Människan under antiken och medeltiden

26 röster
64966 visningar
uppladdat: 2004-01-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Antiken

Antiken var tankarnas och vetenskapens frihet. Humanism och individualism grodde och Aten var i själva verket det första demokratiska samhället, där medborgarna hade en del av makten genom rösträtt. Grekerna var också det första folket att hävda tanke –och yttrandefrihet. Människan var medveten om sig själv och stod i fokus; det var t ex nu uttrycket ”En sund själ i en sund kropp” myntades, då även hälsan var i centrum och grekerna kom till insikt om det nyttiga i rörelse.
För grekerna var skillnaden mellan dem och de som av grekerna kallades ”barbarer”, vilka praktiskt taget var alla andra människor, en fråga om lärande och kunnande, samt härskande, filosofiskt och politiskt, och även förhållandet mellan människa och Gud. En barberare kunde bli civiliserad genom att ändra sitt förhållningssätt gentemot Gud. Detta skulle närmast kunna beskrivas som någon slags främlingsfientlighet, men samtidigt är det ganska otroligt att det genom tiderna i grekisk, romersk eller hebreisk litteratur inte funnits något ord som motsvarar ordet ras. För människor under antiken spelade alltså inte hudfärgen någon roll, det var vad du hade innanför pannbenet som räknades. Men samtidigt levde de själva ganska barbariskt när det gäller vissa områden; deras religion kan närmast beskrivas som en skräddarsydd troslära och gudavärld, anpassad till den livsstil de valde att leva för stunden. Religion var dock en stor del av den antika människans liv och man kan säga att gudarna var deras idoler och underhållning; slutligen kvarstår någon slags paradox vari gudarna både upphöjs och skymfas. Här finner vi Apollons dygder, enligt vilka människan uppfattas som behärskad och underordnad principer och förnuft; samtidigt florerar Dionysos vin –och sexkultur där människan är hängiven och entusiastisk, sexuell och impulsiv och väldigt syndig.

”Where is the Life we have lost in living?
Where is the wisdom we have lost in knowledge?
Where is the knowledge we have lost in information?
- T S Eliot

Det som närmast kan kallas hybris, kanske på grund av för mycket framgång, och kristendomens intågande, smulade sönder allt det antiken byggt upp och in trädde istället medeltidens mörkerläggande.


Medeltiden
Om medeltiden har sagts att den representerar det slutna samhället, kringgärdat av ett religionssystem, en religiös livsstil och ett religiöst tankesätt. Gud stod i centrum, istället för människan som hon gjort under antiken. Guds lag stod över all annan lag. Människan var full av synd men hon kunde räddas av hans nåd. Själen ansågs vara en andlig varelse som tillsammans med kroppen utgjorde en person, vilket skilde människan från djuren, det var också där hon tog till sig all synd. Kyrkan dominerade över religion, filosofi och vetenskap. Men kristendomen och kyrkan led också av övermod, om man t ex tittar på de sju dödssynderna finner man att kyrkan uppfann dessa. Ordet dödssynd (peccata mortalia) finns inte ens med i Bibeln, det uppkom under medeltiden då en lista upprättades med synder som skulle vara så pass farliga för människan att de försatte henne i livsfara. Man riskerade sitt jordiska liv, sin hälsa, andras välgång och sitt eviga liv. Antalet skulle troligen motsvara de sju dygderna; De gudomliga (ingjutna): Tro, hopp och kärlek och huvuddygderna (kardinaldygderna): Klokhet, rättvisa, tapperhet och måtta. Den enda dödssynd som nämns i Bibeln är hädelse, d.v.s kränkning mot Gud. Precis som antiken uppfann gudar att leva som de ville efter, uppfann kyrkan under medeltiden synder med döden som straff för att kväsa människan och skrämma henne till lydnad. Vi har alltså att göra med två falska religioner.
Således var medeltiden kuvningens slag, människan som individ fanns inte; hennes äktenskap med Gud var det enda som spelade någon roll. Antikens sökande efter sann kunskap ersattes av en strikt auktoritetstro och kyrklig dogm, västvärldens förfall enligt en del. Kyrkan hade monopol på människans liv och förvandlade antikens fria människa till en förtryckt och förskräckt slav.
Samtidigt kan man se medeltiden som en groningstid där människan visserligen var kuvad och orolig, men under ytan förbereddes och utvecklades för att bli modig och stark nog att ta steget in i renässansen; ett uppror mot medeltidens föreställningsvärld och levnadssätt. En mycket vis man vars namn jag inte vet sa enligt min mor en gång: ”Längtansfullt tittar man bakåt på den dörr som stängts men ser inte den nya som öppnats”.



