Passiv rökning

7 röster
17554 visningar
uppladdat: 2003-08-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Inledning

1.1 Bakgrund
Idag vet de flesta att tobaksrökning är skadligt för hälsan men för 30 år sedan var inte det lika självklart. Många av de femtio och sextiotalister som idag röker började redan som tonåring och den som frågar efter en motivation till varför de en gång började får ofta svaret att det inte var lika farligt att röka då. För trettio år sedan talades det inte om hur farliga cigaretter var eftersom det då var få forskare som forskade om just tobaksrökning till skillnad från idag. Idag vet vi att en rökare utsätter sig själv för en rad olika risker men vi vet även att rökaren utsätter sin omgivning för nästan lika många risker.
En passiv rökare är någon som regelbundet inandas rök från en brinnande cigarett. De passiva rökarna får i sig ungefär tre fjärdedelar av all rök som den brinnande cigaretten producerar. I denna rök finns ca 4700 giftiga kemikalier. Ett femtiotal av dem är cancerframkallande och två av dem, betanaftylamin och 4-aminodifenyl, är totalförbjudna i svenska arbetsmiljöer av arbetarskyddsstyrelsen - med undantaget då de produceras av cigarettrökare. Flertalet beräkningar påvisar att passiv rökning orsakar fler dödsfall än biltrafiken i Sverige. Dessutom vet forskarna idag att fler personer dör av passiv rökning på arbetet än i arbetsolyckor.
1950 upptäcktes i USA sambandet mellan passiv rökning och barnastma. Det var en läkare som behandlade en astmasjuk pojke under en längre tid utan resultat. Mycket plötsligt försvann pojkens sjukdom och återkom igen lika plötsligt. Läkaren talade då med pojkens mor och fick veta att hon var storrökare och att hon hade under en tid försökt att sluta men inte klarat av det utan börjat röka igen. Det var alltså under moderns uppehållsperiod som pojkens sjukdom försvunnit. Idag tyder alla undersökningar på att 20- 30 % av barnastman orsakas av passiv rökning.
Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar luftvägarnas slemhinnor vilket kan ge akuta och kroniska besvär i luftvägarna. Särskilt små barn är utsatta eftersom deras immunförsvar inte är färdigutvecklat ännu. Undersökningar har visat att passiv rökning både förvärrar barnastma och framkallar den hos friska barn. De barn som tvingas leva med cigarettrök löper också större risk att ofta drabbas av öroninflammation och luftvägsinfektion. Luftvägsinfektion kan leda till astma som också kan leda till att barnets lungtillväxt och lungutveckling hämmas. Dessutom har det visat sig att gravida kvinnor som röker utsätter fostret för stora risker. Kvinnans rökning kan orsaka en försämring av lungornas tillväxt och utveckling hos fostret. Dessutom visar en svensk studie att risken för att barnet skall insjukna i astma ökar med 60 % om modern röker under graviditeten.
Rökning förekommer ofta på olika arbetsplatser vilket gör arbetskamraterna till passiva rökare. De som jobbar på ställen där någon röker löper alltså större risk att bli sjuk i sjukdomar relaterat till passiv rökning. Dessutom kan det för allergiker vara jobbigt att gå in i en byggnad eftersom rökare ofta står direkt utanför och röker. Enligt tobakslagen från 1993 så är det förbjudet att röka i offentliga lokaler där barn vistas och dessutom skall ingen bli utsatt för passiv rökning på sin arbetsplats men lagen säger inget om hur det skall vara i hemmet. I en undersökning 1999 kom SCB fram till att 19 % av den svenska befolkningen röker och att 15 % av befolkningen bor tillsammans med en rökare. Samma undersökning visar att ungefär 33 % av alla rökare röker fritt i hela bostaden och att 30 % röker under spisfläkten.
Under hela min uppväxt har jag och mina syskon utsatts för passiv rökning. Både vår moder och vår fader röker och har rökt sedan de var unga. Jag är den av oss som drabbats värst och min äldre bror har drabbats minst. Både jag och min yngre bror har astma och allergi, men de är svårast hos mig. Jag har dessutom så länge jag kan minnas har jag ofta haft öroninflammation och jag minns många plågsamma nätter med öronvärk. Då jag var mellan sju och nio år älskade jag idrott. Jag tyckte om att springa, sparka boll, göra kullerbyttor och att leka flygplan som vi då kallade rygglyften. Då jag sedan började mellanstadiet ökades tempot på idrotten och jag tyckte mycket om det till en början. Plötsligt fick jag svårt att andas då jag sprang och jag hade såklart ingen aning om vilken orsaken var. Jag minns att jag började spela innebandy då jag var tio år men slutade då mina andningsbesvär kom. Det var inte roligt att röra på sig längre, det var för mig bara plågsamt. Jag slutade nästan att röra på mig eftersom jag trodde att det var dåligt. På högstadiet var mitt tillstånd sämre och jag hatade idrott mer än någonsin. Vi hade då också en idrottslärare som bara tyckte om de som gjorde väldigt bra ifrån sig och det hade stor inverkan på mitt idrottsintresse. På vårterminen i sjuan fick jag höra talas om astma. Jag talade då med skolsköterskan som gav mig en remiss till en astmasköterska. Det visade sig såklart att jag hade astma och jag fick snabbt medicinering. Jag fick dessutom göra allergitest och på några få år hade jag utvecklat allergi mot diverse djur och starka dofter. På gymnasiet blev astman värre. Om jag nu blir förkyld så måste jag alltid ha medicinen till hands eftersom jag när som helst kan få svårt att andas. Ibland är det så svårt att jag inte kan röra mig i sängen utan att bli andfådd och känna andnöd. Allergierna hade i sommaren 2002 blivit mycket värre än vad de tidigare varit. Jag hade lovat min granne att ta hand om hennes kanin då hon var bortrest men det klarade inte jag av. Jag var hos den i fem minuter och fick andnöd och blev mycket irriterad i såväl lungor som ögon.
Mitt idrottsintresse har dock kommit tillbaka och jag spelade ett tag ultimate. Jag var med i SM och vårt lag kom på fjärde plats. Jag tränar nu på gym med utmärkta resultat. Vad jag däremot är lite besviken över är att det överallt på Faluns uteställen finns rökare. Jag kan inte gå ut och roa mig en hel kväll eftersom jag inte klarar av det och eftersom antalet rökare är så stort just på krogen.

