Grekland

27 röster
35957 visningar
uppladdat: 2004-02-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Statsskick: republik
Yta: 131 957 km2
Språk: nygrekiska (dimotiki)
Invånarantal: 10,6 miljoner (1995)
Huvudstad: Aten (3,4 miljoner invånare, 1992)
Andra städer: Thessaloniki, Patras, Heraklion och Volos
Högsta berg: Olympos (2 917 möh)
Största ö: Kreta (8 621 km2)
Invånare/ km2: 80
Naturlig befolkningstillväxt: 0,12% (1995)
Läs- och skrivkunnighet: 95% (1991)
Skolgång: nioårig skolplikt
Folkgrupper: greker och små minoriteter av turkar, slaviska folk, albaner, zigenare m fl.
Religion: grekisk- ortodoxa drygt 97%, muslimer drygt 1%, övriga ca 1%
BNP/invånare: 8 210 US dollar mot Sveriges BNP/invånare 23 750
Olika näringsgrenars andel av BNP: jordbruk 16%, industri 31%, service och övrigt 53% (1994)
Naturtillgångar: bauxit, järn, nickel och olja
Viktigaste exportvaror: livsmedel, tobak, textiler, olivolja, oljeprodukter, järn och stål
Valuta: 1 drachma = 100 leptae; 100 drachmer = ca 2,5 SEK (okt. 2000)
Medlemskap i internationella organisationer: Europarådet, EU, FN, NATO, OECD, OSSE, VEU, WTO
Soltimmar/dag: 9
Temperatur: i snitt 23°C
Tid: svensk + en timme
Nationaldag: 25 Mars


Läge

Grekland ligger väster om Turkiet och sydöst om Albanien och Jugoslavien, och sydväst om Bulgarien. Grekland ligger i södra Europa. Dess yta är inte större än Götaland och halva Svealands tillsammans. De grekiska fastlandet utgör den största delen, ungefär 4/5 av den totala landytan. Landet omfattar södra delen av Balkanhalvön och ligger mellan 36° och 41° nordlig bredd och mellan 20° och 26° östlig längd. Grekland omfattar över 2000 öar i Medelhavet. Öarna utgör 1/5 av landets yta. Landet indelas i 13 regioner.


Befolkning

Nutidens greker är antikens (antiken = 800 f.Kr. – 5 e.Kr.) hellener (man kan säga att det är det samma som urbefolkning) som blandats med andra folk, främst slaver och albaner. Efter 1920–talets krig mot Turkiet flyttade ca 1,5 miljoner greker från mindre Asien till Grekland. På 1900- talet har folkökningen varit snabb. Efter andra världskriget har många utvandrat för att klara sin försörjning. Över 3 miljoner greker är bosatta i bl. a. USA, Australien, Canada, Västeuropa. Större etniska minoriteter i Grekland är Makedonier, Turkar, Albaner och Bulgarer. Det officiella språket är nygrekiska dvs. folkspråket dimotiki, som utvecklas ur det klassiska språket (Grekiska). Naviteten (födelseantalet) är 1,05 % (1995) och mortaliteten (dödstalet) är 0,93 % (1995) och den naturliga befolkningstillväxten är 0,12% (1995). De grekiska männens medellivslängd är 75 år och de grekiska kvinnornas är 80år mot Sveriges 75år för män och 81 år för kvinnor vilket är ganska lika och det är väldigt höga värden som tyder på hög levnadsstandard och det är bl.a. därför Grekland är ett i-land. Andelen invånare i städerna är 63%. Arbetslösheten är 9,1%.


Export och import

Greklands viktigaste exportländer är Tyskland, Italien, Frankrike, Storbritannien och USA.
Det grekland exporterar är livsmedel, tobak, textiler, olivolja, oljeprodukter, järn och stål.
De viktigaste importländerna är Tyskland, Italien, Frankrike, Japan och Holland. Viktigaste importvaror är maskiner, transportutrustning, livsmedel, kemikalier och råolja.