Kvinnan
Den generella uppfattningen under antiken var att kvinnor inte skulle vistas i den officiella sfären, att de mentalt inte hade den kapacitet som behövdes för att styra och fatta politiska beslut. De hade ingen makt eller rösträtt och var alltid underställda en förmyndare (far/make) och juridiskt omyndiga. Flickor gick ej i skolan, det ansågs vara bortkastad tid, baskunskaper om hemskötsel räckte och de bortgiftes vid 13-14 års ålder. Endast de från högre klasser hade utbildning för att kunna vara bra mödrar. Filosofen Aristotoles ägnade stor del av sin tid åt att vetenskapligt bevisa att kvinnan var lägre stående; hennes biologiska sammansättning var sämre. Hans åsikter har haft stor genomslagskraft i västvärlden.
Däremot hade kvinnan en viktig roll vid bryggandet av öl. Mannen sörjde för att mat fanns, kvinnan sörjde för hemmets skötsel, där ölbryggning tydligen ingick. Här hade det andliga drag där kitteln representerade kvinnans gravida mage och kvinnans förmåga att frambringa nytt liv. (Jmf nordisk mytologi där döda på fältet fick dricka ur valkyriornas kittel och därmed vann evigt liv i Valhall.) Detta kvinnliga privilegium försvann med kristendomen. Enligt Bibeln är kvinnan jämbördig med mannen och också hon ”skapad till Guds avbild”. Under kristendomen fördubblade detta kvinnans börda, hon fick nu arbeta men måste samtidigt fortfarande sköta hemmets sysslor. Den enda utvägen var att bli änka, eller att gå i kloster för att vinna frihet. I Norden ersatte medeltiden vikingatiden, kvinnans ställning då hade varit så pass stark att barn utom äktenskapet ansågs vara kärleksbarn.

Sex och religion
1941 kom Walter Schubert ut med sin bok ”Religion und Eros” där han hävdar att de två är nära besläktade och sprungna ur samma källa. ”Det religiösa och det sexuella är de två starkaste krafterna i människans liv”, säger han i inledningen av boken. Detta att de krafterna är starka håller jag fullständigt med om och de går även att tillämpa på dessa två perioder; under antiken var sex synnerligen sammankopplat med religion. Tempel-prostituerade var högt ansedda kvinnor, eftertraktade för giftermål av de rika och mäktiga. Människokroppen var vacker, och vackrast då den var naken. Den avbildades väldigt ofta, och då särskilt som skulptur. Medeltiden fann inte någon som helst förbindelse mellan religion och sexualitet eller sensualism, sex var bannlyst, det var synd och smutsigt, i klass med supande eller svärande. Mot slutet av 1100-talet infördes det prästerliga celibatet. Regler för övriga människor var otroligt stränga, t e x gällande incest som sträckte sig över sju släktled, eller makar som hade samlag på söndagar och fick leva på bröd och vatten i fyra dagar.

Sammanfattning
Under antiken hade vissa filosofer kommit fram till att jorden antagligen var rund. I Hesekiel 5:5 säger Herren Gud: ”Detta är Jerusalem, som jag har satt mitt bland folken, omgivet av främmande länder”, vilket gav kyrkan anledning att glömma eller helt enkelt ignorera antikens framgångar och jorden var åter platt.

Hur människan än går till väga när hon söker och vad hon än söker efter, smittas hon alltid av hybris när hon slutligen finner det, tycks det mig. Antikens folk var svulstiga i sitt leverne och småningom tror jag att de straffades för sitt högmod, precis som Apollon varnade dem. Och bakom medeltidens tunga draperier jobbade kyrkans smedja febrilt för att hitta på synder att omvända fler till lydiga kristna med; med tiden avslöjades även deras lögner. Som en hamster springer runt, runt i sitt hjul, springer också människan runt, runt i sitt; hon letar alltid och finner ibland men går någonstans miste om själva sanningen, kärnan, det som är innebörden i det hon söker efter. När medeltiden hade varat nästan tusen år på sina ställen, började människan tröttna på sin underlägsenhet och in steg renässansen med humanismen och all sin flärd och tyckte att antiken skulle återanvändas; ännu en gång levde västvärlden upp! Det dröjde dock inte länge förrän människor började avrättas till höger och vänster för att deras tänkande gick emot rådande trend. Humanismen var inte längre human och kvar stod människan blank.
Kontentan är således att människan söker och söker, men sällan hittar och när hon väl gö...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Människan under antiken och medeltiden

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2004-01-16]   Människan under antiken och medeltiden
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2636 [2020-07-04]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×