Euro: Vägen mot Europas förenta stater

2 röster
10112 visningar
uppladdat: 2003-12-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1.Vad är EMU?

EMU är en förkortning på Ekonomiska och monetära unionen. EMU är ett ekonomiskt och monetärt samarbete inom EU som bland annat innebär att medlämsländerna har en gemensam valuta, Euro, och en gemensam penningpolitik.

Redan 1960 fanns tankar på att bilda en gemensam valuta i Europa men det har tagit 30 år innan det kunnat bli verklighet. Tanken bakom en gemensam valuta var att underlätta handeln mellan länderna genom att få bort osäkerheter om växelkurser och ta bort kostnader för valutaväxling. En annan tanke bakom det var att samordningen inom Europa skulle bli bättre när det gäller god tillväxt och hög sysselsättning. Men själva huvudtanken är att förhindra krig och konflikter genom att sammanfläta ekonomierna i Europa.

1969 beslöt medlämsländernas stat- och regeringschefer att man skulle undersöka om det var möjligt att skapa en monetär union. Man gjorde en resolution men den genomfördes aldrig. Däremot inledde länderna senare valutasamarbetet: ”valutaormen”. Även länder utanför EG som det då hette fick delta i samarbetet. Sverige deltog mellan åren 1973 och 1977.

Valutaormen blev inte som nationerna tänkt sig, det gav ingen direkt stabillitet till deras valutor. Men i slutet på 70-talet så tog Tyskland initiativet tillsammans med Frankrike att upprätta europeiska monetära systemet (EMS). Bildandet av EMS beslutades på toppmötet i Bremen 1978.

Den viktigaste delen i EMS var växelkurssamarbetet: Exchange Rate Mechanism (ERM) vilket innebor att alla länders växelkurs knöts till varandra tackvare fasta växelkurser. Valutorna fick variera till en viss grad men skulle en valutas värde börja variera för mycket gentemot andra länders valutor kunde centralbankerna ingripa. Länderna kunde också hjälpa till att återställa balansen genom att stödköpa valuta.

80-talet präglades för en goda ekonomiska tillväxten och utvecklandet i den inre marknaden. Tankarna på en ekonomisk och monetär union blev återigen aktuell. Och på toppmötet i Hannover 1988 fick en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram en plan för hur den ekonomiska och monetära unionen skulle se ut.

Detta ledde till en regeringskonferens om EMU. Denna konferens ledde fram till Maastrichtfördraget. För att vara delaktig i samarbetet var man tvungen att uppfylla vissa krav:

Konvergenskriterierna

1) Stabila priser
Inflationen får inte vara mer än 1,5 procentenheter högre än genomsnittet i de tre medlemsländerna som har bäst prisstabilitet, d.v.s. lägst inflation.

2) Stabil växelkurs
Den nationella valutan ska ha varit stabil under två år före inträde i valutaunionen.

3) Sunda statsfinanser
Den offentliga skulden får inte överstiga 60 procent av BNP och underskottet i den offentliga budgeten får inte vara större än 3 procent av BNP.

4) Låga räntor
Den 5-åriga obligationsräntan får inte vara mer än 2 procentenheter högre än i de tre medlemsländer som har lägst inflation.

5) Lagstiftning
Den nationella lagstiftningen i ett land, inklusive lagen för centralbanken, ska vara förenlig med fördraget och stadgan för Europeiska centralbankssystemet, ECBS-stadgan.





















Den ekonomiska och monetära unionen skulle upprättas i tre etapper:

Första etappen 1990-94
Det blev lättare att flytta pengar mellan olika banker i olika länder och centralbankerna ökade samarbetet med varandra.

Andra etappen 1994-98
Det Europeiska monetära institutet (EMI) grundas. Tanken med EMI var att tillsammans med centralbankerna förbereda länderna på den gemensamma penningpolitiken och verksamheten i Europeiska centralbanken (ECB)

Dessutom skulle varje land lägga dit en lag som gjorde det omöjligt för någon att påverka ECBs beslut. Under andra etappen stärktes också kontrollen på andra länders ekonomi och i Amsterdam 1997 lades också grunden till Stabilitets- och tillväxtpakten.

1998 beslutade stats- och regeringschefer att Tyskland, Belgien, Spanien, Frankrike, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland uppfyllde de viktiga villkoren för medlemskap i valutaunionen. Året innan hade den svenska riksdagen gjort ställningstagandet att Sverige inte skulle delta i valutaunionen från start. Sverige ansågs inte heller uppfylla alla villkoren vid prövningen i maj 1998.

Tredje etappen 1999-
Den tredje etappen startade 1999 och innebar bildandet av valutaunionen. För valutaunionens elva medlemsländer blev då euron deras gemensamma valuta och ECB tog över makten över ländernas penningpolitik.

Den 1 januari 2002 infördes sedlar och mynt i euro i de länder som deltar i valutaunionen. De gällde parallellt med nationella sedlar och mynt under en kortare period. Från den 1 mars 2002 är endast euron lagligt betalningsmedel i de länder som deltar i valutaunionen.

