Inka-väldet och dess undergång

5 röster
21352 visningar
uppladdat: 2003-12-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Inka-väldet räknas till en av de stora kulturerna som förekommit i Sydamerika. Den brukar jämföras med mayorna och aztekerna.1)
Man tror att inkorna saknade en utvecklad tideräkning och bildskrift, men det är en av de många saker man troligtvis aldrig kommer att få reda på.2)
När man försöker få en ordentlig och riktig bild av hur inka-väldet fungerade och såg ut har man främst två slags källor att förlita sig på: de skriftliga krönikor som finns och de arkeologiska fynd man stött på. Förutom de här två viktigaste källorna kan man lära sig en hel del genom att studera dagens indianer i Peru och omkringliggande områden.3)

Kort förhistoria

Inkornas kultur har inte varit den första högt utvecklade kulturen som förekommit i Anderna. Några exempel på tidigare kulturer är Mochica-kulturen med dess eleganta keramik som uppkom vid nordkusten, vid sydkusten fanns Paracas-Nazcakulturen som har blivit känt för sina dekorerade och broderade tyger.
Men det var Tiahuanacokulturen från de sydliga högländerna som kom att expandera. Kulturen hade en väl utvecklad bildhuggarkonst och sin egen arkitektur. Själva staden Tiahuanaco vid Titicacasjön började expandera på 700-talet söderut. Man har funnit magnifika byggnader av sten i ruinerna. Som störst har staden härskat över den bolivianska högplatån, södra delen av Peru och norra Chile.
På 800-talet expanderade också Huari. Men vid det skedet hade staden kommit under inflytande av Tiahuanaco så städerna spred en och samma kultur. Enda skillnaden kulturerna hade sinsemellan var keramikstilen. Tiahuanaco och Huari var under flera sekler huvudstäder i stora stater i Anderna som senare gav upphov till bl.a. inkaväldet.4)

Inka-väldet får sin början

Inka-kulturen var i början bara en lokal kultur som levde på Andernas sluttningar. Den fick sin början troligtvis på 1100-talet, vilket i praktiken betyder att den hade funnits till i högst 400 år då spanjorerna kom på 1500-talet och började sin erövring.5)
Man vet inte när inkorna började sin expansion, forskare har hittat bevis som tyder på att inkorna skulle ha tagit de bördiga jordarna vid floderna Huatanay och Tullumayo i sin besittning i slutet av 1200-talet. Men den stora expansionen, som de flesta tänker på när de pratas om inkor, hände på 1400-talet. På under hundra år lyckades inkorna erövra område efter område tills området hade en otrolig yta på 950 000 km2, vilket motsvarar ungefär Frankrike, Holland, Belgien, Luxemburg, Schweiz och Italien tillsammans.6)




1) Karsten 1946 s. 9
2) Karsten 1946 s. 10
3) Karsten 1946 s. 31-33
4) Persson 2003
5) Karsten 1946 s. 11
6) Persson 2003


Inca-väldet

Man har diskuterat livligt om inkorna erövrade område efter område endast med hjälp av sin armé, eller om det ligger någon annan förklaring bakom saken.1)
Inkorna baserade hela sin existens på en lögn. Den gick i korthet ut på att före dem hade det inte funnits något värt nämnas. Människor blev människor först när inkorna kom och lärde dem bygga hus och odla majs. Före inkorna hade människor levt som vilddjur. Vidare sade man att det i början fanns solen, och att dennes son inkan skapade det första riket.2)
Inka-väldet bestod av flera stammar som mer eller mindre tvingats ihop till ett enda stort rike. De två största stammarna var aimara coh quichua. Det var quichua som hade det större inflytandet och som var mer insatt i att hålla riket ihop. De två stammarna var så olika till sina sätt eftersom de var från två så olika områden, att många forskare har funderat på hur de över huvudtaget kunde leva tillsammans på det sätt de gjorde.3)
Den första Inkan hette Manco Capac och var den personen som byggde upp Cuzco, inka-väldets huvudstad. Han odlade upp jorden i den bördiga dal han hittat och lärde upp vildarna i bergen allt som han mor lärt honom. Så säger i alla fall legenden.. 4)
Hans efterföljare försökte stabilisera sin roll som Solsonen och utvidga rikets gränser. De var dock inte tillräckligt starka för att underkuva andra stammar, utan nöjde sig med att försöka lära dem att leva som människor istället för vildar. Inkorna knöt förbund och gifte bort sina döttrar till omkringliggande stammar för att utvidga gränserna utan krig.5)



1) Persson 2003
2) Baumann 1966 s. 12
3) Karsten 1946 s. 12-15
4) Baumann 1966 s. 48
5) Baumann 1966 s. 49


