Svar till aktuella frågor inom filosofi

3 röster
11010 visningar
uppladdat: 2003-08-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Svar till fråga:
1.
Kierkegaard talar om en dussinmänniska som inte förhåller sig självständigt till sitt liv. Denna följer andras fotspår och avvisar därigenom sitt val. Alla barn är dussinmänniskor. Att denna människan hela tiden följer andra bidrar till att hon får tråkigt, vilket senare kan få henne att ta ett språng ut i livet och välja ett av tre möjliga stadier.
Den människan som befinner sig i det estetiska stadiet förhåller sig till livet genom sina sinnen. Hon är en hednisk hedonist, det vill säga att hon inte tror på någon direkt Gud och funderar inte över några större eller djupare problem. ”Hon är en njutningsmänniska som lever i nuet.” Hon menar också att alla världsliga val är likgiltiga, att inga värden är viktigare än andra, det finns inga objektiva värden. Detta ständiga sökandet efter njutning leder slutligen till förtvivlan och ångest, eftersom begären aldrig sinar.
Är hon en människa som befinner sig i det etiska stadiet så tar hon ansvar för sina handlingar och val. Hon väljer ett s.k. livsprojekt som t. ex. arbete eller äktenskap. Hon har valt sig själv och lever efter subjektivt konstruerade regler. I subjektiviteten finns sanningen. Hon representerar ett moraliskt ställningstagande och bryter hon mot denna moral känner hon skuld och meningslöshet, men ångern återupprättar det förlorade sammanhanget.
Det religiösa stadiet verkar för Kierkegaard var det högsta. Människan har insett att ångern inte återupprättar, den kan endast brytas av en förlåtande Gud. Den starka tron på en förlåtande Gud utgör ett s.k. existentiellt behov. Hennes liv är en gåva och med denna gåva kommer ett ansvar. Om hon inser att Jesus lidande var för hennes skull och överlämnar ansvaret på honom är hon en estetiker. Om hon däremot tror att ansvaret kan avlägsnas från henne genom att hon lyder givna lagar är hon etiker. Men om hon slutligen inser att Jesus offrades som människa men ändå är Gud, accepterar hon den kristna tron och är självfallet religiös.
Kierkegaard drog även paralleller mellan det estetiska stadiet och hedendomen, det etiska stadiet och judendomen och det religiösa stadiet och kristendomen. Hedonisten som inte har några mål och inte tror på någonting, juden som strikt följer sina regler för att tillfredställa sig själv och den kristne som insett att någon vill något med hans liv.
Jag ser Kierkegaards filosofi som en slags uppdelning av livsprocessens olika stadier. T. ex. att man börjar som estetiker när man är barn, sedan när man åldrats förbi tonåren graderas man till etiker. Efter många prövningar och olika val inser man snart att livet är en gåva och att man ska ta vara på den, kanske att livet har en djupare mening och att man finns till av en anledning och graderas ytterligare till det religiösa stadiet.

2.
Man anser att djur inte har ett jag, eller s.a.s. en slags självmedvetenhet. De kan inte förstå sig på tillvaron och är troligtvis inte medvetna om sig själva. Men emellertid har de utvecklat begrepp som erfarenhet, intuition och relationer. Allt oftare underrättas vi om upptäckter om fler och fler djurarter tycks förefalla intelligenta. Vad menar man då? Har de en slags självmedvetenhet? Eller befinner de sig bara på ett högre intellektuellt stadium än andra djur? Djur kanske är medvetna om vår och deras existens? Hur ska vi kunna veta det?
Att de djur som förefaller intellektuella alltid står högst i näringskedjan kan bero på att de befinner sig på ett högre intellektuellt stadium. De måste vara medvetna om deras existens för att stärka arten. Inte enbart kan slumpen eller det naturliga urvalet ha skapat kretsloppet såsom det ser ut idag. Vi människor tycks befinna oss på ett betydligt högre stadium än de andra djuren, kanske just därför kan vi inte förstå dem och kanske därför är vi dem övermäktiga.
Hume undrar varför man inte kan få syn på jaget som ett materiellt ting. Han menar att jaget bara är ett knippe eller en samling perceptioner. Jag tycker att han har delvis rätt eftersom jaget eller själen faktiskt inte är ett materiellt ting. Hume menar att han inte kan finna någon idé om ett jag inom sig, eftersom han inte har något intryck av det. Det enda han har är intryck av enskilda perceptioner.
Jaget för mig är någonting som människan inte förstår sig på. Just därför är hon så fascinerad av det. Det egna jaget Är förnimmelser och sinnesintryck som byggs på erfarenhet. Om man litar på Hume som förmodligen enbart menar att man inte kan förnimma sitt jag genom sina sinnesintryck så kan man inte uppleva det. Men om man följer Buddhas lära där man som mål har att hitta jaget för att sen bli upplyst så kan man uppleva det. Ens ställningstagande till jaget beror helt och hållet på ens religiösa tillstånd. Det medvetna är inte menat att sammansmälta med det omedvetna, därav orden, trots att det förstnämnda hela tiden söker efter det sistnämnda. Att man inte hittar jaget kan bero på ens skepticismfaktor. Man tror helt enkelt inte att det finns. Eller så ägnar man ingen tid åt att tänka på om det finns ett jag eller inte.