Sverige hade folkomröstning den 14:e September ifall vi skulle ta nästa steg och ansluta oss till den tredje etappen eller inte. Svenska folket ville verkligen inte det. Det blev en jordskredsseger för NEJ sidan vilket innebar att Sverige står utanför valutasamarbetet.






Nackdelar med EMU

Det finns vissa nackdelar med att gå med i den tredje etappen och ansluta sig till valutaunionen. Den största av dem är att EMU kan vara en bom. För att förklara vad jag menar lite bättre så ska jag ge ett exempel: Tänk er Titanic, den sades vara osänkbar men ack så fel de hade. Samma sak kan hända EMU; att allt går åt pipan. Därför tycker jag man ska vänta ett bra tag innan man beslutar sig för att gå med i valutaunionen. Skulle Sverige välja att gå med i valutaunionen så finns det inte heller någon väg ur. Är man en gång medlem så är man alltid medlem ända fram till att EMU rasar samman.

En annan nackdel är att man förlorar kontrollen över penningpolitiken. Och vi har ingen som helst möjlighet att påverka besluten som ECB gör tack vare att vi själva skrivit på att de ska få sköta deras affärer ifred. Det leder till att den demokrati vi har minskar när vi inte längre kan välja vilka som ska styra vår penningpolitik.

En annan stor nackdel med EMU är att de har gemensam skatt. Sverige har högre skatt än va de andra medlemsländerna har. Sänkta skatter i Sverige innebär lägre inkomster för staten och bantning av den offentliga sektorn. Därmed kan hela den svenska välfärdsmodellen komma i gungning, vilket skulle drabba de sämst ställda grupperna i samhället.


2. Sverige deltar i EMU samarbetet vilket innebär att de uppfyller de kriterier som är satta för att vara med i unionen: Låg inflation, stabil växelkurs, sunda statsfinanser och låga räntor. Dessutom ska den nationella centralbanken uppfylla vissa krav. Men vi har inte infört Euron på grund av att svenska folket inte vill ta det sista steget ännu.

3. Jag tycker inte Sverige ska gå med i EMU därför att vi då måste bland annat ge bort makten över vår penningpolitik till ECB vilket betyder att Sverige inte längre kan förändra räntan, penningpolitiken eller valutans värde. Hela EMU kommer också ha en gemensam ränta, en gemensam ränta kommer att slå hårt mot arbetslösheten i krisområden och spä på inflationen i överhettade områden. Därmed skulle våra folkvalda definitivt fråntas möjligheterna att föra en ekonomisk politik som är anpassad efter förhållandena i Sverige. Här är ett exempel på hur det sur ut nu när det gäller ränteproblem: Spanien och Irland problem med en överhettad ekonomi, men ränteläget är låst av det ekonomiskt dominerande Tyskland, som har en helt annan utveckling. Ingen vet hur problemet ska lösas.

Ett medlemskap i EMU betyder också att riksdagen får ännu mindre att säga till om. Ex: Det svenska förbudet mot alkoholreklam är inte värt ett skit när EU sagt sitt. Tänk på saken. Svensk lag är av noll och intet värde när EU:s regler säger annorlunda. EU:s lag står över den svenska.
Med EMU så tappar vi också makten över den ekonomiska politiken. Vad blir det då kvar till riksdagen att besluta om?

På lång sikt kan EMU vara ett stort bakslag för den gemensamma penningpolitiken med tanke på att det måste vara en nästan omöjlig uppgift att styra hela Europas penningpolitik. Det vore mycket lättare om varje land skötte sina egna problem och har vi en gång gått med i EMU så är det omöjligt att ta sig ur.

Kvinnorna förlorar också mycket på EMU. Ända sedan andra världskriget har Sverige satsat hårt på full sysselsättning och gjort en stor utbyggnad av den offentliga sektorn som varit en viktig del i kvinnans arbetsmarknad. När EU tvingar regeringen att spara inom den offentliga sektorn så försämras kvinnors möjligheter att yrkesarbeta drastiskt. Den privata sektorn kan inte suga upp alla de kvinnor som förlorar sina jobb inom vård och omsorg.

"Varken jämställdheten eller kvinnors position stärks av de ekonomiska effekterna av ett inträde i EMU", konstaterar jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus.

EMU projektet förutsätter större sociala klyftor och könsorättvisor. Den ekonomiska politik som följer i EMU:s spår drabbar kvinnor hårdare än män. Krav på sänkta offentliga utgifter går ut över framför allt kvinnor som arbetar med vård och omsorg.

De svenska kvinnorna har det bättre inom arbetslivet jämfört med andra länder i Europa framför allt på grund av att Sverige för en politik för full sysselsättning, det vill säga att alla, både män och kvinnor har rätt till arbete och lön. Den andra är en väl utbyggd, allmän välfärd med barnomsorg, föräldraledighet, gratis skollunch, fungerande fritids och så vidare. Sådant som gör det möjligt att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete också när man är ensamstående.

En politik för full sysselsättning och generell välfärd blir svår att kombinera med ett EMU-medlemskap. För EMU har som främsta mål inflationsbekämpning och nedskär...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Euro: Vägen mot Europas förenta stater

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-12-07]   Euro: Vägen mot Europas förenta stater
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2487 [2020-08-03]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×