Medeltiden

5 röster
32539 visningar
uppladdat: 2003-10-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Feodalism

Feodalism kommer av ordet FEUDOM som betyder boskap, gods, län. Det är också vad feudalismen går ut på i stora drag. Det var brist på pengar och silver. Att utrusta egna riddare och soldater var dyrt, bara en häst kunde kosta lika mycket som 200 kor. Istället delade kungen ut jordområden till undelydande stormän i utbyte mot militära och andra tjänster. Männen blev vasaller. Vasallerna kunde i sin tur låna ut jord till undervasallerna, som lånade ut jord till nästa samhällsskickt ända ner till de livegna bönderna. Systemet liknas ofta som en pyramid, med kungen högst upp. Efter hand blev vasallerna allt självständigare, länderna föll sönder i områden med mäktiga stormän. Resultatet av detta var att kungamakten försvagades. Man hittar silver i Tyskland och pengar kan åter tillverkas. Utvecklingen av handel och hantverk gav upphov till penningekonomi. Kungen kunde nu genom skatter och lån få in pengar, och behövde inte längre låna ut jordegendomar. Feodalherrarnas makt hade också baserats på billig arbetskraft inom jordbruket. Befolkningsminskningen i samband med digerdöden ryckte undan denna förutsättning. Själva grundtanken med det feodala systemet försvann. Det kom också nya vapen tex armborst och musköter, de hade en genomslagskraft som ingen rustning kunde klara och det bästa var att de kunde skötas av av en billig värvad soldat. Kungen kunde nu avlöna sin egna armé. Man pratar ofta om bönderna, om hur hemskt de hade det. Jämför man med tex antikens slavar så hade bönderna inte det så hemskt. Bönderna kunde inte säljas. Bondens rätt till hus och jord kunde man inte ta ifrån honom. Man bör också tänka på att bondens situation skiljde sig mycket beroende på var i Europa han befann sig i.

Hur styrdes Sverige för tusen år sedan?

I börgan på medeltiden hade Sverige en väldigt svag kungamakt. Sverige kunde närmast betraktas som ett förband av landskap, med egna landsskapslagar. Kungen hade väldigt lite att säga till om. Hans främsta uppgift var att samordna landskapens krigsorginsation. Kungen utsågs genom val. Kungarna använde kristendomen som ett medel i deras maktutövande. Kungamakten och aristokratin förenades i en gemensam strävan att kontrollera ättsamhällets fria bönder. Under 1200-talet kom in i ett nytt skede. Aristokratin försökte nu begränsa den centrala stadsmakten. I mitten på 1200-talet stiftade Birger Jarl, lagarna om hemfrid, tingsfrid, kyrkofrid och kvinnfrid. De var de första lagarna som täckte hela riket.
Magnus Eriksson fortsatte folkungarnas strävan strävan efter ett enhetligt rike. Omkring 1350 utfärdade han en allmän landslag som ersatte landskapslagarna. Magnus försökte också begränsa stomännens och riksrådets inflytande. Han ville också förstärka kungamaktens ekonomi och drog in en del av den skattefria jorden. Magnus Eriksson gjorde sig inte speciellt populär hos den svenska adeln, han avsattes år 1363. 1397 förenas Norden i en union under den danska drottningen Margaretas ledning, Kalmarunionen. Syftet var att skapa ett nordiskt Östersjövälde. De ville hindra den tyska expansionen och möta hoten ifrån de tyska hansastäderna. De fick också in pengar genom tull och skatter som tyskarna var tvungna att betala. Hansan tyckte inte om detta och och tillgrep handelsblockad mot Norden. Det innebar att Norden inte fick tillgång på tex salt. För sveriges del innebar detta att exporten av järn och koppar försämrades. Detta resulterade i Engelbrektsupproret 1434. I praktiken stod Sverige utanför unionen efter detta. Under 1400-talet uppstod det 2 grupper i Sverige, unionsanhängare och unionsmotståndare. På vintern 1520 gick en dansk här in i Västergötland och besgrade de svenska styrkorna. De trängde upp genom Sverige och belägrade Stockholm. Efter att Stochholm hade kapitulerat, drev Kristian den II igenom en förklaring att Sverige tillhörde honom genom arv. Rådet tvingades ge upp stt motstånd mot det ärftliga kungadömet. Strax därefter börgade rättegången, som resulterade i Stockholms blodbad där 80 personer avrättades. Genom avrättningarna ville Kristian krossa unionsmotståndarna. Resultatet blev det motsatta. En ung adelsman vid namn Gusav Eriksson Vasa trädde fram för unionsmotståndarna. Han fick bönder och bergsmän med sig, och fick snabbt kontroll nästan hela landet. För att inta Stockholm krävdes det mer. Vasa fick hjälp av Kristian den II motståndare i Tyskland. Belägringen blev effektiv. 1523 kunde Gustav Vasa göra sitt intåg i staden. En tid dessförinnan hade han valts till Sveriges kung. Sverige var nu ett enat rike och Kalmarunionen upphör. Istället stod två kungariken emot varandra, Sverige och Danmark-Norge. Under hela medeltiden så kämpar kungamakten och adeln om makten i Sverige. För att skapa en stark kungamakt så krävs det rikstäckande lagar. Kungen måste få in skatter, så han kan anställa ämbetsmän som har koll på lagarna, så att de följs. Det är också viktikt att kungen kan avlöna en egen lojal armé.

Handeln

Från ca 900 till 1300-talet så befinner sig Europas handel i en oavbruten expansion. Det fanns många orsaker till detta. Den politiska stabiliseringen spelade en viktig roll. Befolkningsökningen och framstegen inom jordbruket ökade efterfrågan på alla slags varor. En viktig förutsättning var tillgången på pengar, silvergruvor öppnades och metallen slogs till mynt av kungar och länsherrar. Man övergick ifrån naturahushållning till penninghushållning. Nu kunde bonden sälja en del av sitt överskott och köpa andra varor tex verktyg och hantverksprodukter. På så vis spred sig pennighushållningen även ut på landsbygden. Det växte fram nya städer vid naturliga mötesplatser för köpmännen. När städerna blev rikare lyckades de i stor utsräckning frigöra sig ifrån furstarna och stormännen. Ett nytt utryck kom till, stadsluft befriar. Det menas att om en livegen bonde flyr ifrån sin herre och lyckas hålla sig gömd ett år i staden så får han inte gripas utan hädanefter får han bestämma över sitt eget liv. I städerna växte också en ny samhällsklass till, borgarna. De bestod av köpmän och hanverksmästare. De förnämsta borgarna ingick i rådet, som under borgmästa...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Medeltiden

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-10-28]   Medeltiden
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2394 [2019-09-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×