Fakta om Delfiner o Fläckiga delfiner

2 röster
20186 visningar
uppladdat: 2003-10-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning

Flasknosdelfin

Sid.

1. Storlek o Fortplantning
2. Vanor o Föda & Jakt
3. Fiender,Närbesläktade arter, Förekomst, Skyddsåtgärder
4. Övrigt


Fläckiga delfiner


5. Storlek o Fortplantning
6. Vanor o Föda & Jakt
7. Fiender,Närbesläktade arter, Förekomst, Skyddsåtgärder
8. Övrigt


Ord: 1199
Sidor: 11
Rader: 309
Stycken: 77
Bokstäver (utan blanksteg): 6244
Bokstäver (med blanksteg): 7545


Källa: Djurarbetspapperna

Skrivet o sammansatt av: Maria Smedberg

Flasknosdelfin


Storlek:

Längd: 3,4 – 3,9 meter.
Vikt: 150-200 kg.


Fortplantning

Delfinen är könsmogen vid 8års ålder. Dom parar sig inte vid någon speciell årstid, men oftast föds ungarna på sommaren. Dom får en unge per gång. Ungen föds under vatten och den ligger i magen ca 10-12 månader.

Två eller flera honor hjälper mamman att föda, hon behöver mycket skydd eftersom hajarna känner lukten av blodet under födseln. Det händer också att ”hjälphonorna” assisterar vid förlossningen. När ungen precis kommit ut hjälper dom andra honorna ungen till ytan där den för första gången andas friskluft. Delfiner klarar inte av en förlossning utan hjälp av andra honor.
Honan tar hand om sin unge i minst 12 månader. Delfiner parar sig bara vartannat eller vart tredje år, oftast med olika hanar. En delfin som blivit skadad får också mycket hjälp av de andra delfinerna. När delfinen precis blivit skadad skriker den på andra delfiner som kan hjälpa henne upp till ytan så hon kan få luft.



Vanor

Delfiner är mycket sällskapliga djur. Dom lever i grupper, oftast är det en stor blandning. En grupp består oftast av honor, hanar och ungar. Men grupperna kan även bestå av bara honor.
Delfinerna i gruppen hjälps åt med allt: Förlossning, jakt och dom tar han dom varandra när dom e sjuka. En stor del av dagen leker alla delfiner i gruppen med varandra. Många delfiner klarar sig inte utan samarbetet. Visslingar och klickande ljud använder delfinerna för att kommunicera med varandra.

Föda & Jakt

Delfinerna äter fiskar av olika slag, bläckfiskar och räkor t.ex. Beroende på vad det är dom ska äta jagar dom på olika sätt. Delfinerna jagar tillsammans, när de ska på ett fiskstim kommer de från olika håll och skär rakt in i det. Forskarna tror också att delfinerna har ett speciellt ljud som förvirrar fiskarna. På dagen jagar delfinerna fiskar, antingen i stim eller om den simmar ensam. Under natten jagar delfinerna bläckfiskar och andra bottendjur. Det är inte lika många delfiner som jagar under natten eller på kvällen.


Fiender

Delfinernas största fiender är människor, hajar och späckhuggare. Hajar och späckhuggarna äter delfinerna och deras ungar, och människans fisknät dränker delfinerna. Det händer oftast när delfinen o människan jagar på samma ställe. Tusentals delfiner dör i fisknät varje år.

Närbesläktade arter

Flasknosdelfinen förväxlas ofta med tumlaren som är mindre, har kortare nos och klumpigare kropp.

Förekomst

Det finns tre underarter av flasknosdelfin; Tursiops truncatus. Truncatus finns i Atlanten och Medelhavet. T.t Gilli finns i Röda havet, Indiska oceanen och Stilla havet.


Skyddsåtgärder

Till skillnad från de flesta andra delfinarter är flasknosdelfinen inte utrotningshotad.


