Grabben i Graven bredvid

5 röster
16547 visningar
uppladdat: 2003-09-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
”GRABBEN I GRAVEN BREDVID” BENNYS VERSION

Fan, jag tål henne inte, jag tål henne bara inte!
Vad ska hon sitta där jämt för?
Att gå till graven var Bennys enda andningshål och inte ens där kunde han känna att han hade rätt att sitta ner och bara tänka, han måste kratta och plantera och ordna först. Och samtidigt så sitter hon där, blek som ett gammalt färgfoto en beige människa och tittar på sin gravsten.
En kvinnas utseende tycker Benny ska ”säga” kolla in mig, se vad jag har! Han blir alltid förälskad när han ser en halvgammal kvinna som lägger ner ett halvt dagsverke på att synas, Hemma på gården finns inga andra kvinnor än seminören och veterinären, och aldrig har dom tid att stanna på en kopp kaffe, inte ens om han hade tid att gå in och koka.
Hans mor gnatade på Benny dom sista åren att han skulle ”gå ut” och skaffa sig en flicka. Hon visste ju själv, långt innan Benny visste det, att cancern sakta åt upp henne inifrån och att han skulle bli ensam.
Hon brukade lägga andra delen av tidningen land, uppslagen vid kontaktannonserna, vid hans kaffekopp. Ibland hade hon ringat in någon annons hon tyckte Benny skulle läsa. Kanske hon, den bleka, också har gamla föräldrar att fara till och ligga på rygg hos på sommaren tänkte Benny. Det vore skönt att bli av med henne några veckor. Och den där gravstenen hon sitter och stirrar på! Vad är det för en sten? Den ser ut som nåt lantmätaren har slängt dit för att markera tomtgräns! Örjan, är det en far, eller en bror, eller hennes karl? Hon ids komma hit och sitta och stirra på stenen dag efter dag, varför ids hon inte plantera en blomma på graven ens? Benny låg efter med bokföringen och han kände att allt var på väg mot konkurs och kanske var det rent av för att pappershögen som väller ut ur sin fars sekretär är orsaken?, han svarade knappt i telefon och han insåg att han aldrig varit bra på pengar eller papper. Det var hans mor som var bra på det. Fan tänkte Benny, nu är hon här igen den beiga! Hon ser förbanne mig ut som om hon jobbade på föreningsbanken. Hon sätter sig bredvid Benny och drar upp en skrivbok och börjar skriva. Benny ser i ögonvrån att hon tittar på Bennys hand, men han har lärt sig att inte dölja den, han tänker som han alltid har gjort Three-finger Benny, that´s me babe. Take it or leave it! Efter en stund reser hon sig och går, Benny undrar varför hon såg så förbannad ut och tänkte att det var ”gamle Benny Tangokavaljeren som slagit till igen” Sista året i gymnasiet hade han varit en sån där som en massa tjejer stötte på, hans namn stod skrivet på flickbänkar lite varstans. Men han hade inte sett mycket tjejer sen han tog över hemma, han förstod att han var ringrostig. ”Tangokavaljeren Benny.” Skrämmer folk i sken med sitt mördarleeende. Det är väl därför hon sprang, den beiga tänkte han. Men…ja, hon log ju också? Ett ensamt liv, utan familj och barn- kanske blir det mer påtagligt just nu när man är bonde. Benny försökte haka sig fast i dom månatliga provmjölkningsresultaten. Ständigt bättre siffror, högre avkastning och färre bakterier. Nej Benny han trivdes inte hemma. Han hade planer på att mocka ur den gamla kylen. Det fanns burkar med hans mors handstil, att kasta dem vore att kasta ut henne. I sina tankar beskrev han sig själv som rikstönt från landet som går klädd i kläder från Haléns postorder, trettiosex år gammal. Numera tyckte han inte att kvinnorna var intresserad av honom. Varje allhelgonadag sen hans far dog då han var sjutton år hade hans mor och Benny farit till kyrkogården och tänt en lykta på hans grav. Hans mor köpte alltid en krans med kottar i plast. Nu låg hon där, och en sån krans skulle hon också få.
I kyrkogårdsgrinden mötte han den beiga, Benny nickade och skred förbi, men det var någonting som hände inom honom, I flera veckor hade han sagt till sig själv att det var skönt att få sitta ensam på bänken och meditera. Men nu ville han ha henne bredvid sig. Benny vände och började gå efter henne på avstånd. Hon gick raskt genom halva stan och in på biblioteket, Benny vände och gick tillbaka till kyrkogården.
För Benny var höstbruket klart och i år tänkte han bara stamkvista lite i skogen. Dagarna gick och ibland går han bara in och lägger sig på kökssoffan och stirrar i taket. För fem år sen var dom fortfarande två bönder kvar i byn. Bengt-Göran hade också tagit över efter sin pappa, han gick sen över till köttdjur och numera träffas dom sällan.
Häromdagen for Benny in till stan för att gå på banken och då såg han den beiga. Hon var på väg in på biblioteket, och hon hade inga böcker med sig, kanske jobbade hon där tänkte han. Benny stövlade in på biblioteket och såg henne prata med en liten unge. Dom skrattade. Benny gick fram och knackade henne på axeln. ”Du har inte lust att…hänga med till kyrkogården?” Från den stunden hade Benny minnesluckor. Hon hämtade sin kappa och dom gick iväg till en restaurang. Benny mindes inte så mycket jo en sak! Hon sa jag fyller trettiofem år idag. Då begrep han två saker på en gång. Hon räknade inte med fler presenter. Och jag var kär i henne. Det sa inte klick precis. Han kände det mera som när han råkade luta sig mot elstängslet.

