Kubakrisen Och Den Kubanska Revolutionen

6 röster
24704 visningar
uppladdat: 2004-02-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Under det kalla kriget var Kubakrisen den definitiva, negativt sett, höjdpunkten eftersom världen stod på gränsen till ett fullskaligt kärnvapenkrig. Idag ses Kubakrisen som den största frihetskampen och Che Guevara ser vi i svart/rött tryck på t-shirts, som en symbol för frihet, omkring oss. Men minns vi en man som gjorde något bra, sa något bra och blev snygg på en tröja eller behöver vi bli påminda om vår egen historia?

Problemformulering

När arbetet är färdigläst ska ni ha fått svar på följande frågor
- Vilka var orsakerna till Kubakrisen?
- Vilket land ”vann”, både enligt media och enligt historieböckerna?
- Vad hade hänt om Castro misslyckats med sin revolution, hade det kostat världen mindre lidande?

Bakgrund

Kubafakta
Kuba är en ö i den Mexikanska golfen som har ett krigshärjat förflutet. Landet blev en republik 1902. De dryga 11 miljoner invånarna talar spanska och livnär sig på landets främsta inkomst; socker och kaffeodlingar.

Batistas diktatur
1952 slog sig Fulgenico Batistas parti militärt till makten på Kuba, en hänsynslös diktator som tidigare haft makten mellan 1940-44.
Under den här tiden var Kuba mycket fattigt och var nästan helt beroende av USA. Batista slöt flera överenskommelser med USA, bland annat att Kubas marknad skulle stå öppen och fri för amerikanska företag så länge USA köpte upp större delarna av deras socker till det dubbla priset av vad det skulle kosta på den internationella marknaden.
Batistas överenskommelser med USA var till fördel för de rika och de fattiga fick lida ännu mer. De amerikanska företagen slog snart ut de kubanska småföretagen, för de kunde hålla lägre pris p.g.a. sina höga budgetar. 1950 ägdes nästan marknaden på Kuba av USA. På så sätt blev jobben färre och de låga priserna spelade ingen roll för dem som inte hade en inkomst, och detta antal steg nu. 1957 avslöjade tidningen Revista Carteles att de 20 medlemmarna av Batistas parti ägde ett flertal schweiziska bankkonton med mer än $1 miljon på vartdera kontot. Nu ville alla i arbetarklassen ha bort Batista från makten.

Castros Revolution
Fidel Castro föddes 1926 och utbildade sig till jurist.
Han ledde en militärkupp mot militärförläggningen i Santiago 1953 vilken misslyckades och Castro hamnade bakom galler. Rörelsen han ledde kallades ”26-juli-rörelsen”, vilket var det datum 1953 då första kuppen ägt rum.

1955 släpptes Castro och hans anhängare. Castro lämnade landet för att planera, men återvände nästa år för ett flertal nya revolutionsförsök. Allt folk som nu följde Castro var så många att de tillsammans utlöste en storstrejk. Själva strejken förändrade nästan ingenting, men Batistas fall hade börjat, genom alla straff han utdelade till strejkdeltagare.
Klockan två på morgonen den 1 januari 1959 marscherar Che Guevara, Camilo Cienfuegos och deras rebellarmé in i Havanna, i samma ögonblick hoppar Batista, hans familj och tjänare på ett flygplan för att inte komma tillbaka. Castro och kommunistpartiet kom till makten 1959. 1961 uppger Castro att han är ”Marxist-leninist” och att Kuba är ett ”socialistland”.

Kubas och Sovjetunionens Förbindelser
I början av revolutionen skedde ett maktskifte mellan USA och Kuba, men efter att Fidel Castro låtit avrätta ca 500 Batista anhängare började USA tveka på hans sätt att styra. Den Kubanske regeringschefen började också med program för att förstatliga alla utländsk egendom, och eftersom USA ägde största delarna av egendomen på Kuba var detta självklart något de inte ville acceptera, så de bojkottade Kuba. Och i stort behov av pengar gick Kuba till den Internationella Valutafonden och frågade om lån, men det avslogs p.g.a. att USA indirekt styrde fonden, Castro frågade också USA som avböjde än en gång. Castro skaffade sig förbindelser med dåtidens andra stormakt Sovjetunionen och startade sedan ett samarbete med Sovjet, de gick ut på att Kuba fick sälja socker till ett sådant högt överpris att det kan betraktas som ett ekonomiskt bidrag tillbaka fick de råolja, järn, gödsel och maskiner dessutom fick de $100 miljoner med 2,5 % ränta över fem år. Oljeimporten vart ännu ett problem, för de flesta oljeraffineringarna på Kuba ägdes utav USA och ville inte raffinera Sovjetisk råolja, så Castro förstatligade dem, och detta satte igång USA och deras diplomatiska kontakter bröts. Även Kina startar en sockerimport från Kuba.

Eisenhower, USA:s president, startade en propagandakampanj mot Castro, vilket innebar att USA skulle förminska sockerproduktionen på Kuba, oljeimporten och att en trupp av exilkubaner (istället för amerikaner endast för att det skulle se bättre ut för omvärlden om det vart ett uppror än en invasion) skulle tränas av CIA att invadera Kuba. John Fitzgerald Kennedy skickade USA:s invasion. Denna attack skedde den 17’e april 1961 och kallas ”fiaskot på Grisbukten”.
Den händelsen förde Kuba och Sovjetunionen närmare varandra och sovjets president Nikita Chrusjtjov hotade USA med att sätta in alla sina styrkor och vapen (även kärnvapen) mot dem om det upprepades.

