett kritiskt förhållningssätt till det etablerade samhället och var mer eller mindre revolutionerande. Idéströmningarna som hade sitt epicentrum i Europa och spred sig till både Ryssland och USA, manifesterades genom konst, litteratur, musik och arkitektur. Till Modernismen starkaste period räknas mellankrigstiden och det är givetvis inget slumpartat sammanträffande att dessa extrema rörelser uppstod under denna omvälvande era.
Inom konsten verkade artister som Picasso, Dalí, och Kirchner, inom litteraturen författare som Kafka, Pound, Joyce, Eliot och Faulkner. Ismer som är värda att nämna är till exempel rysk och italiensk futurism, tysk expressionism, dadaism och surrealism. En del av kretsarna gjorde ett medvetet val av namn för att kunna stärka sina filosofiska och politiska idéer medan andra är efterhandskonstruktioner, fåfänga kategoriseringar av en kulturell strömning vars mål var att bryta sig fri från alla normer. De modernistiska kretsarna var centrerade kring en idé, en ideologi, och behövde inte var anknuten till en viss estetisk eller litterär stil.
Expressionismen var en vidare utveckling av fauvismen som introducerade begreppet subjektivitet. Inom realismen och naturalismen hade en realistisk återgivning av verkligheten varit central men nu blev istället konstnärens subjektiva perception av sin omgivning det essentiella.
Futurismen, kraftfull, aggressiv och revolutionerade, startades runt 1910 i Italien av poeten och konstnären Filippo Tommaso Marinetti. Rörelsen var i många avseenden extrem och den hängav sig åt nuet och framtiden, åt den nya tidens fantastiska teknologi och hastighet.
Dadaismen var en extrem rörelse spridd över Europa som tog sitt namn 1916, sammanhållen av ideal med anarkistiska drag. Den ifrågasatte en kultur som störtat en hel världsdel ner i kaos, död och miserabla förhållanden. Dadaismen sökte sig tillbaks till den "rena" konsten och rörelsens manifestationer hade inget enhetligt utseende, och det var just frånvaron av logik, rytm och rationalitet som var verkens gemensamma norm.
Surrealismen fick sitt namn1924 då rörelsens frontman, poeten och författaren André Breton, tidigare dadaist, gav ut det surrealistiska manifestet. Rörelsen idé byggde på Freuds psykoanalys och hans och Jungs teorier om drömmen och det undermedvetna. Influerade av dadaismen försökte surrealisterna nå och avspegla det undermedvetna genom att ”automatisera” sitt skapande.
Tiden
Trots att tid är ett begrepp vilket hela vår kulturella existens är uppbyggd kring, är det nästintill omöjligt att definiera begreppets innebörd. Man kan åskådliggöra tid ur tre perspektiv; naturveteskapligt, filosofiskt och psykologiskt.
Den naturvetenskapliga tiden innebär den "absoluta" tid som existerar i naturen t.ex. radioaktivt sönderfall och himlakropparnas rotation.
Med psykologisk tid åsyftar man den subjektiva tiden, hur en person upplever tidens flöde.
Filosofisk tid syftar på tiden som ett kulturhistoriskt objekt, man brukar tala om två teorier; den linjära och den cykliska.
Den linjära tiden rör sig framåt och måste enligt logiken givetvis ha en början och ett slut. Idag anser vetenskapen att Big Bang kan vara denna startpunkt för världsalltets och tidens existens, man kan då fråga sig hur tidens ände kommer att ta form. Vissa forskare inom den högre matematiken anser att tiden är symmetrisk, då universum slutar expandera och istället imploderar, kommer tiden att revirsera sig själv, likt en process i mikrovärlden.
Den cykliska tiden rör sig som namnet antyder, i cykler. Allt kommer en dag att rasers och en ny värld kommer att byggas upp, detta kommer upprepas i oändlighet. Teorin var populär hos antikens tänkare och är fortfarande idag inom asiatiska religioner.