SAMMANDRAG BENNYS VERSION!

Benny är en vilsen figur trött på att vara ensam efter föräldrarnas död och tänker ofta tillbaka på det goda livet när han gick i skolan och alla tjejerna såg upp till honom. Hans uppväxt med föräldrarna som var bönder lärde honom ett yrke men nu inser han hur trist livet är utan att ha någon att dela livet med. Benny möter Desiré på kyrkogården som är bibliotekarie och har lägenhet i stan. Han tycker hon är en märklig figur och tycker inte om henne för hon inkräktar på hans revir vid graven, efter många möten så tinar det mellan dem och Benny inser en dag att han saknar henne. En dag följer han efter henne till hennes arbete och vid en senare tidpunkt bjuder Benny ut henne på middag, Den här historien slutar trots de omaka livsödena och de olika uppväxtmiljöerna gott och Benny och Desiré blir förälskade.

GRABBEN I GRAVEN BREDVID DESIRÉES VERSION

Bitter sitter Desirée där på bänken och retar sig på gravstenen mittemot.
Det är fem månader sedan hennes man dog. Hon går ofta till kyrkogården och filosoferar över livet hon och Örjan hade tillsammans. Till vardags har Desirée en bibliotekarietjänst som hon i normala fall trivs med men som kan bli väl så ansträngande då Lilian är antågande och utsätter henne för löjliga påhopp.
Hon bor annars välordnat och stilfullt och har smak åt det lite finare hållet. Örjan hade valt det vita arkivet som underlag för sin död, han var biolog och hans syn på döden var att allt dött blev en del av ständiga kretsloppet. (Tack för de orden) brukade hon säga till sig själv,
Egentligen visste hon väl inte om hur det är att innerligt sörja för just de tankarna ville inte riktigt infinna sig, kanske var det för att hon var bitter och de tankarna var starkare än på Örjan som bara gick och dog så där utan vidare av att en lastbil körde ihjäl honom? Men hon tänkte alltid att den rätta sortens sorg säkert skulle infinna sig med tiden.
När de var tillsammans, satte en stor del av vardagsrutinerna en prägel på vardagen, det är många ljud som har tystnat och det just dem hon saknar. Tillsammans definierade dom varandra men nu visste hon inte direkt vem hon var för andra. Desirée lekte med tanken! Hade inte Örjan funnits hade jag kallats en singeltjej trettio +, men hur det än blev så är hon nu ännu en barnlös änka, tack för det Örjan!
I all bedrövelse känner hon sig bedragen och snopen på framtiden som Örjan och hon planlagt tillsammans, de skulle bl a på kanotsemester i Värmland. Och Örjan som både tränade tai chi och åt mycket grönt vad hade han för det? Tankarna flyger iväg och fem månaders celibat från Örjan får henne att känna stark dragning till honom fast han är död.
Bredvid finns en större grav, och där är mycket växter planterat, tydligen är det en familjegrav och mannen som sköter den är troligen sonen och han verkar vara i ålder med henne själv.
På mannen keps står det skogsägarna. Han kommer regelbundet vid middagstid, och nya plantor bär han med sig och planterar på graven, Hon märkte att han bara hade tre fingrar på vänsterhanden, han såg på henne men sade ingenting, och dessutom luktade han konstigt.
En annan dag vid graven satt skogsägaren på bänken, han blängde dystert på henne när hon närmade sig, när hon kom fram såg hon att hans nävar var jordiga och nyfiket undrade hon fortfarande varför han bara hade tre fingrar, Hon satte sig på bänken bredvid mannen och tänkte tillbaka på hur det varit om Örjan och hon hade fått barn tillsammans, De hade ju varit gifta i fem år och inga gräl hade hon noterat vilket gjorde henne rasande många ggr. Varför var han så himla överstrykande och mesig att så fort det drog sig mot strid. Hon tyckte det var ett harmlöst förhållande, men visst var hon förälskad i honom, ibland kändes det bra för henne att se andra kvinnor snegla på honom hon kände sig helt enkelt stolt. När de träffades första gångerna på biblioteket kom han alltid och ville ha hjälp med zoologiska tidskrifter det utvecklade sig mot att de blev tillsammans och gifte sig och just när de börjat tänka på utökning i familjen dör Örjan, och det som finns kvar är gravstenen mittemot och bitterheten över att han lämnade henne bara sådär.
Hon märkte att skogsägaren sneglade mot henne men hon tänkte! Glo du bara!
En kvinna med ett barn kom in på grusgången i riktning mot bänken där de och med sig hade hon sin dotter med vattenkanna i högsta hugg. Hon ägde graven sidan om Skogsägaren och Desirée såg hur flickan skuttade runt och råkade duscha ned skylten på graven! Flickan sade! Nu blir väl farfar förbannad?

