Från trästad till tätort: en studie i förändringen i attityden till kyrkstaden i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke under 1900-talet

1380 visningar
uppladdat: 2003-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Uppsatsen behandlar främst kyrkstäderna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen är att reda ut hur moderniseringen från 1930-talet och senare kulturarvstänkandet kom att påverka kyrkstädernas vara eller icke vara. Det är även nödvändigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad är en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan från 1600-talet och brukades fram till in på 1900-talet. Kyrkstaden är speciell för norra Norrland. Vissa kyrkstugor används fortfarande som förr, d.v.s. endast vid kyrkhelger. Kyrkstadsinstitutionen uppkom därför att befolkningen hade långt till kyrkan och kraven på kyrkogång var stränga. Kyrkstaden blev en viktig mötesplats för människor från skilda delar av socknen. Här hölls bl.a. ting, uppbörd och marknad. I och med att samhället förändrades med nya arbetstillfällen i t.ex. industrier och nya kommunikationer samt p.g.a. en ökning av befolkningen i såväl tätorter som på landsbygden kom den äldre bebyggelsen i de begynnande tätorterna i kläm. Nya bostäder behövdes till arbetarna och kyrkstäderna som i stort sett var de enda byggnader som fanns i tätorterna togs i bruk. Kyrkstugorna var inte byggda för att klara de påfrestningar som permanent boende bidrog till och resultatet blev att byggnaderna förföll i en rasande fart. Dessa blev därmed ett mindre önskat område i de moderna tätorterna som växte fram. Orsaken till att man inte var rädd om äldre bebyggelse kan delvis förklaras i moderniseringsprocessen. Senare förändrades synen på kulturminnen och intresset för att bevara bebyggelse av kulturhistoriskt värde tog fart. Kyrkstugorna i Åsele flyttades till en ny tänkt hembygdspark men många av de gamla kyrkstugorna revs och sågades till ved på 1940-talet. Idag finns två längor bevarade på nuvarande hembygdsområdet. I Vilhelmina brann kyrkstaden söder om Storgatan men stugorna norr därom har restaurerats och bevarats för eftervärlden, de inrymmer idag elevbostäder, vandrarhem, konferenslokaler och butiker. Här står kyrkstugorna på sin ursprungliga plats nedanför kyrkberget. I Fatmomakke är förhållandena lite annorlunda eftersom området inte utvecklats till tätort. Därmed har inte samernas kåtor och nybyggarnas kyrkstugor direkt hotats av rivning av samma anledningar som i en framväxande tätort. Platsen har sedan urminnes tider varit en samlingsplats för samer och är så än i dag. Restaureringar har genomförts här på 1900-talet och idag...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Från trästad till tätort: en studie i förändringen i attityden till kyrkstaden i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke under 1900-talet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-01-01]   Från trästad till tätort: en studie i förändringen i attityden till kyrkstaden i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke under 1900-talet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=28785 [2021-01-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×