Guantánamofångarna, Guantánamo, kriget mot terrorismen

9198 visningar
uppladdat: 2004-05-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Folkrätten och arrestanterna på Guantanamo


Guantanamos fångar är idag en i allra högsta grad aktuell fråga, frihetsberövandet känns alltmer irrationellt och grundlöst allt eftersom tiden lider samtidigt som den internationella folkrätten upplevs mer handfallen nu än på många decennier. Konflikten har hamnat i skuggan av Irakkriget men vi påminns ständigt i media om denna internationalpolitiska markering från världens mäktigaste stat. Anledning till att konfliktens medieexponering i Sverige blivit så omfattande är med anledning av den frihetsberövade svensken, Mehdi Muhammed Ghezali, som befinner sig på Guantanamo.
Guantanamofångarna har blivit en internationell angelägenhet eftersom åtskilliga nationaliteter finns representerade bland de tillfångatagna, det finns en tydligt konflikt mellan USA:s globala intressen och FN:s konventioner och traktat. Med stöd av FN:s konventioner har Sverige och den numera avlidna utrikesministern Anna Lindh, fört ett diplomatiskt men samtidigt relativt aggressivt och öppet resonemang för att försvara Medzhis juridiska rättigheter. Tvistemålet är ett typexempel på den internationella folkrättens problematik, hur ska egentligen omvärlden agera när en stat som USA tar sig rätten fritt tolka dess lagar för att de ska vara adekvata mot landets egna intressen?
För att bringa mer klarhet i fallet har jag valt att inledningsvis skriva en bakgrundstext om den Internationella Folkrätten och de traktat och konventioner som konflikten kan tänkas beröra, sedan har jag samlat och genomfört komparativa analyser av officiella dokument och pressmeddelanden, dels från USA och dels från det Svenska Utrikesdepartementet.
Målet är utreda om, och i så fall emot vilka, folkrättsliga lagar som USA bryter mot, fallet Mehdi Muhammed Ghezali samt vad Sverige och FN kan göra för att förhindra detta.

F o l k r ä t t e n

Likt det finns nationella lagar som reglerar individers förhållande till varandra, finns även bestämmelser som reglerar suveräna staters förhållande till varandra, detta regelverk kallas folkrätt. Folkrättens syfte är skapa och upprätthålla goda relationer mellan staterna, framhäva fredliga lösningar i konflikter samt om detta misslyckas och en väpnad konflikt är ett faktum, att skydda individer och civila . Utifrån dessa syften kan man dela in folkrätten i tre delar, fredens folkrätt, krigets folkrätt och den folkrätt vars ändamål är att förebygga krigets utbrott, konfliktpreventionsrätt.
Folkrätten bygger på 4 grunder; traktat, sedvanerätt, allmänna rättsgrundsatser samt rättsliga beslut och doktriner. Traktaten är mycket viktiga och omfattar t.ex. Genèvekonventionerna, sedvanerätt kan likställas med vanligt sunt förnuft och är effektiv genom att stater i allmänhet eftersträvar stabilitet vilket kräver att man följer vedertagna oskrivna regler, allmänna rättsgrundsatser innefattar grundläggande mänskliga rättigheter och rättsliga beslut fungerar som en form av prejudikat.
Folkrätten har till skillnad från nationella lagar, ingen suverän eller övermäktig rättsinstans eller verkställande polisenhet, vilket betyder att det egentligen är upp till staterna själva att följa dessa lagar. Organisationer som framförallt FN, vilken är mellanstatlig, och Amnesty, vilken är icke-statlig, spelar idag en avgörande roll för folkrätten. Om en stat bryter mot folkrätten kan övriga länder besluta sig för att införa ekonomiska eller diplomatiska sanktioner, men dessa är ofta relativt verkningslösa. FN, som idag nästan är liktydig med den internationella folkrätten, kan även besluta att man ska sätta in militär styrka mot länder där uppenbara brott mot mänskligheten begås, FN kan även skicka fredsbevarande styrkor för att stabilisera en situation. Den nyligen inrättade domstolen i Haag ICC, International Criminal Court, där individer kan dömas för krigsförbrytelser, kompletterar ICJ, International Court of Justice, där mellanstatliga tvister avgörs är två av de verktyg som FN har i sin regi.
I det här fallet är III från 1949 samt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna mest relevanta. Den tredje konventionen behandlar krigsfångars rättigheter, enligt konventionen ska alla som ingår i landets reguljära styrkor eller i organiserad motståndsrörelse, betraktas som krigsfångar. För att en stridande i en moståndsrörelse ska erhålla kombattantstatus, skall denne;
 "stå under befäl av en person som är ansvarig för sina underlydande,
 bära utmärkande tecken som är igenkännligt på avstånd,
 skall bära sina vapen öppet, samt,
 följa krigets lagar" Taget ur "Basutbildning i humanitär folkrätt", ÖCB

Vid vissa situationer som t.ex. gerillakrigsföring kan det uppstå problem, det är då möjligt att reducera kraven till att kombattanten ska bära sitt vapen synligt vid militärt engagemang eller när denne är synlig för motståndaren i militära förberedelser.
En krigsfånge kan aldrig bli straffad för att ha deltagit i striderna och får inte behandlas eller utnyttjas godtyckligt av den stat som frihetsberövat denne, han behöver endast uppge namn, grad, födelsedatum och registreringsnummer. och den fjärde civilpersoner i fiendens våld.