I det läget drog både skogsägaren och Desirée på smilbanden så det stod härligt till. De vände sig leende mot varandra och deras blickar mötes, och helt plötsligt sprack alla fördämningar och ”klockorna” började ringa i sagornas underbara värld. Gnistorna stod som spön i backen och regnbågen lade sin aura omkring dem. Hon skyndade därifrån fast mungiporna hängde kvar i örsnibbarna.
Sen hon berättat för sin vän Märta om mötet med skogsägaren stod det klart vad som hade hänt! Någonting håller på att hända sade hon förtjust!
Hon fattade inte vad som hände och undrade om det var naturligt det som hände när en vuxen kvinna lever utan man en tid?
Desirée läste sina omsorgsfullt nedskrivna anteckningar och minns att hon var deprimerad, hon onanerade ofta och männen i hennes fantasier var grova orakade och hade stora vakiga händer. Märta var hennes närmsta vän och såg till att hon inte blev alldeles för uttråkad av Örjans bortgång. Märta hade själv ett särboförhållande, så tid fanns det över till Desirée och hennes problem.
Visserligen tog det emot att gå till Örjans grav när det blev kallare men mötet med skogsägaren satt kvar i minnet och hon ville trots vädret gå dit igen. Och sonika en dag så travade hon in på kyrkogården satte sig på bänken och tyckte synd om Örjan för att hon tänkte på annat medans hon var där, men om det varit hon som legat där så hade säkert Örjan haft sin fågelkikare med sig. Hon kommer ihåg att förälskelsen var borta när dom gifte sig Den försvann som en solbränna och till skillnad från solbrännan kom den aldrig tillbaka. Men hon insåg att man inte kan vara förälskad i all evighet, den ersätts ju av ngt annat beständigt. Deras liv i dubbelsängen var inte det bästa och fast att Örjan var en mästare på förspel så blev det aldrig riktigt bra. Hon läste i en tidning, där stod! ”personerna på bilden har ingenting med innehållet i artikeln att göra” Det var Örjan i ett nötskal,
Men aldrig, aldrig att ett ägg slog volter i hennes inre för allt förspel Örjan lade ner på hennes erogena zoner.

Och Lilian, Ja kollegan på biblioteket, hon ser noga till att ingen annan går och tjuvtrivs med sitt jobb, hon som brukade lägga huvudet på sned och be Desirée som inte hade familj att ta kvälls och söndagspassen åt henne. I smyg var hon fascinerad av barn, ja i smyg! För det kan man ju inte vara öppet, om man är en barnlös änka på nära trettiofem! På jobbet väntar de sig bara att hon ska bjuda allihop på prinsesstårta annars tänkte hon att då får jag inte den där jävla keramikpottan de säkert har samlat ihop till och köpt på hemslöjden.

En dag stod Desirée på biblioteket då någon bankade mig på axeln, Det var skogsägaren, han frågade om jag hade lust att hänga med till kyrkogården. Vi gick ut och åt lunch. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, Han fick veta att jag fyllde år och sa, kom med här! Så drog han iväg med mig till Domus och köpte ivrigt födelsedagspresenter, han frågade inte vad jag önskade, ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Grabben i Graven bredvid

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-09-18]   Grabben i Graven bredvid
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2248 [2021-04-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×