Galaxer

7 röster
21261 visningar
uppladdat: 2000-10-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning



Ordet galax kommer från latinets galaxias vilket betyder det mjölkiga.

Galaxerna består oftast av mer än 100 miljoner stjärnor av olika slag samt av s.k. interstellär materia bestående av gas (mest väte) och stoft. Antalet galaxer i universum är oräkneligt och många olika sorters galaxer förekommer. Man indelar dem efter utseende i tre huvudgrupper: spiraler, elliptiska och irreguljära.



Galaxer har en tendens att klumpa ihop sig i stora hopar, galaxhopar. Vintergatan ingår i en galaxhop som kallas "den lokala gruppen" tillsammans med ca 30 andra galaxer. De största medlemmarna av den här gruppen är Vintergatan, Andromedagalaxen och en mindre spiralgalax, M33, i stjärnbilden Triangeln. Dessutom ingår de två Magellanska molnen som är våra närmaste grannar.



Galaxer förflyttar sig på två sätt. För det första så snurrar de runt sig själva. Ett varv kan ta hundratals miljoner år. För det andra så förflyttar sig nästan alla galaxer bort från varandra med höga hastigheter. Detta beror på att universum håller på att utvidgas. Det här har pågått sedan skapelsen (Big Bang) för ca 15 miljarder år sedan.





Hur man delar in galaxerna



Man delar som sagt in galaxerna i tre huvudgrupper: spiraler, elliptiska och irreguljära. Spiralerna förekommer i sin tur i två grupper: spiraler och stavspiraler.

Spiralgalaxerna som t.ex. Vintergatan har långa "armar" i spiral ut från eller in mot centrum. Dessa spiralarmar uppkommer genom att alla stjärnor i galaxen följer speciella banor som är centrerade på kärnan. De yttersta stjärnorna går långsammare än de som ligger närmare kärnan, eftersom de har längre banor att färdas. Från sidan ser galaxen ut som en diskus. Stavspiralerna har spiralarmar som går ut ur något som liknar en bjälke av stjärnor och interstellär materia.



De elliptiska (ovala) galaxerna har däremot inga spiralarmar och innehåller mest gamla stjärnor (medan spiralgalaxerna innehåller både nya och gamla stjärnor). Till utseendet är de klotrunda och lite avlånga.



Irreguljära galaxer är sådana galaxer som saknar tydligt kärnparti och har oregelbunden struktur.



Det finns vissa galaxer som sänder ut radiostrålning som är en miljon gånger starkare än den som kommer från vanliga galaxer. Dessa kallas radiogalaxer och de har en s.k. synkrotstrålning som radiostrålningen kommer ifrån. Synkrotstrålingen kommer från elektroner som rör sig med hög hastighet i ett magnetmoln. Elektronerna sänds ut från galaxens kärna.



En kvasar är en galax som producerar enorma mängder energi och strålning (t.ex. röntgenstrålning). Man tror att kvasarerna från början var en galax med ett svart hål i mitten, men att det på något sätt var för litet för den stora mängd solmassor som den slukade. Så i stället började den sända ut mängder med röntgenstrålning som gjorde att de återstående stjärnorna började producera en massa energi. Mycket tyder på att Vintergatan kan komma att bli en kvasar.



Hur Galaxerna bildades



Man tror att ursprunget till varje galax var ett stort gasmoln av väte och helium som med gravitationens hjälp började dra sig samman. Molnet började sakta plattas ut och klumpade ihop sig så att stjärnor bildades. Vilken sorts galax det blev berodde på molnets rotation och i vilken takt stjärnorna bildades. Ett moln med liten rotation och stor stjärnbildning bildade en elliptisk galax. I dessa galaxer finns det nästan bara gamla röda stjärnor, eftersom stjärnbildningen gick så fort i början att det inte blev så mycket gas kvar till nya stjärnor. Ett snabbt roterande moln gjorde att stjärnbildningen började innan formen på galaxen var riktigt färdig vilket bidrog till att mycket gas blev över till andra generationer stjärnor. En spiralgalax bildades. Solen är en andra generationens stjärna.



En del galaxer kan ha blivit till genom att mindre galaxer dragits till varandra och slagit ihop sig till en större galax.



Det finns inte särskilt många döende galaxer. Det enda sätt att få så mycket materia att försvinna är att placera ett gigantiskt svart hål i mitten av galaxen. Men inte ens ett jättestort svart hål kan suga i sig så mycket stjärnor och gas.

Ett sätt en galax kan dö på är om den krockar med en annan galax så häftigt att de slår sönder varandra och smådelarna sprids ut i universum. Detta går inte på några ögonblick utan det tar flera miljarder år för galaxerna att passera varandra.