1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att få ett annat perspektiv på sambandet mellan olika sjukdomar och rökning. Det talas ofta om vad rökarna själva utsätter sig för men inte alls lika mycket om vad rökarnas omgivning utsätts för. Jag vill att de som röker och har barn skall kunna få en annan bild av deras rökning och att de lättare skall finna motivation till att sluta. Jag vill dessutom arbeta fram ett realistiskt åtgärdsprogram, ett program som även i verkligheten skulle kunna fungera.
1.3 Frågeställning
• Vilka biverkningar ger passiv rökning?

1.4 Metod och Material
Med det stora utbud och den mångsidiga information som finns på Internet så blir det den absolut bästa källan för information. Många sidor är mycket trovärdiga just eftersom det finns mycket seriösa sidor och astma, allergi och rökning på Internet. Medicallink är en mycket bra sida som i denna rapport använts flitigt liksom Astma och Allergiförbundets sida på Internet. Folkhälsoinstitutet har nyligen utkommit med en rapport om rökning vilken innehåller mycket användbar information. Den har i detta arbete använts väldigt mycket eftersom den är i allra högsta grad trovärdig. Däremot kan Folkhälsoinstitutets arbetssätt ifrågasättas. Deras rapport bygger på en enkätundersökning från 1999, likaså Astma och Allergiförbundets information. Undersökningen är alltså ganska gammal, men skulle den utföras idag igen så antar jag att resultaten skulle bli likartade. Medicallink är däremot en nättidning som ofta uppdateras med nya rön. Den information som kan finnas där är ofta baserad på olika forskares resultat, resultat de funnit oberoende av varandra. I denna avhandling finns en del information om några av de sjukdomar som passiv rökning ger vilken är hämtad från Bonniers Läkarbok och Folkhälsoinstitutet.

2 Resultat
De många biverkningar som passiv rökning ger kostar idag samhället otroligt mycket pengar. Rökare och passiva rökare beräknas idag kosta vården ungefär lika mycket som det övriga samhället kostar.

2.1 Vilka biverkningar ger passiv rökning?
Antal biverkningar av passiv rökning är oändligt. Alla biverkningar är inte klarlagda men de allra vanligaste är idag kända. De sjukdomar som nedan tas upp förebyggs på bästa sätt genom att avstå från rökning och genom att undvika passiv rökning.

