Vad är anarki?

9 röster
37379 visningar
uppladdat: 2003-08-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
"Anarkismen står för det mänskliga sinnets befrielse från religionens herravälde; den mänskliga kroppens befrielse från egendomens herravälde; befrielse från regeringens bojor och tvång. Anarkism står för en social ordning baserad på självständiga grupperingar av individer med avsikten att producera verkligt socialt välstånd. En ordning som garanterar varje människa fri tillgång till jorden och fullt åtnjutande av livets nödvändigheter i enlighet med individuella önskningar, smaker och böjelser."
Så sade en amerikansk, kvinnlig anarkist vid namn Emma Goldman som var med under det spanska inbördeskriget (1936-39).
Anarkismen är en vänsterradikal ideologi som är mot all auktoritet, hierarki och härskare av alla dess slag.
Som ideologi har anarkismen nästan aldrig blivit accepterad. Den enda gången anarkismen hade en viktig roll historiskt sätt var under det Spanska inbördeskriget då anarkister slogs med vapen i hand mot Francos fascister.
Vi tänkte berätta lite om dels anarkismens idéer och dess ideologiska bit samt lite historiska händelser som man kan anknyta till anarkismen. Dels lite viktiga personer som vi tyckte var intressanta och för att man skall kunna förstå hur anarkismen uppkom.

Syfte
• Vad är anarkism?
• Hur fungerar den i praktiken?
• Vilka är förgrundsfigurer?
• Finns det några historiskt viktiga skeenden inom anarkismens historia?

Metod
Vi var nere på Stadsbiblioteket och lånade lite böcker om anarkismen som vi tyckte såg intressanta ut. Det finns inte allt för mycket seriösa fakta om anarkismens idéer utan mycket, särskilt ute på Internet, handlar om hemmagjorda bomber och andra våldsmetoder.
Vi har dock hittat en hel del ute på Internet fast vi har använt oss mest av olika böcker.
Avgränsningar
Vi har inte fördjupat oss särskilt mycket på olika metoder som anarkister har använt. Vi har försökt att ta fram seriösa fakta om ideologin och dess idéer, inte någonting om olika ungdomars idéer och dåd mot samhället.



Vad är Anarki?
Ordet anarkism har sitt ursprung i grekiskans anarchos (=utan herre). Anarkismen har många olika grenar, med lite olika mål och metoder. Den gemensamma nämnaren är misstron mot allt form av tvång. Detta innebär att alla anarkister är emot stat och myndigheter, samt mycket motvilliga till hierarkier mellan människor.
Det finns som sagt många olika politiska åskådningar inom anarkismen: Syndikalism (anarkosyndikalism), Kommunistisk anarkism (anarkokommunister) och Individualism är de vanligaste.

Syndikalism
Syndikalism (från franskans syndicat = sammanslutning, fackförening) är idén om att arbetarklassen ska styra samhället via fackföreningar, då dessa ju just är arbetarklassens egna organisationer. De skall finnas i hela landet och i alla yrkesområden. Medlemmarna själva skall ta besluten, och därigenom har man uppnått arbetarkontroll över samhället.
Alla syndikalister är inte anarkister och vice versa, så de som kombinerar anarkism och syndikalism kallas anarkosyndikalister.

Kommunistisk anarkism
Dessa anarkister är de som man hör mest av, tack vare att det är de som står för de flesta terroraktionerna. Man skall inte heller blanda ihop denna grupp med den marxistiska läran, då de vill uppnå i stort sett samma mål fast med andra medel.
Detta är en revolutionär anarkism vars mål är att arbetarklassen skall ta över kontrollen över näringslivet och rasera staten. Som styrande organ vill kommunistiska anarkister upprätta arbetarråd som samarbetar i olika frågor enligt federalistisk modell.
Produktionsmedel skall ägas gemensamt enligt principen "Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov" .
Individualism
För att en människa ska må bra så krävs att hennes behov tillgodoses. Detta innebär t.ex. mat, sömn, sex, trygghet, och kontakt med andra människor, många människor har dessutom ett visst behov av spänning och av att göra kreativa saker. Grundläggande är alltså att varje individ i största möjliga mån ska kunna få sina behov tillgodosedda. Alltså till var och en efter behov. Individualism är naturligtvis inte enbart ett anarkistiskt begrepp, men individualism i olika former är en självklar del av anarkismen. Dock skiljer sig extrema individualistiska anarkister från t.ex. kommunistiska anarkister. Individualanarkisterna eftersträvar suveräna individer, som i så stor utsträckning som möjligt undviker permanenta sammanslutningar, och de anser att samhället bör sakna styrelse.