Religion

Den ortodoxa kyrkan dominerar. Den uppstod i Östrom (Konstantinopel) och gav på medeltiden näring åt en rik bysantinsk kultur som blomstrade i grekiska kyrkor och kloster. Under den långa ockupationstiden utvecklandes den ortodoxa kyrkan till ett nationellt (grekiskt) kraftcentrum. I dagens grekland finns muslimska, katolska och protestantiska minoriteter.


Natur och klimat - öar

I den storslagna grekiska naturen möts berg, hav och öar. Speciellt med Grekland är att de har många öar. Övärlden är ett omtyckt turistmål. Här finns bl. a. Joniska öarna (Korfu m.m) väster om fastlandet, och i Egeiska havet Kykladerna (Naxos, Paros, Mykonos , Delos m.m.) och Sporaderna med Tolvöarna (bl. a. Rodos). Längst i söder ligger den största ön Kreta. I söder skjuter halvön Peloponnesos med det natursköna Arkadien ut i Medelhavet. Dess enda fastlandsförbindelse är det smala Korintiska näset, genomskuret av den Korintkanalen, (som anlades 1881 –93). Större slättland finns bl. a. i Makedonien i norr och i Thessalien. Jordbävningar och vulkanutbrott som har förekommit i Grekland sedan antiken ; utbrottet på ön Thera (Santorin) 1400 f.Kr. sägs ha bidragit till den minoiska kulturens undergång. Det som är problematiskt är att det finns få sjöar och floderna är korta och ofta torrlagda. De en gång rika skogarna har nästan helt försvunnit genom avverkning och hårt bete alltsedan antiken. Vegetationen är sparsam båda på fastlandet och öarna. Odlingslandskapets karaktärsväxt är olivträdet. Klimatet av medelhavstyp med heta torra somrar och milda vintrar; i norr och i bergstrakterna kan vinterklimatet vara bistert.


Näringsliv


Grekland hör till de fattigare länderna i Västeuropa. Näringslivet växte snabbt på 1960 och –70, talen men senare skapade inflation och växande budgetunderskott en ekonomisk kris. Under efterkrigs tiden har tyngdpunkten i ekonomin förskjutits från ett ålderdomligt jordbruk till modern industriproduktion. Nu sysselsätts bara ¼ av befolkningen i jordbruket. Jordlotterna är små och vattenbrist ett problem, avkastningen räcker inte för landets behov. Av spannmål odlas ris, vete och majs. Viktiga exportprodukter är oliver, druvor, vin, tobak, bomull, livsmedel, textiler, olivolja, oljeprodukter, järn och stål. Det typiska retsinavinet har en smaktillsatts av kåda från pinjeträd. Boskapen är främst får och getter (åsnan var förr rid- och lastdjur). På öarna är fisket betydelsefullt. Greklands mineraltillgångar har börjats exploateras (järn, bauxit, nickel, krom) och man förädlar en stor del av råvarorna inom landet. En del olja och naturgas utvinns i det Egeiska havet, men stora mängder importeras. Industrins expansion sker främst inom textil- och livsmedelsbranschen, men också metallverk och kemiskproduktion har byggts ut, särskilt i storstäderna, och det har skapat stora miljöproblem. Goda tillskott i ekonomin lämnar sjöfarten (handelsflottan är en av världens största) och framförallt turismen. Grekland får varje år nästan lika många turister som landets invånare. Besökarna lockas av sol, bad och rika fornminnen (Knossos på Kreta, Aten med Akropolis, Delfi, Mykene och Olympia på Peloponnesos osv.)