3.
”Den mänskliga friheten är grundad i medvetandets natur.” Om ens valmöjligheter är begränsade, t. ex. av fysiska skäl, får man antingen acceptera sin begränsning och utefter den ta ställning till sina val eller så kan man bedra sig själv och införliva sig med ångesten om t. ex. varför…
Icke-mänskliga föremål existerar genom att ha en given essens. Dessa föremål är i-sig, eller ting. Människan är medveten om sin existens, och är inte endast ett resultat av arv och miljö, och kan förneka deras inflytande på henne. Hon är för-sig. Det enda hon behöver är valet, hon är dömd till frihet. Hon har därför ingen given essens, utan skapar sin essens genom sina val och handlingar: ”existensen föregår essensen.” T. ex. sin längd kan man inte göra någonting åt men man kan förhålla sig till den på olika sätt.
Som nämnts tidigare så skapar vi våran essens genom våra handlingar och dessa måste vi själva välja för inget är givet. Om jag inser detta så lever jag autentiskt. Men om jag väljer att fly mitt ansvar och t. ex. låtsas att jag är ett ting, eller i-sig, och får given essens så lever jag inautentiskt eller i ond tro. T. ex. genom at skaffa en social roll, en bestämd position i samhället osv.
Jag håller med Sartre till en viss del att jag bedrar mig själv om jag inte inser att jag är fri. Jag som modern, stressad tonåring bedrar mig själv ganska ofta om Sartre har rätt. Det gör nog de flesta människor i dagens samhälle. Man hinner och ids inte leva upp till sin frihet. Man är alldeles för trött vilket gör att ambitionen sinar. Har man inte ambitioner så kan man inte fullfölja alla de val som man borde göra och livet fylls av ångest. Stress och ångest lever nästan i symbios med varandra i dagens samhälle. Man hinner inte engagera sig och sitt att vara och bedrar sig själv därigenom. Stress leder till att orken och ambitionen sinar, som leder till depression, som leder till ångest och vrede. ”Människan är ingenting annat än vad hon själv gör sig till. Detta är existentialismens första princip.” Människor har med andra ord blivit lata, och anstränger sig inte att försöka höja sin stressfaktor.

4.
Om en text är syntetisk så kan man inte riktigt säga om den är riktig eller felaktig. Syntetiska satser är beroende av hur det förhåller sig i verkligheten, dvs. man jämför utsagan med sina erfarenheter och sinnesintryck av hur det faktiskt är. Hur man uppfattar eller förstår en text kan bero på ens kultur eller bakgrund, men också på hur pass analytisk man är. Man kan urskilja om den är teoretisk eller ateoretisk. Är det en teoretisk text går den att jämföra med fakta, alltså är den antingen sann eller falsk. Är den däremot ateoretisk saknar den sanningsvärde, dvs. det är inte meningsfullt att säga att den är sann eller falsk. T. ex. dikter innehåller ofta expressiva, känslofulla, satser och är då ofta väldigt oklara om de är riktiga eller felaktiga.
Jag tycker inte att all förståelse är lika mycket värd därför att det kan finnas olika kvalitet på innehållet. T. ex. satsen: bollen är rund. Där förstår man att författaren menar att bollen är rund, och kan man kan urskilja den som en teoretisk sats efter som den är antingen sann eller falsk. Men står det däremot att den runda bollen innehåller ett flertal dödligt giftiga ämnen måste man däremot undersöka om satsen är sann. Man kan undersöka det första påståendet också men man utgår ifrån att alla människor vet att en boll är rund. Däremot vet inte alla att bollen innehåller giftiga ämnen och kanske inte förstår vad som står i texten. Det andra påståendet är också en teoretisk sats, men det är viktigare på det sättet att den kan skada användaren om han t. ex. skulle försöka elda upp den. Om de två påståendena hade stått på en badboll så hade den andra satsen stått med mycket grövre text för att fånga läsarens uppmärksamhet. Därför tycker jag att all förståelse inte är like mycket värd.

5.
Jag själv anser att man får sin kunskap genom sinnesintryck och erfarenheter. Jag medger att man får vissa egenskaper genom arvet men det bestämmer inte om vi ska tycka om att mecka med bilar. Det är miljön eller uppfostran som bestämmer vad man kommer att ha för en hobby. Om jag skulle varit adopterad och min far var sångare och min biologiske far var bilmekaniker så tror jag inte att jag hellre skulle bli bilmekaniker än popartist.
Empiristen säger att all kunskap bygger på sinneserfarenheter. Han hävdar att om sinnesintrycken inte hade funnits så hade inte hjärnan inte funnits. Alltså kan inte hjärnan producera någon egen kunskap. En hjärndöd person vars hjärnaktivitet har upphört är alltså en död människa. Detta skrevs t.o.m. in i Svensk Lag 1988. I Sverige får man idag göra abort absolut senast den artonde havandeskapsveckan. Innebär då detta att embryot inte lever innan detta? Samtidigt hävdar man i modern psykologi att barn blir självmedvetna först efter ett par år. Är man inte människa förrän man levt ett antal år? Rationalisten säger att man föds med kunskap om att man själv (jaget) finns, att Gud finns, att matematikens satser gäller. Han menar då att man har all kunskap, det gäller bara att ta fram den. Då måste man ju veta om att man ligger I mammas mage, eller? Det som förefaller otydligt för mig är när man börjar bli människa enligt rationalismen och empirismen.
Våra sinnen är skapade för att tjäna och ge information till hjärnan, eller jaget om man vill det. Både empiristen och rationalisten håller dock med...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Svar till aktuella frågor inom filosofi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-08-31]   Svar till aktuella frågor inom filosofi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2221 [2019-08-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×