Galileo Galilei

1 röster
12336 visningar
uppladdat: 2003-10-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
DEN VETENSKAPLIGA REVOLUTIONENS UPPHOVSMAN

Om någon människa kan sägas ha satt igång en vetenskaplig revolution och dragit fram modern vetenskap ur den gamla naturalfilosofin, är det Galileo Galilei. Bland samtidens alla människor var han den som bäst förstod att den gamla världsåskådningen måste stryka på foten, och han var bäst för att skapa en ny. Han gjorde det genom att göra fysiken matematisk. Händelser på jorden skulle hjälpa till att förklara det som kunde ses på himlen; himlen kunde förklara händelser på jorden. Överallt uppträder naturen med en regelbundenhet som vi kan förstå, förutsatt att vi uttrycker den i matematiska termer. För de geometriska bevisen - ansåg han - är absolut säkra, till skillnad från andra mänskliga tankegångar. Precis som i geometrin leder det ena till det andra och det hela ledde till fler och bättre upptäckter.

På Galileis tid var den nu 2000-åriga aristoteliska teorin och traditionen på väg att brytas, ett nytt tänkande tog äntligen form: All verklig kunskap måste kunna uttryckas i matematiska termer.

Galileo Galilei: Fysiker och astronom, född 18 februari 1564 – samma dag som Michelangelo dog. Son till den italienska musikern Vincenzo Galilei. Galileo kom från en förnäm men fattig släckt och uppfostrades därför på klostret Vallombrosa (vid Florens).Här fick han möjlighet till att studera dom främsta klassiska författarna och kunde därför utveckla en mycket särskild och elegant stil på sina arbeten. När Galileo fyllt 17 år skrevs han in på sin faders begäran vid universitetet i Pisa. Där han hjälpte den berömda fysikern Cesalpino vid hans föreläsningar. Galileo gjorde en rad olika observationer och upptäckter under sin tid i Pisa. Vid ett besök i katedralen gjorde han sina första utvärderingar av pendelns isokronism. Lagen om att pendeln svängningar ska ske på lika tid, så snart dess amplituder understiger 2 à 3 grader.

Senare under ett föredrag som hölls av Ottilio Riccis där Galileo smugit sig in, växte även hans intresse för mattematik. Med Riccis hjälp började han ta till sig denna vetenskap, men på grund av den bristande ekonomin var han tvungen att avbryta sina studier för att återvända hem. Senare blev dock Galileo vida känd över hela Italien när han uppfann den hydraliska vågen. På uppmuntran från andra skev han också en avhandling om kroppens tyngdpunkt. Detta hjälpte Galileo (1589) att få professor status i matematik vid universitetet i Pisa.

Redan under studietiden upptäckte Galileo att pendelns svängning var så konstant att den kan användas vid tidsmätning. Han fortsatte att studera kroppars rörelse och lade därmed grunden till dynamiken och dess lagar. De viktigaste exprimenten lade han som professor i matematik i Pisa. Han påstods ha prövat kroppars fall från det lutande tornet i Pisa.

Han märkte att en tung kropp faller lika snabbt som en lätt kropp
Denna slutsats formulerade Newton senare som tröghetslagen.

I början på 1600-talet fick Galileo höra talas om ett teleskop som uppfunnits av H. Lippershey. Galileo hade hört talas om detta teleskop som skulle kunna förstora små saker på långt håll och han var nu övertygad om att man skulle kunna titta på stjärnorna med den. 1610 var han färdig med sin förbättrade version av teleskopet (Galileos Kikare) som han nu kunde studera himlen med. Nu fan Galileo att månen var bergig, att vintergatan består av flera små stjärnor och kanske en av hans främsta upptäckter – Jupiter med dess fyra månar. (d.7-10 januari 1610). Tack vare denna upptäckt belönade storhertigen honom med att utnämna Galileo till sin främsta matematiker och naturforskare. Galileos tidigare teorier (Denna teori hade i slutet av 1500-talet lyckats skaffa Galileo många fiender i Pisa – Italien, som hade tvingat honom att fly tillbaka till Florens) om att jorden inte var rund styrktes nu ytterligare.
Galileo offentliggjorde sina teorier och upptäckter i sitt arbete Sidereus Nuncius. Han gjorde fler stora upptäckter efter detta bl.a. Venus faser och solfläckarna. Tyvärr var inte alla riktigt nöjda med Galileos upptäckter och han dömdes som kättare av inkvisitionen. Men både Paul Y och Påven Urban VIII försäkrade honom beskydd i florens. Galileo fick flytta tillbaka till florens där han nu tog det lite försiktigt med astronomin. Men upptäckten av tre nya kometer vintern 1618-1619 öppnade hans lust för astronomin igen. Han redogjorde och skrev ner sina upptäckter samtidigt som han starkt kritiserade andras observationer av kometerna. Hans kritik var egentligen felaktig men han fick möjlighet att uttrycka sina grundläggande idéer om hur man tolkar naturen i matematiska och atomiska termer.

Omkring år 1609 hade Galileo Galilei utarbetat huvudlinjerna för den nya vetenskapen om likformigt accelererad rörelse och berättade för vännerna att han förberedde en bok om detta. Då distraherades han av att höra om en häpnadsväckande ny uppfinning, kallad teleskop. Skulle ett redskap som gjorde avlägsna föremål större också kunna visa oss mer av himlen? Och borde inte en större kunskap om himlen hjälpa till att bekräfta Kopernikus´ hypotes (=förslagsmening; antagande), den som han hade sympatiserat med i minst ett dussin år?

Galileo hade fått så god beröm och uppmuntran kring sin mest spirituella bok ”Il Saggiator” att han igen på nytt ville skriva en bok om astronomi och försvara kopernikanismen. Men Urban VIII som var personligt engagerad ville att boken skulle ta parti för den gamla åskådningen. Men det brydde inte Galileo sig om, istället skrev han en starkt polemisk bok (=stridbar) ”Dialogo sopra i due massimi sistemi del mondo” (1632), i form av dialoger mellan tre figurer, där två är uppkallade efter hans tidigare elever och vänner – Sagredo och Salviata. Den tredje personen Simplico är talesman för Aristoteles. Deras dialog äger rum i Sagredos hus i Venedig, där florantinaren Salviati är talesman för Galileo. Med denna bok hoppades Galileo att sätta punkt för debatten om astronomi, men där misstog han sig och vid mycket hög ålder tvingades han att resa till Rom för att avsäga sig sina teorier om att solen skulle vara mittpunkt och inte jorden. Efter detta kunde han känna en tid av återhämtning och frid hos ärkebiskopen i Sien. Men friden fick inte vara och snart dömdes han till livslång husarrest i sitt hem i Florens. Strax efter blev Galileo mycket sjuk och ansökte om att få lämna sinarrest för att uppsöka läkare, men detta avslogs tvärt. Något år senare dog Galileos dotter (1634) bara 33 år gammal. Detta tog Galileo mycket hårt och dom närmaste åren tog han det ganska försiktigt. Men till slut började han sammanfatta det nya begreppet accelerations rörelse, 1637 blev han dock blind och hans medhjälpare fick skriva ner hans tankar istället. Han utformade sin nya bok efter samma mönster som sin tidigare, med en dialog mellan tre personer. Men eftersom Galileo inte ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Galileo Galilei

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-10-26]   Galileo Galilei
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2339 [2019-10-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×