Anarkismens tre punkter
• Tron på att auktoritet, hierarki och härskare kan avskaffas.
Anarkister tycker att makten skall upplösas och inte tas över som i andra ideologier. En anarkist vill ersätta staten och statstvånget med så kallade fria sammanslutningar och fullständig frihet för den enskilda människan. På grund av att anarkismen har så extrema åsikter åt vänster så har den ofta blivit förkastad och bortstött av de andra ideologierna.
Medan många socialister är för en arbetarstyrd regering där staten så småningom försvinner,
t ex kommunismen, så anser anarkisterna istället att medlen skapar målet, dvs att om man själv tar hand om makten så har man inte åstadkommit något. Staten skall bara försvinna och var och en ska själv ha friheten att bestämma det hon eller han vill.
Anarkismen är således emot alla sorters överheter, t ex kungar, kejsare och presidenter.

• Tron på både individualitet och kollektivet.
Bilden ovan beskriver hur det svenska samhället idag är uppbyggt. Regeringen skickar in
ett förslag som riksdagen fastställer, som sedan länen måste rätta sig efter och därefter alla kommuner.


Den här bilden berättar om hur ett anarkistiskt samhälle skulle vara uppbyggt.
Samhället skall ligga i händerna på några "representanter" eller "ledare".
Som man ser på bilden ovan så är det ett icke-hierarkiskt nätverk (sammanbundna cirklar snarare än en pyramid) av små grupper.
Man vill helt enkelt att små grupper ska styra sina egna liv och inte bli manipulerade av några utomstående överhuvuden. För att en revolution ska lyckas krävs självständiga individer som arbetar tillsammans för att ta "direkt, spontan kontroll över samhället och över sina egna liv" .

• Tron på både spontanitet och organisation.
Anarkisterna har länge anklagats för att förorda kaos. Faktum är att de flesta människor tror att anarki är synonymt med oordning, förvirring, våld. Men det är helt fel.
Ett anarkistiskt samhälle styrs direkt ”nedifrån” och produktionsmedlen ägs av alla arbetare i fabriken. Både marxister och anarkister (eller åtminstone socialanarkister) ser en sådan samhällsform som ett gemensamt mål. Anarkister tror på rörliga former: demokratiskt deltagande på högre nivå parallellt med kollektivt samarbete på lägre nivå (utan att individuella initiativ hämmas).