G u a n t a n a m o f å n g a r n a

Förenta Staternas militärbas lokaliserad på östra Kuba, har varit i amerikanskt ägo sedan 1902, givetvis till Fidel Castros stora förtret. Basen har en areal på 120 kvadratkilometer och är bebodd av runt 7000 personer. USA betalar Kuba 4089$ om året i hyra, men den Kubanska regeringen har hittills vägrat att lösa in checkarna och kräver att USA ska lämna terrortoriet.
På denna militärbas hålls i denna stund 600 krigsfångar från kriget i Afghanistan vilket inleddes för snart två år sedan. De första arrestanterna anlände den elfte januari 2002, och har de facto suttit fängslade i snart två år.
40 olika nationaliteter, däribland en svensk, finns representerade bland fångarna, av dem är vissa barn mellan 13-16 år. Deras status har blivit definierad som "illegala kombattanter" eller "fiendekombattanter", och i och med det förlorar de sitt folkrättsliga skydd, den sistnämnda termen har överhuvudtaget ingen förankring i folkrätten.


K r i g e t m o t t e r r o r i s m e n o c h t h e P a t r i o t A c t
I samband med den 11 september 2001 förklarade Förenta Staternas president George W Bush att nationen inlett ett krig mot terrorismen och al-Qaida. Han insåg att det amerikanska rättssystemet måste förändras för att kriget skulle kunna bli effektivt.
Kort efter den 11 september 2001 kunde 1,200 personer frihetsberövas genom "the Patriot Act", en lag som fått en väsentlig betydelse för utveckling av kriget mot terrorismen. Kort sammanfattat rättfärdigar ger den amerikansk polis, underlättelsetjänst och militär möjlighet att arresterar och avlyssna misstänkta terrorister trots om det bara rör sig om en misstanke utan skälig grund, detta sker givetvis på bekostnad av de civilas integritet. Frihetsberövandet har heller ingen tidsbegränsning som en arrestering av en misstänkt reguljär brottsling har, "the Patriot Act" kompletters av the "Military Order", vilken ger den amerikanska militären rätten att pröva misstänkta internationella terrorister i en särskild krigstribunal. Denna krigstribunal står över det reguljära amerikanska rättssystemet samt de internationella rättsinstanserna och en dom i denna kan inte överklagas, därtill erfordras mycket vaga bevis för att ett åtal ska kunna ske. Detta är särskilt oroande med tanke på att dödsstraff inte är ovanliga i USA och att rättegången genomförs av amerikansk militär.

P a r a d o x e n G u a n t a n a m o
Ett juridiskt och rättsligt vakuum har uppstått på Guantanamo, USA:s behandling och klassificering av fångarna förbryllar omvärlden men själva anser de sig ha fullt stöd för frihetsberövandet i folkrätten. Det är en extremt komplicerad fråga som ställer folkrätten på sin yttersta spets. Den avgörande frågan är vilken status fångarna egentligen ska komma i besittning av och vad denna status innebär. Finns det egentligen någon anledning till att fångarna inte ska erhålla krigsfångesstatus? Vad innebär deras nuvarande status? Bryter USA mot folkrätten?

"Illegala kombattanter"
Anledningen till att det nygamla begreppet "illegala kombattanter" inträdde är på grund av det nya hot som uppdagades iden 11/9 i form av internationell, välorganiserad terrorism. Guantánamofångarna har, som en del av detta krig, inte erkänts vare sig som krigsfångar eller civila utan endast som "Illegala kombattanter". Men det åsyftar uppenbarligen inte G III:s definition av "illegal kombattant", det är uppenbart att USA på den här punkten valt att tolka folkrätten på ett sätt som alltför väl endast tjänar deras egna syften. I Genèvekonventionen III ,artikel 5, står det även att om fångarnas status är oklar, skall de behandlas som krigsfångar till dess att deras status blivit fatställd av en behörig domstol. Det finns två allvarliga problem med termen "illegala kombattanter" och Guantánamofångarna:

1) Dessa "illegala kombattanter" tillfångatogs under en pågående väpnad konflikt och är soldater från Talibanregimens armé, med andra ord finns det ingen anledning till dessa inte skulle erhålla status som krigsfångar. Det har inte presenterats några bevis för att dessa 600 fångar har haft kontakt eller varit delaktiga i Al quaida eller i någon annan terroriströrelse, deras status borde alltså vara som krigsfångar, tills dess att något annat är bevisat.

