Filosofi Genom Tiderna

2 röster
12475 visningar
uppladdat: 2004-01-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Mitt arbete är som en uppslagsbok för alla som inte förstår sig på vad filosofi egentligen är. Jag kommer att ta upp historien bakom filosofin hur den uppkom och en hel del ”vägvisare” till vad jag pratar om så att du lättare ska förstå.
Mitt arbete börjar med historiken om självaste filosofin och dess grundare.
Men först ett citat som jag tycker passar rätt bra att börja med.

Hur har världen blivit till, och varför ser den ut som den gör? Finns det någon intelligent vilja bakom, är det någon mening med människornas liv och finns det en Gud?
Sådana frågor har människorna ställt sig sedan urminnes tider. De har gärna gett religiösa svar, dyrkat och bett till osedda gudar. Men i det gamla Grekland började några män att filosofera kring de stora livsfrågorna och sökte med förnuftigt tänkande komma på de rätta svaren.
I böcker om den västerländska filosofins historia kan man stifta bekantskap med de stora filosoferna och deras tankar.


Filosofin har uppkommit eftersom universum är ett mysterium för oss människor,
Att världsalltet tycks ha stigit fram ur intet ungefär som kaninen som trollkarlen tar fram ur sin höga hatt. Hur i all sina dar gick det till? Det är faktiskt konstigt att det överhuvud taget finns en värld.
Människornas förklaringar på tillvarons gata var länge mytiska. Men i det gamla Grekland, ett halvt årtusende före Kristi födelse, började några människor att filosofera om livet och dess mening. Olika filosofer lade fram olika meningar
Som den förste filosofen brukar man räkna Thales från Miletos. Han trodde att vatten måste vara alltings ursprung. Anaximenes däremot ansåg att allting kommer ur luft, och Empedokles menade att det finns fyra urämnen: jord, luft, eld och vatten. Demokritos fran Abdera antog att allting var uppbyggt av smådelar, atomer, vilka var odel bara och oföränderliga och kunde kombineras på oräkneliga sätt. Han brukar betecknas som den moderna atomteorins fader.


Stora greker

Aten var från cirka 450 f. Kr. ett kulturellt centrum. Där verkade tre av filosofihistoriens största gestalter: Sokrates, Platon och Aristoteles.
I den antika världen fanns många olika filosofier. Cynikerna predikade ett förnöjdhetsideal. En av dem, Diogenes, bodde i en tunna och var nöjd med det. Stoikerna var determinister, det vill säga de ansåg att allt är förutbestämt av naturens lagar. De strävade efter själslig oberördhet i livets alla skiften och satte människan i centrum. Seneca sa att människan är helig för människan, vilket blev ett humanismens slagord. Epikuréerna var livsnjutare, men måttfulla. Vänskap och skönhet hörde till det de njöt av. Döden bekymrade dem inte. Döden angar oss inte, sa Epikuros. Sa länge vi finns till, så är döden inte här. Och när döden kommer, sa finns vi inte längre till.
Nyplatonisternas store filosof var Plotinos, som menade att det enda som existerar är Gud och att människosjälen är som en gnista från Gud. Närmast Gud kommer vi i vår egen själ. Där kan vi uppleva oss vara ett med det stora livsmysteriet. Ja, vi kan till och med uppleva oss själva vara detta gudomliga mysterium. Några gånger under sin livstid upplevde Plotinos att hans själ smälte samman med Gud. Han hade alltså en mystisk upplevelse. I alla tider har det funnits människor som berättat om liknande upplevelser.

Om vi nu tar ett stort jätte hopp i historien som kommer vi fram till Medeltiden

Medeltiden
Den präglades nästan helt av kristendomen
Medeltiden varade i tusen år. Ett pånyttfött intresse för antikens ideal började komma till synes på 1300-talet. Med renässansen (pånyttfödelsen) kom en ny människosyn. Renässanshumanisterna trodde på människan och hennes värde, vilket stod i kontrast till det medeltida talet om människans syndiga natur. Människan betraktades som något stort och värdefullt.
Folk började intressera sig för och glädja sig åt livet här och nu. De menade att människan har oändliga möjligheter. Det skedde en uppblomstring inom alla områden: konst, arkitektur, litteratur, musik, filosofi, vetenskap och teknik.
En ny vetenskaplig inställning bröt igenom. Tidigare hade man helt enkelt hänvisat till Filosofen, det vill säga Aristoteles, när det gällde kunskapen om naturen. Nu ville forskare själva studera naturen och även göra egna experiment.
En ny världsbild uppstod. Jorden var inte längre medelpunkten Kopernikus (astronom) visade att jorden rör sig kring solen. vilket upprörde teologerna, (de forskar i "Läran om Gud") som placerade jorden och människan i universums mitt och föremål för Guds speciella intresse.
Banbrytande vetenskapsmän som Kepler, Galilei och Newton (Filosof, Matematiker, Fysiker och Mystiker) upptäckte viktiga naturlagar. ( Naturliga följder för särskilda handlingar.)