Anarkisten om:
Krig och Våld
Anarkisterna har alltid varit emot krig, men alla har inte varit emot våld. De är antimilitarister, men inte alltid pacifister. Den anarkistiska rörelsen har en stark tradition av motstånd mot kriget och mot krigsförberedelser. Det har emellertid hänt att en del anarkister har deltagit i något krig , men de har alltid uppfattats som renegater av sina kamrater, och denna totala opposition mot krig mellan nationer är en av de stora enande faktorerna bland anarkister.
Anarkister skiljer på nationella krig mellan stater och inbördeskrig mellan klasser. Den revolutionära anarkiströrelsen har sedan slutet av 1800-talet krävt väpnat uppror för att förstöra staten, och anarkister har aktivt deltagit i väpnade resningar och inbördeskrig, särskilt de i Ryssland och Spanien. En folkarmé (en folkmilis) kan besegra den härskande klassen och förstöra den rådande regimen, men den kan inte hjälpa folket att skapa ett fritt samhälle, och det hjälper inte att vinna ett krig om man inte kan vinna freden.
Många anarkister har i själva verket tvivlat på att våld spelar någon nyttig roll.
Gud och Kyrkan
Anarkister har alltid varit väldigt radikala av sig, och de flesta är också ateister . Forna tiders anarkister stod i opposition till kyrkan lika mycket som till staten, och de flesta av dem stod i opposition till religionen själv. Slagordet ”varken gud eller herre” har ofta använts för att sammanfatta det anarkistiska budskapet. Fortfarande tar många människor första steget mot anarkismen genom att överge sin tro och bli rationalister eller humanister. Att förkasta all gudomlig auktoritet leder lätt till att förkasta mänsklig auktoritet också. Nästan alla anarkister idag är förmodligen ateister.
Sammanfattningsvis kan man säga att anarkismen tycker att religionen har uppkommit från härskarklasserna för att hålla folket i styr samt för att behålla makten.
Arbetet
Människans främsta behov är föda, tak över huvudet och kläder, som gör livet möjligt att leva. Därnäst kommer en del bekvämligheter som gör livet värt att leva. Anarkisterna har två synpunkter på arbetet: den första är att nästan allt arbete är obehagligt, men kan organiseras så att det blir mer uthärdligt och till och med trevligt. Och den andra är att allt arbete bör organiseras av dem som faktiskt gör det.
Det vill säga de som gör arbetet, arbetarna, skall också ha makten och kontrollen över det dem gör.
Det fria samhället
Den första förutsättningen för ett fritt samhälle är att man avskaffar myndigheten och exproprierar egendomen. I stället för våran nuvarande representativa regeringsform ska man istället ha en direkt demokrati, enligt anarkisterna. Det skulle finnas sammanslutningar för att sköta allt arbete alltifrån verkstaden eller småbruket upp till de största industri- och jordbrukskomplex. Det skulle finnas sammanslutningar över alla större geografiska områden, från kvarteret eller byn upp till nationell nivå, för att sköta de gemensamma angelägenheterna - bostäder, gator, renhållning, bekvämligheter. Det skulle finnas sammanslutningar för att sköta sådana verksamheter som kommunikationer, kultur, rekreation, forskning, hälsovård och utbildning.
Lite kortfattat kan man säga att samhället inte bara skall äga universitet, skolor, toaletter, dagis och telefonkiosker etc. utan också att det ska vara fritt att använda för individens bästa så länge som det sköts väl.
Individen
Anarkisterna tror inte att folk har naturliga rättigheter. En individ har ingen rättighet att göra nånting som helst men ingen annan individ har rättighet att hindra honom från att göra nånting som helst.
Med lite enklare ord kan man säga att en person inte har någon som helst rättighet att hindra någon annan individ att göra som han/hon tycker är bäst.
”Vi är jämlika men inte lika.” Med det menar anarkisten att alla människor är lika mycket värda men vi är alla olika till sättet att vara.



Historia
Genom historiens alla skeenden har det funnits människor som har drömt om ett drömsamhälle, ett idialsamhälle. Eftersom anarkismens historia är lång så har vi valt att göra en tidslinje.

600 f Kr
De första anarkistiska tankarna kan spåras ända tillbaks till det forntida Kina då taoismen växte fram. Taoismens bok Tao te Ching räknas också som ett klassiskt anarkistiskt verk.

270 f Kr
I det antika Grekland fanns det på den här tiden en ”anarkistisk” filosof vid namn Zenon.
Det var han som kom på den stoiska filosofin. Han var egentligen ifrån Cypern, men han kom att verka hela sitt liv i Aten och på ön Kreta. Han brukade samla sina åhörare i en täckt pelargång. Ordet ”stoisk” kommer ifrån det grekiska ordet stoa, som betyder just pelargång. Stoicismen kom sedan att spela en stor roll i den romerska kulturen.
Han var helt emot Platos samhällsskicks idéer. Han ansåg att alla människor har lika stor del i det stora världsförnuftet – eller ”logos”. Hans tankar ledde då också till det som man kallade för ”naturrätten”. Naturrätten skall gälla för alla människor, även då för slavar (på den tiden). Stoikerna betraktade de olika staternas lagböcker som ofullständiga imitationer av den ”rätt” som är nedlagd i själva naturen.

Medeltidens Europa
I medeltidens Europa så fanns den panteistiska gruppen, ”Den Fria Själens Bröder och Systrar”. Den var emot all övermakt och förklarade att man skulle dela på gods och kvinnor.
De sa att all övermakt var från djävulen, och att staten var ond. Därför måste alla klasskillnader försvinna.
För att uppnå sina mål vägrade dem att betala både skatt och tull. De höll också kvinnor och egendomarna tillsammans.

