Örat och ljud

60 röster
39991 visningar
uppladdat: 2003-11-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Örat
När örat fångar upp ljud till hjärnan går det till så här:
Det börjar med att öronmusslan i ytterörat, som vi kan se utanpå huvudet, fångar upp ljudet och sedan leder det till hörselgången. Och hörselgången leder därefter ljudet till trumhinnan som sitter längst in i hörselgången. Trumhinnans funktion är att vibrera i takt med ljudet i luften och sedan skicka rätt vibrationer till mellanörat. Och i mellanörat finns det tre hörselben. Städet, hammaren och stigbygeln. De sitter ihop och överför trumhinnans rörelser till innerörat. De benen är bland kroppens minsta ben. Och de överför inte bara rörelserna utan de förstärker det också.
I slutet av stigbygeln finns det ovala fönstret. Den liknar en oval cirkel och den täcker och skyddar ingången till innerörat.
Inne i innerörat finns snäckan (cochlean). Den liknar en snigelsnäcka och innehåller en vätska.
Och på väggarna i snäckan finns det hörceller. Det är hörcellerna som överför ljudet till hjärnan. Hörceller är små nervtrådar som blir trötta om de utsätts för mycket ljud. Då lägger de sig ner som om man slår ett hö. Oftast reser de sig igen. Men vissa har otur om de utsatts för mycket starka ljud. Då reser de sig aldrig mer och då har man fått en hörselskada. För utan hörselcellerna hör man ingenting.








Vad är ljud?
Alla sorters ljud är vibrationskällor. De rör sig fram och tillbaks, som en svängningsrörelse. Det är det du ser om du någon gång har märkt att en högtalare rör på sig, vibrerar när ljudet kommer ut ifrån högtalaren.
Och när ett föremål rör sig på det viset bildas det ljudvågor i luften. Och i luften finns molekyler. De börjar putta på varandra och ljudet rör sig framåt och bildar en ljudvåg. Ljud kan röra sig i alla material med molekyler som kan vibrera. Och det går snabbast i fasta ämnen och långsammast i gaser. Detta beror på att molekylerna är mer packade i fasta ämnen än i gaser.

Men i rymden finns inga molekyler. Det är vakuum. Så där ute använder man radiovågor istället.
Ljud kan röra sig olika snabbt i olika material också. Det beror på hur tätt materialet är. Ju tätare desto snabbare. T.ex. i luft färdas ljudet i ca 340 m/s. Och i vatten ca 1482m/s, och i stål ca 5780m/s. Ljud kan även transporteras snabbare i en slang eller rör. Ljudvågorna avtar inte lika snabbt då så de når längre. Det är därför läkare har stetoskop, det hörs bättre genom slangen.
Enheterna vi mäter ljud i är Decibel (dB) som vi mäter styrkan med, och frekvens (Hz) som vi mäter intensiviteten.

Det finns två ljud i världen som människan inte kan höra. Det är infraljud och ultraljud. Vi kan höra mellan 20-20 000Hz, och infraljud har lägre än det. Och ultraljud kan vi inte höra eftersom det är över 20 000Hz.
Infraljudet bildas av fläktar och brummande maskiner. Örat märker detta ljud, men vi registrerar det inte. Men infraljudet belastar vår hjärna och gör oss trötta.
Ultraljud hörs inte alls. Men vi använder det som ett slags ekolod på t.ex. sjukhus när vi tittar på en bebis i en gravid kvinna. Då ser man hur vågorna färdas och kan urskilja bilder.


Frekvens
Frekvens är det som anger hur många svängningar (våglängder) per sekund ett ljud gör. Det mäts i Hertz (Hz). För att en människa ska kunna höra ett ljud ska det vara mellan 20-20 000 Hz.