Historia och politik

Det svårframkomliga landskapet bidrog till Greklands politiska splittring i många sydstater under antiken. Senare dominerades Grekland av olika mer eller mindre främmande härskare, först romarna (från 146 f. Kr.) därefter grekiska bysantiner och osmanska turkar, först efter frihetskampen 1820-talet som Grekland blev en stat i modern mening. Efter romarrikets delning 395 e.Kr. lydde grekerna i mer än tusen år under Östrom eller Bysans, som omfattande Grekland, mindre Asien och östra medelhavsområdet. Bysans (med Konstantinopel) tog intryck av grekisk kultur och Grekiska blev officiellt språk.. Riket försvagades med tiden , delar av grekland intogs av korsridare och italienska handelsstäder som Venedig och Genua. Sedan turkarna erövrat Konstantinopel 1453 kom grekerna under osmanska väldet och tiden under turkarna varade i nästan 400 år. Men grekerna lyckades bevara sin nationalkänsla och 1821 höjdes upprorsfanan. Efter långvariga strider blev grekerna fria med ryskt, efterhand också brittiskt och franskt stöd. 1832 utropades en kungariket Grekland och en bayersk prins blev kung (Otto I). Men delar av riket förblev turkiska: norra Grekland och övärlden i söder. Dessutom fanns en stor grekisk befolkning i Mindre Asien, Konstantinopel hade helt grekiska statsdelar. Stor grekiska ambitioner ( panhellenismen) ledde till upprepande konflikter med Turkiet. Under balkankriget
1912-13 och första världskriget (Grekland tvingades delta på ententens sida) gjorde Grekland vissa land tvister, med dessa förlorades i kriget mot Turkiet 1920-23. Denna konflikt ledde också till att greklands befolkning utvisades. Inrikes var läget labil med många kupper. Perioden 1924-35 var landet republik. General Metaxas gjorde sig till en diktator 1936. Under andra världskrigets tysk-italienska ockupation 1941-44 utnyttjade tyskarna hänsynslöst landet som källa till råmaterial, livsmedel och arbetskraft vilket ledde till svår svält. Hårt förtryck massavrättningar m.m. väckte starkt motstånd, och slutligen utbröt inbördeskrig mellan befrielserörelsens två grenar, kommunistgerillan (som hade stöd av Jugoslavien) och de kungatrona nationalisterna. En folkomröstning godkände monarkin och nationalisterna segrade (med brittisk-amerikansk vapenhjälp), men i norr fortsatte striderna till 1949. Grekland fick amerikanskt stöd för åter uppbyggnad och blev medlem i Nato 1952. På
1960-talet tilltog den politiska och sociala oron i landet. Vänsterpolitikens Lambrakis mördades. Kung Konstantin II avskedade Georgios Papandreou, som var ledare för det största partiet (Centerunionen), och åsidosatte parlamentet. Inför utlysta nyval 1967 tog en militärjunta makten och kungen gick i landsflykt efter misslyckad motkupp. Han förklarades avsatt 1973 och förtrycket hårdnade under diktatorn Papadopoulos. Denne störtandes redan samma år, men under efterträdaren Ioannides skärptes läget ytterligare med förföljelser och tortyr av oppositionella. 1974 stödde den grekiska militärregimen en kupp mot Cyperns president Makarios, avsikten var att förena Grekland med Cypern. (enosis). När Turkiet svarade med invasion av Norra Cypern och krigsrisken var uppenbar, tvingades juntan att avgå. Demokratin återupprättades, republik infördes och som premiärminister återkom politiker veteranen Konstantin Karamanlis i spetsen för det konservativa partiet Ny Demokrati. Karamanlis var senare president (1980-85 och 1990-95. Grekland inträdde i EG(EU) 1981. Samma år bildade PASOK (Allgrekiska Socialistpartiet) landets första socialistregering under Andreas Papandreou (son till Georgios Papandreou). Papandreous markanta vänsterprofil bleknades efter hand. Kraven på Greklands utträde ur EU och Nato genomdrevs aldrig och inte heller utrymningen av amerikanska baser på gr...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Grekland

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-12-13

    vad fick du för betyg på deet

Källhänvisning

Inactive member [2004-02-18]   Grekland
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2721 [2020-06-05]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×