2) Anta att dessa fångar verkligen är "illegala kombattanter", lämpligtvis i form av terrorister, och att de ska åtalas. Detta är trots allt inte helt orimligt att acceptera, men nu har det passerat två år sedan fångarna arresterades och inga bevis har presenterats som styrker att de skulle vara terrorister således har ännu inte en enda fånge blivit delgiven misstanke! Detta kan inte vara rimligt och måste i alla avseenden betraktas som godtyckligt behandlande.

Otillåtna förhör
Om man bortser från USA:s godtyckliga term "illegala kombattanter", och istället tillämpar Genèvekonventionerna korrekt, blir det genast uppenbart att USA även ur detta perspektiv bryter mot folkrätten på flertalet allvarliga punkter. En krigsfånge får inte pressas på information utan är bara skyldig att uppge namn, personnummer och grad. Trots detta genomförs långa och hårda förhör med fångarna för att försöka pressa fram information om al-Qaida och Usama bin Laden.

Mänskliga rättigheter
Oavsett vilken status fångarna har, ska de mänskliga rättigheterna alltid tillämpas. Vad som sker innanför Guantánamobasens portar vet egentligen bara USA och arrestanterna själva. "Grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning " är enligt FN:s deklaration från 1948 förbjudet. Trots att internationella och nationella delegationer har besökt basen och även bilder har kommit ut till media, vet vi mycket litet om de egentliga förhållandena på basen eller hur förhören sker. Men att hållas inlåst upp till 24 timmer i dygnet i celler som mäter 1,8 x 2,4 meter och utsättas för långa och krävande förhör, kan knappast definieras som mänskligt. Bilder på en fånge som bärs ut på bår efter långa förhör läckte ut i media och två hittills ouppklarade dödsfall har ägt rum. Därtill finns obekräftade påståenden och rykten om olika typer av fysisk och psykisk tortyr.
De som kan kommas att åtalas för terrorism eller andra brott, kommer att dömas i militärdomstolar. Rättegången kommer att hållas bakom lyckta dörrar och samtliga delaktiga kommer att vara amerikanska militärer. I de mänskliga rättigheterna står de tydligt att alla individer har rätt till en opartisk och rättvis prövning, vilket i alla fall ur mina ögon rimmar illa med en amerikansk militärtribunal. Att de domar som fälls i Guantánamokonflikten inte kan överklagas, inte ens en dödsdom, gör detta läge än mer oroande.
Vidare säger det att ingen individ kan "godtyckligt anhållas eller fängslas eller landsförvisas", vilket ifrågasätter själva grundpelaren mot vilken arresteringarna vilar på.

Mehdi Muhammed Ghezali
Den 22 årige svenske medborgaren från Örebro blev tillfångatagen i Pakistan och deporterad till Guantánamobasen, där han fortfarande sitter. Han har blivit ett angeläget problem för det svenska utrikes departementet och Sverige har varit ovanligt aggressivt i sina förhandlingar och uttalanden. Den officiella anledning till att Mehdi Muhammed Ghezali inte friges är att svensken "inte är tillräckligt samarbetsvillig", ett argument som Sverige inte accepterar eftersom landet anser att han bör behandlas som en krigsfånge och är därför endast skyldig att uppge den information han är skyldig att delge enligt Genèvekonventionen. Om han inte är skyldig, skall anklagelser framförs och ett rättegång genomföras. Sverige har klart och tydligt förklarat att de anser att USA bryter mot folkrätten, och att Mehdi Muhammed Ghezali omedelbart ska friges eller alternativt åtalas. Kanslirådet Örjan Landelius vid Sveriges Utrikesdepartement förklarade Sveriges officiella ståndpunkt i en e-mail intervju;

1. Anser du att USA:s förvaring av fångarna på Guantanamobasen strider emot folkrätten, och i så fall emot vilka konventioner/traktat?

"Sverige anser att det är en allmängiltig princip för en rättsstat att en person inte kan frihetsberövas utan att det finns laga grund för detta. Antingen skall USA därför presentera anklagelser mot fångarna på Guantánamo och ställa dem inför rätta eller frisläppa dem."

2. Hur ska situationen lösas och vad kan Sverige göra?

"Situationen får alltså lösas antingen genom att fångarna på Guantánamo lagförs eller frisläpps. Sverige har vid flera tillfällen sagt detta till amerikanarna och vi försöker hela tiden att genom samtal med amerikanarna få en lösning till stånd. "

3. Anser du att situationer som denna, där en stormakt tar sig rätten att fritt tolka folkrätten, är ett allvarligt problem? Hur kan man förebygga detta?