1649-50
”The English Diggers” var en grupp kommunister som levde under 1649-50. Deras ledare var Gerrard Winstanley och William Everard. I april 1649 började en del fattiga bönder att odla landet tillsammans. Samma år blev den engelska kungen Charles I avrättad och ”The Diggers” tyckte att landet nu skulle vara tillgängligt för alla de många fattiga som levde i England på den tiden, att odla på. Mat priserna hade nått rekordhöga priser i slutet av 1640-talet. Antalet i gruppen närmast ökade med hälften 1649. Det dem gjorde och sysslade med oroade så klart staten, markägarna och feodal herrarna. ”The Diggers” blev jagade och förföljda av staten och myndigheterna. I slutet av mars 1650 var ”The English Diggers” och deras små kolonier helt utplånade. Gruppen vägrade att använda våld, de var således pacifister.

1793
William Godwin föddes den 3 mars 1756 i Wisbech, Cambridgeshire. Man kom att kalla honom för fadern och skaparen av den filosofiska anarkismen. 1793 skrev han boken ”Enquiry concerning Political Justice” i två volymer. Där formulerade han sina politiska och ekonomiska aspekter och idéer om anarkism. Han räknas som den första riktiga anarkisten och hans verk är en viktig kugge i anarkismens historia. Men han namngav inte sina idéer som anarkistiska.

1840
Joseph Proudhon var den första som använde namnet anarki för att förklara sin åsikt om ett samhälle utan styrelse och stat. Tidigare hade ”anarkist” närmast använts som ett skällsord för folk som var alltför radikala.

1884
Det var det årtalet då ”Federation of Organized Trades and Labor Unions” kom med ett beslut på att man skulle ha åtta timmas arbetsdag från och med 1 maj 1886. Man beslutade om en stor generalstrejk för att nå sitt mål, då man insåg att demokratiska mål redan hade misslyckats.
Arbetare tvingades vid den här tiden att jobba uppåt 10,12, och ibland till och med 14 timmar per dag. Så stödet för ett beslut om åtta timmars arbetsdag växte fort. I april 1886 så var
250 000 arbetare inblandade i 1 maj-demonstrationen i Chicago.

1886
Den 3 maj, 1886, sköt polisen in i en stor klunga med arbetare som demonstrerade utanför en fabrik. Fyra stycken dog och många blev skadade. Några anarkister kallade för ett massmöte nästa dag för att protestera mot polisens tilltagande och överdrivna våld. Själva mötet passerade utan någon kontakt med polisen, och när den sista talaren stod i talarstolen och mötet närmade sig sitt slut, så var det bara några få hundra människor kvar. Det var då 180 poliser marscherade in på torget och beordrade människorna att lämna området. När talaren lämnade talarstolen så slängde någon en bomb mot poliserna. En polis dog och sju skadades. Poliserna började skjuta besinningslöst mot de demonstrerande anarkisterna. En av demonstranterna dog och flera stycken skadades.
Man har aldrig riktigt kommit underfund med vem det var som kastade bomben , men man vet att myndigheterna använde sig av händelsen till att komma åt hela ”Federation of Organized Trades and Labor Unions”. Poliserna gjorde razzia i många hem och kontor där man visste att det fanns misstänkta vänster radikala sympatisörer, och hundratals blev arresterade utan bevis. Efter en intensiv jakt på gärningsmännen blev åtta Chicago-anarkister arresterade för att ha orsakat Haymarketmassakern. De anklagades bland annat för att ha slängt bomben som träffade poliserna. Den 11 november 1888 blev de dödsdömda och avrättades.

1910
Emma Goldman`s bok ”Anarchism and Other Essays” publicerades det året.

1911
Detta år avrättades 12 japaner av myndigheterna i landet.

1919
Emma Goldman blir anklagad av domaren Julius M. Mayes som anser eftersom att hon kommer från ett annat land så har hon ingen rätt att vara med i någon förening eller organisation.



1937
Spanska inbördeskriget börjar. Francos trupper driver tillbaka regerings styrkorna och erövrar de fria baskiska provinserna. Den 27 april blir baskernas heliga stad, Guernica, sönderbombad av tyska störtbombare.
Det är den första terrorbombningen av ett civilt mål i historien.
Anarko- syndikalisterna har kontrollen över telefonkontakten i Barcelona.

1966-68
Hippie-kulturen tar fart och den har vissa anarkistiska influenser.