Övrigt

En flasknosdelfin greppar fisk med sina 18-27 par av små, konformade tänder i båda käkarna.
Färgen på delfinen kan variera. Den varierar från gräddgul till mörkgrå eller nästan svart. Vanligast är ryggen mörk och magen lite ljusare.
Kommunikation sker genom en lång rad ljus som sänds från näshålet på huvudet. I den grekiska mytologin räddade delfiner barden Arion från att drunkna. Som tack formade Roseidon, havets gud, en stjärnbild på himlen i form av en delfin. Det finns även flera historier som berättar att delfiner hjälpt simmare, men det har nog i sin grund i att delfiner tycker om att putta på saker.
Delfinerna är havets akrobater. Att hoppa flera meter upp i luften och göra volter och kullerbyttor ät inga problem för delfinerna.
Delfinerna sover åtta timmar om dygnet och kan simma med en hastighet av ca 20km./h. Delfinerna kan också dyka i och vara under ytan i 20 minuter ner till 300 meters djup.


Fläckiga delfiner

Storlek

Längd: Upp till 2,5 meter.
Vikt: 115 kg.


Fortplanting

De fläckiga delfinhanarna blir könsmogna när de är 12 år och honorna när de är 9 år. Efter parningen kommer dräktighetstiden som är ca 11-12 månader. I norra Stilla havet föder delfinerna sina ungar mellan maj och september. Den nyfödda ungen är ca 90 cm. lång och har inga fläckar än. Fläckarna får delfinerna först när de är dubbelt så långa sedan ökar fläckarna med åldern.
Delfinungen är med sin mamma i upp till 2 år, dyker när mamman dyker osv.
Om delfinerna blir attackerade samlar sig alla i en klunga med mödrar och ungar i mitten. De hjälper varandra och är kända för att hjälpa både sina artfränder och andra djur mot rovdjur, tex hajar.


Vanor

Fläckiga delfiner håller samman i stim som varierar på storleken. De kan vara några få i ett stim och sen flera tusen i ett annat. Men de vanligaste stimmet är på ett par hundra delfiner.
Ju längre in mot kusten/stranden blir det mindre och mindre stim i storleken.
De fläckiga delfinerna gör ofta bågformade hopp ur vattnet och simmar framför fartyg. Ibland händer det att ett helt stim hoppar upp och gör bågformade hopp samtidigt.

Föda & Jakt

Till skillnad från andra vanliga delfiner som brukar fånga sitt byte på djupt vatten fångar de fläckiga delfinerna uppe vid vattenytan. De fångar olika sorts havslevande djur t.ex. krabbor, makrill och bläckfisk.
Honor som har ungar tar däremot oftast flygfisk, för dom inne håller fler kalorier och ger därför mer energi än andra byten.
Delfinerna finns ofta där det är stora flockar med sjöfåglar, för där finns mest föda. Men det är farligt för delfinerna. Där bläckfisken finns, finns det oftast fisknät som många delfiner fastnar i och dör. Tusentals delfiner dör varje år pg a fisknäten.

Fiender

Delfinernas största fiender är människor, hajar och späckhuggare. Hajar och späckhuggarna äter delfinerna och deras ungar, och människans fisknät dränker delfinerna. Det händer oftast när delfinen o människan jagar på samma ställe. Tusentals delfiner dör i fisknät varje år.

Närbesläktade arter

Båda arterna av fläckig delfin hör till ordningen Cetacea, som också omfattar valar och tumlare. Familjen Delphinidae eller delfiner består av 33 arter, inklusive strimmig delfin och spinnardelfin som anses vara de arter som är närmast släkt med de fläckiga delfinerna.

Förekomst

De fläckiga delfinerna finns i tropiska och subtropiska vatten i Stilla havet, Indiska Oceanen och Atlanten. De finns även från Azorernas i norr till kräftans vändkrets i söder.

Skyddsåtgärder

Fläckiga delfiner är vanliga trots att många dödats för köttets skull i Västindien och på Azorerna.
Tusentals delfiner dör också i fisknät va...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Fakta om Delfiner o Fläckiga delfiner

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-10-28]   Fakta om Delfiner o Fläckiga delfiner
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2364 [2019-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×