Våglängd
En våglängd är längden av en vågcykel. Den tid en ljudvåg tar för att färdas en våglängd kallas period. Amplitud är det högsta värdet en våglängd har. Ju högre amplitud desto högre ljud. Alltså högre ton. Och våglängder är det man mäter per sekund i frekvens. Ju fler våglängder desto högre frekvens. En våglängd ritar man ungefär som bilden på sidan. Från topp till topp på en våglängd kallas vågcykel.
Utan våglängder kan man inte mäta frekvens och utan frekvens kan man inte mäta våglängder.

Toner
Toner kan vara mörka eller ljusa toner. Ju snabbare svängningar (frekvens) ett ljud har desto högre ljud. Och med högre ljud blir det ljusare. Ljud med låg frekvens har lågt ljud, och därmed mörkare ton. Ljud med samma frekvens har samma tonhöjd.
Ett instrument måste kunna ändra tonart. Och då måste frekvensen också kunna ändras. Så de hänger ihop.


Resonans
Ordet resonans betyder återljud eller medsvängning. Det bildas resonans om ett ljud har samma frekvens som ett visst föremål. Då förstärks ljudet och det blir resonans. Ett föremål, t.ex. en stämgaffel, kan börja svänga om ett ljud har samma frekvens som den själv. Även om ljudet är långt ifrån blir det så.
Eftersom resonans förstärker ljud har man tagit vara på det genom att t.ex. på violiner sätta på en resonanskropp som är gjord av trä. Det är trälådan som även finns på gitarrer. Det är så att strängarna på violinen har en frekvens som träet i resonanskroppen ”gillar”. Och då bildas det resonans, och ljudet från strängarna förstärks och ger den även rätt klang. Så utan resonanskroppen skulle violiner och gitarrer inte låta så mycket.





Så reflekteras ljud
När ljud reflekteras färdas ljudet i luften och kanske möter ett hinder. Och då studsar oftast ljudet och kommer tillbaks eller åt ett annat håll.
Det är ljudvågorna i ljudet som träffar ett hinder. Och då studsar de bort från hindret och får en annan riktning. Om man ropar mellan två hus kommer ljudvågorna att studsa fram och tillbaks mellan husen tills ljudet avtar.
Det är när vi hör ett ljud som studsar på det viset som det kallas eko. När ljudvågorna studsar och vi hör de igen är det eko. Tekniskt sett är ett eko när det tar längre än 35msekunder för det reflekterade ljudet att nå lyssnaren.
Alltså måste ekot studsa 11,9m och tillbaks.

Fast en del material studsar ju inte bort ljudet. En del material fångar upp det istället. De material som är hårda, släta eller täta studsar alltid tillbaka ljudet och ger eko. Men de som är mjuka, porösa eller ojämna fångar istället upp ljudet och det blir inget eko. En ojämn yta kan inte studsa tillbaks ljudet eftersom det finns så många ytor att studsa på. En del av ljudet studsar åt ett håll och en del åt ett annat. Så ljudet stu...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Örat och ljud

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2004-11-13

    Ett mycket bra arbete!

  • Inactive member 2005-01-13

    Bra arbete med mycket bra info

  • Inactive member 2005-04-05

    Det var ett jättebra arbete me

  • Inactive member 2007-03-15

    Grymt bra förklaringar. Tycker

  • Inactive member 2007-12-06

    Skitbra skrivet! ++++

  • Inactive member 2007-12-10

    jätte bra skrivet och man förs

  • Inactive member 2008-01-26

    grymt:D

  • Inactive member 2011-10-02

    Jättebra arbete! En fråga bara nu, ja kanske har helt fel men du skrev såhär: ''Ju högre amplitud desto högre ljud. Alltså högre ton.'' Amplitud är väl ljudstyrkan och inte tonen? Högre ton blir det ju ju högre frekvensen är. Så du menar väl att det blir starkare ljud, eller har jag fel?

  • Inactive member 2012-12-03

    Bra skrivet!!

Källhänvisning

Inactive member [2003-11-03]   Örat och ljud
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2423 [2019-09-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×