2.1.1 Astma
Den biverkning som det talats mest om är astma och allergi. Som det i bakgrunden är nämnt så löper enligt Medicallink barn vars moder rökt under graviditeten 60 % större risk att utveckla barnastma. Tobaksrök är farlig för alla, men speciellt farlig är den för barn eftersom deras lungor är svaga vid tidig ålder. Tobaksröken påverkar slemhinnorna i kroppens lungor vilket kan leda till upprepade luftvägsinfektioner som enligt folkhälsoinstitutet är en känd bidragande orsak till astma. Moderns rökning kan också bidra till att fostrets lungor inte utvecklas helt och att de efter födsel utvecklas dåligt. Barn som utsätts för passiv rökning har i regel sämre lungfunktion än andra barn. Hos passiva rökare så är allergisk astma och ansträngningsastma vanligast. Allergisk astma innebär att lungorna reagerar på någon allergen, stimuli, som finns i omgivningen. Detta allergen kan vara rök från cigaretter, pollen eller starka dofter. Lungorna reagerar på dessa allergener eftersom kroppen av misstag bildat antikroppar mot dem. Normalt bildar människans kropp antikroppar mot till exempel olika virus men i vissa fall bildas även antikroppar mot annat eftersom människan upprepade gånger varit i kontakt med ämnet. Senare kontakt med detta ämne utlöser senare en rad reaktioner som leder till svullnad, blodfyllnad och vätskeavsöndring. I lungorna sker en sammandragning av muskulaturen, vilket är ett astmaanfall. Astma innebär att muskulaturen i lungan är inflammerad. Är muskulaturen inflammerad så dras den samman vid en retning. Andnöd uppstår eftersom lungorna då blir mycket trånga mängden syre de kan transportera motsvarar inte behovet.
Astma medicineras ofta med ett kortison som patienten inandas genom en så kallad inhalator. Kortison är ett hormon som hjälper till att hämma svullnaden i lungorna som på lång sikt gör att symptomen försvinner. Tillfälliga astmaanfall medicineras med luftrörsvidgande medicin, denna kan dock vara lite olika. Den inandas liksom kortison genom en inhalator. Detta kan dock ifrågasättas. Då en astmasjuk har svårt att andas skall denne inandas medicin för att bli bra. Ofta fungerar inte detta bra utan den sjuke måste istället sätta eller lägga sig ned för att lugna ned sig och kan där efter inandas sin medicin.

2.1.2 Kronisk Bronkit
Kronisk bronkit är en annan vanlig biverkning av långvarig passiv rökning. Kronisk bronkit kallas även kronisk luftrörskatarr, vilket är ett retningstillstånd hos luftrören. Detta visar sig som hosta och slembildning, vilket är vanligt under förkylning men då är sjukdomen övergående. Då besvären ofta återkommer eller alltid finns där kallas sjukdomen för kronisk bronkit. Kronisk bronkit innebär inte automatiskt, som astma, att den sjuke får andnöd men det kan förekomma. Sjukdomen är vanligast bland äldre passiva rökare men även yngre. Vid lite svårare bronkit kan dock andnöd uppträda, vanligen som följd på att förändringar i lungans uppbyggnad som gör det svårt för luft att passera. Förvärras denna situation ytterligare så kan ett emfysem utvecklas, vilket innebär att lungorna utvidgar sig på ett onormalt sätt. Detta kan förstöra lungblåsorna.

2.1.3 Lungcancer
Enligt Folkhälsoinstitutet så beror drygt 20 % av alla dödsfall i cancer hos kvinnor och drygt hälften hos män på rökning. Den cancertyp som då är vanligast är lungcancer vilken också är vanlig hos passiva rökare. Att en frisk rökfri människa utvecklar lungcancer är högst ovanligt vilket gör att bevisen för att de passiva rökarnas lungcancer skulle bero på just den passiva rökningen förstärks. Lungcancer utvecklas i luftrörens slemhinnor och det som sker är att cellerna gradvis förändras. Ett vanligt symptom är hosta och ibland även blodhosta. Dessutom förekommer ofta feber, bröstvärk och andnöd. Angrips stämbandets nerv kan en ihållande heshet uppträda. Cancer bror på, som tidigare nämnt, förändringar i celler. De celler som är cancersjuka delar sig mycket fortare än vanligt vilket gör att en cancerblåsa uppstår förhållandevis fort. Lungcancer är svår att bota. Ungefär 10 % av de som fått diagnosen lever fem år efter den.