Spanska inbördeskriget
Under 1880-talet blomstrade Spanien tack vare de allmänt gynnsamma europeiska handelsvillkoren. Allmän manlig rösträtt infördes formellt. Det parlamentariska systemet var en medveten efterhärmning av det engelska. Vinsterna från industrin var mycket ojämnt fördelade. Spanien var ett uppdelat land, med nyrika kapitalister i Katalonien och fattiga arbetare i Andalusien. Vid den här tiden kom över 50% av BNP från jordbruket. Över hälften av befolkningen var bönder bosatta på landsbygden. Många av dessa levde under hemska förhållanden. De flesta var arrendatorer eller jordlösa, som utnyttjades av den jordägande klassen. 87% av den odlingsbara jorden ägdes av 2% av befolkningen.
Det var då inte så konstigt att det spanska inbördes kriget mellan fascister och anarkister bröt ut.
Spanska inbördeskriget var kulmen på en lång period av svåra motsättningar i ett land där extremistgrupperna hade större inflytande än de moderata krafterna, och det inom alla politiska läger. Trots att en högerregering vunnit valet så de olika vänstergrupperna försökte efter bästa förmåga få bort den nyvalda regeringens ställning genom strejker, demonstrationer, ockupationer etc. 1936 så vann en vänster radikal regeringsvalet (men med ganska liten marginal).
Inbördeskriget bröt ut och det pågick i tre år, innan Madrid föll för fascistledaren Francos styrkor.
Emma Goldman
Emma Goldman födde 1869 och dog 1940. Hon växte upp i Ryssland, men flyttade till USA där hon blev känd som en revolutionär politiker (anarkist). 1893 fängslades hon för uppviglingsförsök bland arbetare. 1908 fråntogs hon sitt amerikanska medborgarskap och dömdes 1917 till två års fängelse för agitation mot värnplikt. 1919 utvisades hon från USA som "samhällsfarlig utlänning" och deporterades till Sovjetunionen, där hon stannade två år. Goldman bedrev en omfattande föreläsningsverksamhet inte bara om anarkismen utan även om sociala frågor och litteratur, bland annat introducerade hon Strindbergs och Ibsens dramer i USA. Hon propagerade också för födelsekontroll. Hon utgav 1906-17 tidskriften ”Mother Earth”. 1923 publicerade hon en bok om sina upplevelser i Sovjetunionen och 1931 självbiografin ”Living my life”.

Michail Bakunin
(1814-76)
Bakunin var en rysk revolutionär, och han var på sin tid den mest kända anarkisten. Han ville begränsa statens inflytande till ett minimum och avskaffa den privata äganderätten. Han var emot parlamentarisk reformverksamhet, hyllade kupptaktiken och deltog själv i upprorsrörelser i olika länder. Han var två gånger dödsdömd men benådades, deporterades 1856 till Sibirien men lyckades fly till London. Bakunin vistades 1863 i Sverige och förberedde ett revolutionärt angrepp på Ryssland.

Avslutande diskussion
Frågan som återstår är hur vida ett anarkistiskt samhälle skulle fungera. Åsikterna varierar från person till person, så klart. Vi två som har valt att arbeta om anarki har två olika åsikter.

Fördelar med anarkismen:
Alla människor är lika mycket värda från grund och botten och därför skall ingen annan ha rätten att tala om för någon annan vad denne skall göra och tycka. Därför borde det inte få finnas någon som helst politisk (eller teologisk) makt som bestämmer vissa frågor i frånvaro av folkets närvaro. Direkt demokrati är ett bättre val än representativ för då får den som vill engagera sig i problem och sakfrågor göra det, men utan att få någon egentlig makt samt lön. Om människor samarbetar för allas bästa så går utvecklingen framåt mycket fortare än om var och en arbetar för sina egna behov. Det tycker jag är en självklarhet som inte behöver diskuteras. Samma sak gäller frågan om att det inte borde spela någon roll vilken hudfärg, vilket kön eller så man har när man talar om människors värde.

Nackdelar med anarkismen:
Det är en självklarhet att alla människor är lika mycket värda från grund och botten, men det har dock inget att göra egentligen med den anarkistiska ideologin. De flesta människor känner inte så stort behov av att bestämma själva, utan tycker det är skönt med en styrande makt (som har kompetensen att styra ett land). Sen är de det att folk som inte har kompetensen inom ett visst ämne kan då vara med att bestämma om något i själva verket inte vet någonting om. Utvecklingen kanske skulle...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vad är anarki?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-08-31]   Vad är anarki?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2219 [2020-09-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×