Det var först när den fjärde och femte inkan härskade som arméer började skickas ut för att, om det behövdes, ta nya områden med våld. Arméerna skickades långt iväg från Cuzco, speciellt mot söder. Alla som underkuvades på ett eller ett annat sätt blev tvungna att lära sig inkornas språk, som de själv kallade runa simi, ”Människornas språk”.1)
När den sjätte inkan, Roca, kom till makten skickades armén norrut mot djungeln. Vid det här skedet hade inka-väldet vuxit och många stammar slöt sig till väldet utan motstånd. Inka Roco införde två saker som kom att ge stor betydelse för folket. Det ena var coca, en uppfriskande och effektiv ört som håller hungern borta. Det andra var guano, tack vare den kunde inkorna odla det mesta uppe vid sluttningarna. Roca byggde ett palats åt sig inne i Cuzco, och gav sitt rike namnet Tahuantinsuyu. Namnet kan fritt översättas som ”de fyra delarnas rike”.2)
Något som den sjunde inkan, Yahuar Huacacin, fick märka när han besteg tronen var att alla inte ville låta sig underkuvas. Han blev bortrövad som liten och enligt legenden grät han tårar av blod. Hans namn kan också översättas som ”den som gråter blod”. Yahuar Huacacin var en fredlig härskare. När pesten härjade i riket reste han runt och tröstade folk. Den sjunde inkan försökte inte under sin härskarperiod underkuva en enda stam, han slog nog tillbaka anfall från andra stammar men gjorde inte själv ett enda anfall.3)
Den åttonde inkan lärde sig att slåss redan som 12-åring och var raka motsatsen jämfört med sin far. Fadern skickade ut honom på stäppen för att lugna ner sig. Men en kväll när han var på väg och somna fick han en syn att grannen chanca skulle komma att anfalla och utplåna hela inka-folket. När den unga prinsen skyndade hem och berättade om synen för sin far, inkan, blev han ignorerad och skickad tillbaka ut på stäppen. Chancorna kom och hade en så krossande framfart att inkan blev tvungen att överge sitt hem för att överleva. Då kom den unge prinsen hem igen, samlade det som var kvar av armén och marscherade mot chancorna. När striden danade följde de andra stammarna på håll för att betrakta vem som vann för att sedan ansluta sig till vinnaren. Prinsen vann och hade nu tillräckligt med makt för att kunna ta över titeln inka efter sin far. Den nya inkan tog åt sig namnet Viracocha, samma namn som en av de mäktigaste gudarna hade. Viracocha gjorde inget desto viktigare under sin härskartid, förutom vidgade gränserna en aning p.g.a. de nya stammarna som anslutit sig till inka-väldet efter striden med chancorna.4)
Den nionde inkan sägs vara den största av alla Solsöner. Forskare har sagt att om spanjorerna hade försökt erövra Peru med omkringliggande områden under hans härskartid, hade de spolats ner i havet snabbare än vad de hann landstiga. Pachacuti, var en hård härskare som ändå visade medkänsla för sitt folk. Hans namn betyder ”förnyare”, och han har gjort sig förtjänt det namnet. Det var egentligen hans bror som skulle överta tronen, men Pachacuti ansåg att själva Solguden hade sagt att han skulle härska. Den nya inkan utvidgade sitt rike åt alla håll. Han gick alltid till väga på samma sätt. Först skickade han iväg en spion för att få veta allt hur det nya området fungerade, sedan skickade han iväg någon för att förhandla med stammen. Han skickade iväg armén endast om stammen inte gick med på att ansluta sig till inka-väldet. Slutresultatet var ändå klart, eftersom inkornas armé var överlägsen i styrka. Armén hölls alltid stark eftersom de erövrade områdena blev tvungna att skicka soldater och vapen till inkan. Inkan hade en karta gjord av lera för att hålla reda på hur alla områden som erövrats såg ut till terrängen.5)



1) Baumann s. 49
2) Baumann s. 49-50
3) Baumann s. 50
4) Baumann s. 51
5) Baumann s. 51-53


Men Pachacuti gjorde också annat än krigade. Han byggde vägar (av vilka det ännu idag finns några kvar) och vattenledningar vilka gav helt nya möjligheter när det gällde odling.




Trappodling, vilket användes flitigt av inkorna.