Galaxhopar



Galaxer brukar förekomma grupper eller hopar, och hoparna tycks sluta sig samman med andra hopar för att bilda en s.k. superhop. En galaxhop kan innehålla från några få medlemmar till flera tusen. Vintergatan är medlem i "den lokala gruppen" som egentligen är en ganska obetydlig galaxhop fast den har tre stora spiralgalaxer (Andromedagalaxen, Vintergatan och M33 i stjärnbilden Triangeln) och även en stor elliptisk galax, Maffei 1.



Det har förekommit tankar om att "den lokala hopen" kanske ingår i en superhop tillsammans med galaxhopar i stjärnbilderna Coma, Centaurus, Perseus, Hercules samt vår närmaste galaxhop Virgohopen, ca 50 miljoner ljusår* bort. Superhopar består av ungefär hundra hopar på en radie av ca hundra miljoner ljusår. "Den lokala gruppen" ligger precis i utkanten av superhopen i Virgo (en stjärnbild), en samling galaxer med centrum i Virgohopen (en galaxhop med mer än tusen medlemmar).



Ibland kan galaxerna hänga ihop två och två eller flera i galaxhoparna. Då kan de börja dras till varandra. Ett typiskt exempel är den s.k. vagnshjulsgalaxen. Det verkar som om en mindre galax har passerat rätt genom den, vilket lett till att en ringformad våg har lagt sig runt galaxens kärna.



Ett exempel på en kollision som ännu inte har skett är Andromedagalaxen och Vintergatan. Vår galax och den andra är långsamt men säkert på väg mot varandra. Fast som tur är kommer de inte krocka på flera miljarder år så vi har många år kvar att oroa oss.



*1 ljusår = 9.46 biljoner km





Vintergatan



Vår galax Vintergatan är en spiralgalax. Den innehåller mer än 100 miljarder stjärnor, har en diameter på 100 000 ljusår och en tjocklek på 1 000 ljusår.

Ut från centrum sträcker sig fyra spiralarmar som har en stor koncentration av stjärnor.



Den största mängden av stjärnor finns i Vintergatans kärna som har en radie på ca 12 000 ljusår. Det finns knappt något väte där utan i stället finns där många gamla röda stjärnor och de ökar i antal ju närmare centrum man kommer. Runt kärnan cirklar det gasringar med jämna mellanrum. En av dessa som befinner sig på 30 ljusårs avstånd från kärnan består av enorma mängder stjärnor och joniserade moln som rör sig med väldigt höga hastigheter. Hastigheterna vittnar om en stor massa i Vintergatans centrum.



Man har räknat ut på ett ungefär att solen ligger 28 000 ljusår från Vintergatans centrum i en mindre "mellanarm", Orionarmen, som är en femtedel så stor som en spiralarm. Ett varv runt vintergatans kärna tar ca 200 miljoner år och vi snurrar med en hastighet av 220 km/h.



Man kan inte se Vintergatans centrum från den plats i galaxen vi befinner oss; det finns för mycket gas och stjärnor i vägen, men man har vissa teorier om att det ska finnas ett svart hål där.



De vanligaste ämnena i Vintergatan är väte och helium.



Man kan inte exakt säga hur gammal Vintergatan är, men man kan genom att titta på hur gamla stjärnorna är gissa sig till en ungefärlig ålder; minst 15 miljarder år, alltså lika gammal som Universum.



När man skriver Vintergatan med litet v syftar man på de stjärnor man kan se på himlen, annars menar man galaxen Vintergatan





Andromedagalaxen



Andromedagalaxen eller M31 som den också kallas är en massiv spiralgalax som liknar Vintergatan fast dess massa är dubbelt så stor. Den ligger på ett avstånd av 2 200 000 ljusår och kan ses i stjärnbilden Andromeda och är därför det mest avlägsna objekt på himlen som kan ses med blotta ögat. Galaxens diameter är ca 200 000 ljusår och den innehåller ungefär en biljon stjärnor.



Andromedagalaxen omnämns för första gången av den arabiske astronomen al´Sufi i "Stjärnbildernas bok" 965, men påvisades som galax av Hubble år 1929.

Galaxen har åtta dvärggalaxer fysiskt bundna till sig som satellitgalaxer. Dess centrum är ljusstarkt och omges av smala spiralarmar med stora anhopningar av blå stjärnor, stjärnhopar och gasmoln.



Vintergatans och Andromedagalaxens molekylmoln liknar varandra och utgör områden med aktiv stjärnbildning. Andromedagalaxen är väldigt rik på neutral vätgas som bildar en ring runt galaxens kärna med en radie på ca 40 000 ljusår.



De Magellanska molnen



De två Magellanska molnen är uppkallade efter sin upptäckare, sjöfararen och upptäcksresaren Maggelan. Dessa två galaxer är Vintergatans närmaste grannar och är synliga för blotta ögat på södra stjärnhimlen i stjärnbilderna Svärdfisken och Tukanen. Det stora molnet ligger på 170 000 ljusårs avstånd från oss, är 30 000 ljusår i d...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Galaxer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-10-16]   Galaxer
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=266 [2019-10-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×