Inom filosofin fanns motsättningar mellan skilda tänkesätt. Somliga ansåg att tillvaron i grunden är ickemateriell, andlig. Den ståndpunkten brukar kallas idealism (Läran om att den "yttre verkligheten" inte är oberoende av, utan bestäms av människans kunskap och tänkande.) . Den motsatta åsikten att tillvarons grund är materia (Det som bygger upp det vi ser) kallas materialism,
( Världsåskådning som hävdar att all verklighet i grunden är materiell.)
Den fick näring genom den mekanistiska världsbild som Newton lade fram: världen är som en maskin. Många betraktade också människan som en maskin.

Vi hoppar nu ännu ett steg fram i historien till den så kallade upplysningstiden.

Upplysningen

Den så kallade upplysningstiden under senare hälften av 1 700-talet präglades av en optimistisk tilltro till det mänskliga förnuftet. Alla vidskepliga och felaktiga föreställningar skulle rensas ut efter rationellt tänkande. Många var ateister (En person som förnekar Guds existens.) Och materialister, men de flesta av upplysningsfilosoferna ansåg att det stred mot förnut`tet att tänka sig en värld utan Gud. Många pläderade för en naturlig religion, som var förenlig med förnuftet. De ansåg att alla oförnuftiga lärosatser skulle rensas bort ur religionen och att man skulle återgå till Jesu enkla lära.

Vi hoppar ännu ett steg i historien och det leder oss fram till Romantiken

Romantiken

Romantiken uppstod i slutet av 1700talet som en reaktion mot det ensidigt rationella tänkandet under upplysningstiden. Känsla, fantasi, upplevelse och längtan framhävdes. Konsten och musiken Iyftes fram. Det mystiska och det övernaturliga blev viktigt. Man reagerade mot upplysningstidens mekaniska universum. Naturen betraktades som en organism, en levande helhet, som hela tiden utvecklar sina inneboende möjligheter. Man såg ett gudomligt jag i naturen: världssjälen. (Alla själars ursprung och tillhörighet. Dit vi återvänder när vi dör.)
Den mest betydande av de romantiska filosoferna var Schelling. Han menade att ande och materia är ett, att hela naturen är uttryck för Gud, eller världsanden. Han såg världsanden både i naturen och i människans medvetande. Diktaren Novalis förklarade att den hemlighetsfulla vägen går inåt. Han menade att människan bäst upplever världens mysterium genom att gå in i sig själv.
Romantikens filosofer såg världssjälen som ett jag, som skapar världen. Schelling sa att världen är i Gud. Gud är delvis medveten, ansåg han, men har också en omedveten, nattlig sida - en både skrämmande och fascinerande tanke.


Nu har vi nog gjort det största hoppet i historien, för nu har vi äntligen kommit fram till våran tid.

Existentialismen är en viktig filosofisk strömning i vår egen tid. En framstående företrädare var fransmannen Jean-Paul Sartre, som var ateist och utförde en illusionslös analys av människans situation i en gudlös värld, en värld utan mening. Människan måste själv skapa sitt livs mening, sa han. Hon måste genom medvetna val ta ansvar för sitt liv. Det finns ingen religion att falla tillbaka på, inga eviga värden att lietta till.

” Människan är den enda varelse som känner hat. Resten av jordens djur känner rädsla och instinkt. Människans instinkt är att utplåna sig själv” – en god vän

Sammanfattning
Jag har alltså gjort ett arbete om filosofin i historiken från den ”förste” filosofen till dagens samhälle.
Och egentligen så tycker jag själv att sättet att tänka på egentligen inte har ändrats speciellt mycket, vist nu vet man att jorden är platt och att människor faktiskt har känslor och att en del människor kanske st...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Filosofi Genom Tiderna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-12-12

    Filosofi genom tiderna och int

Källhänvisning

Inactive member [2004-01-24]   Filosofi Genom Tiderna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2660 [2020-02-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×