Pachacuti gjorde klart från första början att inkans ord var lag. De som sade emot honom fick betala med sitt liv, ingen nåd visades. Ett exempel på detta är när hans egen bror som var en högt uppsatt krigsherre. Brodern hjälpte några fiender och fly, och när inkan fick reda på detta avrättades brodern genast. Ingen motsatte sig domen. Men inkan hade också medkänsla. Det sägs att han en gång blev förtjust i en ung flicka som var på väg och gifta sig. Flickan sade nej till inkan, och hela byn väntade på en sträng bestraffning. Men istället uppfyllde han hennes högsta önskan, vilket var att hennes by skulle få vatten, som en bröllopspresent. Pachacuti härskade i 34 år, och under hela den tiden gick ingen hungrig i inka-riket, som vid det här tillfället enligt beskattningar hade tio miljoner invånare. Bestämde själv vilken son som skulle bli efterträdare.1)
Valet föll på Tupac Yupanquin. Han behövde inte använda våld en enda gång under sin härskartid för att få nya områden, inka-riket hade redan så ryktbart att de flesta ville med. Det samma gällde för den elfte inkan, Huayna Capac. Det var under den elfte inkans tid som spanjorerna började komma till utkanten av inka-riket. Rykten från kusten berättade om vita män som kunde kasta blixtar från sina händer. Han lär ha blivit mycket upprörd över att de vita hade gått in i heliga tempel och rövat dem. Sedan gjorde han sitt livs misstag, som skulle kosta inka-riket sin framtid. Han nämnde till sin efterföljare två av sina söner. Den ena, Atahualpa, fick de norra delarna av riket, och den andra, Huascar, fick resten. Det här ledde så småningom till ett öppet hatkrig mellan bröderna. Efter en tid lyckades Atahualpa marschera in i huvudstaden Cuzco som varit i broderns händer. Huascar fängslades och fördes till en stuga uppe i Anderna var han sedan fick sitta ända tills Atahualpa lät ha honom dödad några år senare.2)
Atahulapa var den sista inkan, han satt i makten när spanjorerna kom till Peru med Fransisco Pizarro i spetsen



1) Baumann s. 51-53
2) Baumann s. 53-58


Spanjorerna kommer

När man vet bakgrunden är det svårt att förstå hur spanjorerna kunde komma med en relativt liten grupp och lyckas med allt de gjorde. Men så som omständigheterna i inka-riket var, är det väl bara att konstatera att Fransisco Pizarro kom på den perfekta tidpunkten. Från hans sida sett i alla fall. Det var guldet som i första hand lockade spanjorerna till att börja utforska Peru. Men det var först på det tredje försöket som de hittade fram, och det tack vare en tolk/guide de träffat på havet som var hemifrån Peru. Han döptes till Felipillo av spanjorerna och kom att spela en mycket stor roll i inka-rikets fall. Vissa forskare har t.o.m. gått så långt att de har sagt att om Pizarro aldrig träffat Felipillo, pojken som kunde tre språk, hade inkorna gått ett helt annat öde till mötes.1)
Atahualpa visste inte vilka avsikter spanjorerna hade när de landsteg i Peru. Det sades att det var gudar som kommit tillbaka för att härska över folket. En orsak till att inkan tog nyheten om främmande vita män i sitt rike var att hövdingen i staden de landsteg i skickade bud till inkan att de här männen var ofarliga och kunde inte hota riket på något sätt. Man gillade ändå inte att de rövade heliga tempel och gravar, men gjorde inget åt saken. Så småningom började det komma in rapporter till Atahualpa om hur illa männen med skägg betedde sig. Vissa av inkans rådgivare rådde honom att genast skicka iväg en del av armén för att göra stopp på plundringen genast, medan andra rådde att vänta en tid och se vad som händer. Vid det skedet hade Pizarro börjat bege sig mot inkan, för att förklara med hjälp av sin tolk att det här nu skulle bli spanskt område. Atahualpa väntade på de vita männen tillsammans med sin armé som sägs ha varit upp till 50 000 man stark. Mötet blev dramatiskt, och den sista inkan hade förlorat sin makt. Inkans armé var helt rådlösa inför spanjorernas ”blixtskjutande händer” (pistolerna) och deras monster med hemskt ljud (hästar med bjällror runt halsen). Det var egentligen ingen strid, utan en slakt.2)



1) Baumann s. 25-44
2) Karsten s. 68-70


Efter att armén var slagen var det klart för alla vem som hade makten. Felipillo, pojken som hjälpt spanjorerna konstaterade efter striden att ”de vita männen inte var gudar, utan vargar som var beredda att mörda sin kompis för en handfull guld”. Atahualpo dödades. Han fick själv välja om han ville låta döpa sig själv och bli strypt eller om han ville brännas levande på bål. Den sista inkan valde att döpa sig så att hans kropp skulle vara kvar och få vila i en helig grav. Senare hämnades inkorna på prästen som utfört dopet genom att hälla smält guld i hans ögon.1)
Pizarro ville att allt skulle se så vanligt ut som vanligt så han utnämnde en marionett-inka att sitta vid tronen. Men inkan, Manco Capac II, flydde efter tre år med sitt hov, sina skatter och präster. Men inkan kom tillbaka med en armé, och pressade spanjorerna hårt. Inkorna stred för att hämnas den behandling den tidigare inkan hade fått utstå. Inkorna omringade Cuzco och Lima (som Pizarro höll på att bygga upp) och stred som sårade djur. Efter sju dagars strider fanns det endast drygt hundra spanska soldater kvar i Cuzco, och av dem var hälften sårade. Men inkorna stred endast de sju första dagarna i månaden, de tre följande veckorna lämnade man spanjorerna ifred och gjorde nästan inget motstånd. Spanjorerna utnyttjade dessa andningspauser till att ta hand om sina sårade och göra motanfall. Så här höll ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Inka-väldet och dess undergång

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-12-17]   Inka-väldet och dess undergång
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2548 [2020-10-01]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×