"Folkrätten kan sägas bygga på att länderna solidariskt tillämpar de normer som anses gälla antingen enligt allmänna principer eller till följd av konventioner eller traktat och det bästa sättet att verka för en förstärkning av folkrätten är genom att ständigt framhålla dess regler som ett slags allmänt rättesnöre."

4. Vad anser du om fallet Mehdi Ghezali? Anser du att det är troligt att han blir släppt inom en överskådlig framtid? Är USA:s krav på att fången inte ska begå några terroristhandlingar i framtiden skäligt/rimligt?

"Det är givetvis Sveriges förhoppning att Mehdi Ghezali snart skall bli frigiven, men det går inte att säga när så kan ske. Det går inte att ställa några garantier beträffande någon människa att han/hon inte kommer att begå något brott av det ena eller andra slaget i framtiden. "

USA har än så länge inte framfört några argument som har stöd i folkrätten för fängslandet och det finns inget i nuläget som tyder på att USA har några intentioner på att lämna ut honom till Sverige.



U S A : s r e p l i k
Liksom i alla komplicerade och komplexa internationella konflikter är det alltid essentiellt att vara så opartisk som möjligt, därför har jag givetvis analyserat USA:s reaktion på omvärldens kritik, dessa återfinns i bilaga 3 och 4.
Deras officiella ståndpunkt är att fängslandet av fångarna inte bryter mot folkrätten utan anser sig ha fullt stöd för sitt agerande.
I Ruth Wegwoods artikel, se bilaga 4), kan vi läsa att kriget mot Afghanistan och terrorismen fortfarande pågår, i och med detta har USA rätt att kvarhålla sina fångar eftersom kriget inte är slut.
Att påstå att kriget i Afghanistan fortfarande pågår är för mig väldigt absurt eftersom USA, för åtskilliga månader sedan, förklarade att kriget var avslutat. Kriget mot terrorismen pågår fortfarande i allra högsta grad och kommer med stor sannolikhet göra under detta sekel, men att anse sig ha rätten att kvarhålla fångarna till krigets slut, kräver att dessa erhåller krigsfångesstatus, vilket USA själva förnekar dem. Det märkliga är att i den amerikanske folkrättsexperten Ruth Wedgwoods artikel hänvisar han själv till folkrättens regler om krigsfångar; "Enligt folkrätten får en befälhavare internera tillfångatagna fiendesoldater till kriget är över".
Ambassadören Prosper säger däremot i sin rapport att "...de som har angripit oss har startat ett krig som strider mot folkrätten...individer utan tydlig organisationstillhörighet och utan vilja att följa gällande regler för väpnad konflikt har ingen laglig rätt att föra krig mot en stat. De individer som trots detta deltar i väpnad konflikt är loagligt stridande"
Att terroristernas krigstaktik är okonventionell kan i sig vara ett skäl till att de inte ska erhålla krigsfångesstatus, eftersom läget är prekärt och kan kräva att man skapar nya juridiska rättssystem. Faktum kvarstår dock återigen att dessa i så fall ska behandlas som kriminella och således åtnjuta de juridiska rättigheter som andra kriminella i USA. Ett exempel på detta är t.ex. den så kallade Oklahomabombaren som sprängde en officiell byggnad och dödade över 200 människor i USA, trots att detta var ett terroristdåd behandlades han som en reguljär kriminell.
Prosper säger vidare att "...ger gällande regler för väpnad konflikt möjlighet att frihetsberöva såväl lagligt som olagligt stridande, som utgör ett hot, tills dess att stridigheterna upphör."
Här finns en mycket tydlig skillnad i tolkningen av folkrätten, som jag tidigare nämnde anser Sverige till skillnad från USA att en "illegal kombattant" ska delges misstanke om brott eller om sådan ej finns, friges.



Inte ens en stor dos av amerikansk patriotism kan rättfärdiga dessa brott mot folkrätten och självklart kommer USA:s agerande att få konsekvenser, framförallt för de amerikanska krigsfångar som i framtiden kommer att hamna i fiendens händer. Ingen kan förneka att terrorismen skapat en komplex och svårlöslig situation eller förneka USA rätten att slå tillbaks, men är det genom att bryta mot folkrätten som man bekämpar terrorismen?
De som döms till döden av USA:s militärtribunal kommer att bli odödliga martyrer, amerikanska krigsfångar kan i framtid...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Guantánamofångarna, Guantánamo, kriget mot terrorismen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-16]   Guantánamofångarna, Guantánamo, kriget mot terrorismen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2880 [2019-08-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×