Modernism och tid
Mellankrigstiden var en kulturellt, tekniskt och ekonomiskt kaotisk och omvälvande tid. Ända sedan människan blev bofast och den tekniska utvecklingen startat har världen blivit allt mer lättillgänglig. Det var när den industriella revolutionen tog fart under 1700-talets senare hälft som kommunikations- och transportteknologin utvecklades. Uppfinningar som gasturbinen, förbränningsmotorn och radion och vidareutvecklingen av t.ex. bilen, ångloket, propellern och ångmaskinen, skapade helt nya transportmässiga och kommunikativa förutsättningar i det 19:e seklets gryning. Samhället rörde sig i en all högre hastighet och människans perception av tid förändrades.
Einstein revolutionerade vetenskapens världsbild då han lanserade sin relativitetsprincip som ifrågasatte tidens kontinuitet och konstanta hastighet. Tiden har alltid varit en av de mest monumentala och obevekliga företeelserna människan känt till, och nu rubbades dess grundvalar: tiden och rummet blev en enhet.
Filosofiskt kom i synnerhet Freud och Ljung, och delvis Marx samt upplysningsfilosofer som Voltair och Morris, att dominera inom de modernistiska kretsarna. Begrepp som psykoanalysen, drömmen och sexualdriften blev centrala begrepp.
Ur dessa vetenskapliga, filosofiska och tekniska förutsättningar föddes den modernistiska litteraturens kronologiska anarkism och ifrågasättande av det samhället tog för givet. Objektiviteten och den linjära kronologiska strukturen hos realister och naturalister som Zola och Taine förpassades till det förgångna, det var nu individens subjektiva uppfattning som skulle styra verkets utformning. Det var inte längre handlingen som var det viktiga i de litterära verken, utan författarens inre tankar och känslor, eller ”själens avtryck”, som expressionismen formulerade sig. Eftersom tiden inte längre är bunden till en handling blir resultatet litteratur med ett irrationellt och ologiskt tidsflöde, inre monologer och rentav rena tankeflöden.
Romanen Odysseus, skriven av författaren James Joyce, är ett utmärkt exempel på tidens frånvaro i den modernistiska litteraturen;

”Ja för det här har då aldrig hänt förr att han har bett att få sin frukost på säng
med ett par ägg sen vi bodde på City Arms hotellet när han brukare
låtsas ligga sjuk och gjorde rösten ynklig och var förnäm av sig för att
göra sig intressant …” (J. Joyce, taget ur Antologi 2 sid.192)

Det är karaktären Mollys tankar vi får följa, helt utan en tidsmässig eller logisk struktur. Romanen utspelar sig under endast 36 timmar och i sin helhet är det ovanstående stycket hela 45 sidor långt och innehåller varken kommatecken eller punkter. Hennes tankar berör både det förflutna, nuet och framtiden. Joyce ger även uttryck för en cyklisk tidsuppfattning i sin märkliga roman Finnegans likvaka, vilken saknar både en egentlig början och ett slut. Romanen börjar där den slutar och vice versa, en symbol för ett cykliskt omlopp.

Ett bra exempel på hur de modernistiska författarna helt planlöst och spontant kunde förflytta sin handling mellan tidsepoker är Eliots dikt om Hitlers och Jesus intåg, Triumfmarsch. I dikten beskriver Eliot två tidsmässigt helt åtskilda intåg som en och samma, i nuet pågående, handling;

”…13.000 flygmaskiner
24.000 flygmaskinsmotorer
…Och här är borgmästarn och borgerskapet. Se,
där är han nu; se:
Det finns ingen fråga i dessa ögon
Eller i händerna, som lugnt ligger på hästens manke…”
(Eliot, taget ur Speglingar sid.385)

Eliot har mycket skickligt sammanfogat två förflutna skeenden, att det skiljer nästan 2000år mellan händelserna är ingalunda representerat i texten. Kanske var syftet med dikten delvis att ifrågasätta ”nuets” existens, den vedertagna uppfattningen om att det faktiskt existerar ett förflutet, ett nu och en framtid.
I synnerhet futurister och dadaister var fascinerade av att försöka fånga nuet. Benämningen ”futurism” för omedvetet tankarna till en framtidsdyrkan och en hängiven tilltro till framtidens kapacitet, men futuristerna var lika intresserade av att uppleva nuet. Genom att frigöra sig från traditioner och normer kunde man i nuet skapa en större, ärofullare framtid.
Futuristerna dyrkade den progressiva och aggressiva rörelsen och teknikens hastighet.
Givetvis avslöjar även namnet en linjär tidsuppfattning men där enbart det pågående och framtiden har ett självklart existensberättigande, det förflutna förnekas alltjämt. I Marinettis futuristiska manifest från 1910 finns det i synnerhet 3 tre punkter ur vilka rörelsens tidsuppfattning går att urskilja;

”…3.Litteraturen har ända tills dags dato förhärligat den tankedigra orörligheten,
hänryckningen och sömnen. Vi vill förhärliga den aggressiva rörelsen, den febrila
sömnlösheten, språngmarschen, saltomortalen, örfilen och knytnävs slaget.
4. Vi påstår att världens härlighet har berikats med en ny form av skönhet;
hastighetens skönhet.
…8.Vi befinner oss på seklernas yttersta udde!...Varför skulle vi se tillbaka, när vi vill slå in den hemlighetsfulla porten till det Omöjliga? Tiden och rummet dog
igår. Vi lever redan i det absoluta, eftersom vi redan har skapat den överallt
närvarande eviga hastigheten.”
(Marinetti, taget ur Futurismen s.11)

Modernismens...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Modernism och Tid

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Kajsa Stenkall 2017-05-02

    Du har klarat uppgiften bra. A+ till dig

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-17]   Modernism och Tid
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2890 [2020-08-11]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×