14 oktober 1962
Amerikanska spaningsplan upptäcker på flygfoton Sovjetiska kärnvapenmissiler. Nu var det kris, sovjetunionen hade kärnvapen som kunde nå de största delarna av USA, bland annat huvudstaden Washington.
Kennedy lade en blockad runt Kuba och sade till Chrusjtjov att om han fortsatte leverera krigsutrustning till Kuba skulle Sovjet bli anklagat för att starta ett tredje världskrig. Som tur var så gjorde de båda något som de flesta presidenter för de två stormakterna i världen skulle utesluta, de förhandlade och de nådde en överenskommelse. Den lydde följande: om sovjetunion monterade ner sina avfyrningsramper på Kuba och återvände hem så skulle USA montera ner sina i Turkiet, som hade främsta uppgift att stå riktade mot sovjet, ifall att.

Analys

Vad orsakade Kubakrisen?
Under det kalla kriget var huvudrollerna USA och Sovjetunionen och när Kuba startade ett samarbete med Sovjet, vilket involverade ett bygge av bl.a. Missilramper (klara att skicka iväg atomrobotar mot USA) på Kuba, så var USA, i fredsbevarande syfte, tvungna att stoppa bygget genom blockaden runt Kuba.

Vilket land ”vann”, både enligt media och enligt historieböckerna?
Vilka som segrade i Kubakrisen är ganska svårt att säga, alla gick ut med både vinster och förluster, USA fick bort Sovjets robotramper från Kuba men blev av med sina i Turkiet, Sovjet vann på det USA förlorade och förlorade på det USA vann. Men för världens ögon så var det Sovjetunionen som backade, för så hade medierna framställt ”segern” för USA. Det konstiga var att Nikita Chrusjtjov vart väldigt snabbt väldigt opopulär i sitt hemland men i USA betraktades han som modig när han trots sin ära vågade återvända. Men det har väl att göra med hur otroligt stolta ryssarna är.
Men räknar man vinst enligt hur mycket förluster räknat i mannar man fick så gick den kommunistiska sidan hem med vinsten i fickan för det var bara en man som miste livet p.g.a. kriget, en amerikansk soldat vid namn Rudolf Anderson Jr, som blev nerskjuten i sin U-2’a flygande ovanför Kuba den 27’e oktober 1962.

Vad hade hänt om Castro misslyckats med sin revolution, hade det kostat världen mindre lidande?
Om Batista hade suttit kvar och hans parti hade regerat över Kuba ännu idag, hade världen sett annorlunda ut?
Världen hade definitivt sett annorlunda ut, Castro hade med största sannolikhet varit död idag, det skulle förmodligen vara avfyrningsramper i Turkiet, kanske fortfarande riktade mot stormakten sovjetunionen eller inte alls riktade mot Ryssland. Kanske var det överenskommelsen i oktober 1962 mellan USA och Sovjet som blev Sovjetunionens fall, hade det kalla kriget fortfarande pågått? Kanske hade världen ställts på randen av ett annat kärnvapenkrig fast denna gång hade Kennedy haft ett bättre skäl att avfyra dem och världen hade gått under. Det finns många möjligheter, men vi kan inte göra mycket mer än att gissa.
Såhär skulle min värld se ut om jag fick förutse händelser som har störst sannolikhet att inträffa. Sovjet skulle ha gått under ungefär som i dagens läge, inga kärnvapen skulle avfyras, för det hade blivit någon riktig kulminering under det kalla kriget, i alla fall inte av så hög grad som under Kubakrisen. Så länderna skulle bara ligga i ett munhuggskrig. Men sovjets ekonomi och samhälle hade inte överlevt millennieskiftet. Kuba skulle ligga i ständigt inbördeskrig, ha hög arbetslöshet, fattigdom och totalt rasad ekonomi.

Slutsats

”Inget ont som inte för något gott med sig”
Jag tycker det är lite roligt hur det slutade, nämligen att länderna kom varandra mycket närmre och den plötsliga upptrappningen i det kalla kriget hade slutat tvärt och gått mot det motsatta hållet, nämligen fred. Presidenterna berömde varandras proffsiga sätt att agera i det kritiska läget. Chrusjtjovs kommentar: ”trots sin ungdom var han en verklig statsman”. Jag skulle tro att han skyllde på ”att vodkan talade” från och med den dagen men det viktiga var att han sa det.

Sammanfattning

Allting började med att en man ledde en liten trupp för att störta en tyrann. De vann.
Ett annat land blandade sig i och var nära att starta ett förödande krig, men tack vare diplomati o...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kubakrisen Och Den Kubanska Revolutionen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-05-21

    Detta var ett väldigt bra arbe

  • Inactive member 2007-10-22

    ville bara säga att baserna i

  • Inactive member 2007-11-01

    Agina Morre har rätt i sitt på

Källhänvisning

Inactive member [2004-02-06]   Kubakrisen Och Den Kubanska Revolutionen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2684 [2018-12-10]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×