2.1.4 Hjärt- kärlsjukdomar
I Sverige idag är den vanligaste dödsorsaken hjärt- och kärlsjukdomar. Akuta effekter av den passiva rökningen kan vara hjärtinfarkt, ökad hjärtfrekvens och hjärtklappning, högt blodtryck och dålig syresättning till blodet. Hjärt- kärlsjukdomar är alltså bara ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar men den vanligaste är hjärtinfarkt. Ungefär 60 % av de som varje år på grund av passiv rökning insjuknar i en hjärt- kärlsjukdom får akut hjärtinfarkt.
Tobaksröken kan ge skador på de celler som täcker blodkärlens, hjärtats och lymfsystemets insida vilka är viktiga för blodflödet. Dessa celler spelar en viktig roll vad gäller blodtryck så om dessa celler skadas så höjs blodtrycket. Cellerna luras eftersom de i skadat tillstånd inte känner av att så mycket blod strömmar förbi dem och skickar då ut signaler för att öka blodflödet. Cellernas receptorer skadas och det är receptorerna som tar emot signaler från blodet. Risken för blodproppar ökar eftersom dessa celler spelar en viktig roll då de skall hindra blodet från att koagulera. Både rökare och passiva rökar löper alltså större risk att få blodproppar eftersom deras celler skadas.

2.1.5 Plötslig spädbarnsdöd
Om modern upprepade gånger röker i närheten av barnet fördubblas risken för plötslig spändbarnsdöd. Mekanismerna för detta är inte klarlagda, men forskare misstänker att detta kan ha samband med barnastma. Om barnets lungor skadas så kan inte barnet andras kan det leda till barnets död.


3 Avslutning

3.1 Slutdiskussion
Så vad ska samhället göra för att få allmänheten att sluta röka? Jag antar att rökning aldrig kommer att försvinna men jag vet att antalet rökare kan bli betydligt färre. Jag tror att om det svenska samhället verkligen vill få bort rökning så går det med ganska enkla hjälpmedel.
Att plötsligt sluta sälja cigaretter är inte alls en bra idé som absolut inte skulle fungera. Skulle cigarettimport förbjudas så skulle cigaretter smugglas in liksom narkotika gör idag. För att få bort passiv rökning måste det bli obekvämt för rökaren att röka och det kan göras på en rad olika sätt. Det allra första som måste göras är att propagera mot rökning och visa hur farlig passiv rökning är. En rökare vet oftast om vilka risker den utsätter sig själv för, men är oftast inte lika medveten om vad andra utsätts för. Effekterna av passiv rökning måste visas mer i media i form av reklam, debattprogram, nyheter och mycket mer. Debatten får heller inte gå över på en natt, den måste hålla i sig och bli uppdaterad allt eftersom. En debatt som tjatas om och om igen tröttnar ut folk och ingen tar till slut till sig av vad som sägs, men om det som sägs hela tiden är nya saker kan debatten hålla igång ganska länge. Propagandan skall inte bara rikta sig till rökare utan även till de som utsätts för passiv rökning. Dessutom borde den även rikta sig till de som är chefer över arbetsplatser där rökning förekommer eftersom de måste göra något åt problemet. Jag personligen tror att antalet passiva rökare skulle minska ganska kraftigt om rökförbud inträdde på krogen och på alla offentliga restauranger. Dessutom antar jag att även antalet feströkande skulle avta kraftigt om rökförbud på krogen skulle inrättas. Rökförbudet skulle leda till att även allergiker kan gå ut för att roa sig och dansa.
Sedan måste en lagändring ta vid. Detta är en metod som fungerat så många gånger förr, att en lagändring gjorts för att minska ett problem. Av samhällets tidigare erfarenheter så borde detta även fungera på rökning. Det måste vara rökförbud på alla offentliga platser såsom i parker, på arbetsplatser, på resurananger,...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Passiv rökning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-04-01

    Mycket bra arbete! Har fått me

Källhänvisning

Inactive member [2003-08-31]   Passiv rökning
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2212 [2020-12-01]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×