Kärnkraften

14029 visningar
uppladdat: 2003-05-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Kärnkraftverk = billig elenergi.

År 1971 levererade Oskarshamn 1 för första gången el till det svenska kraftnätet, och året därpå togs verket i kommersiell drift. Detta var början till utbyggnaden av svensk kärnkraft.
I Sverige står kärnkraften för ungefär hälften av den totala elproduktionen. Den andra halvan står mestadels vattenkraften för, men också vindkraft och kraftvärme- och kondensanläggningar tar en bit av kakan. Av de drygt 150 TWh som Sverige producerar, står kärnkraften för 70,5 TWh.


Varför det är så beror främst på att kärnkraft = billig elenergi.
Visserligen kostar kärnkraftverk mycket att bygga, men kostar mycket lite att driva. Även inräknat kostnader för renoverings- och ombyggnadsarbeten ger kärnkraften billig elenergi.

Hur fungerar då ett kärnkraftverk?
Jo, kärnkraftverk är kondenskraftverk och fungerar enligt samma princip som i ett kraftverk som eldar med kol, olja eller biobränslen.

Man hettar upp vatten som bildar ånga, och ångan i sin tur får driva en turbin.
På turbinaxeln sitter en generator som omvandlar rörelseenergi till elektricitet.
För att få vattnet att koka har man i uranbränsle. När neutroner träffar en atomkärna av uran klyvs kärnan. Samtidigt frigörs några nya neutroner som i sin tur kan klyva nya atomkärnor. Klyvningen sker vid mycket hög hastighet,

och av friktionen som uppstår när klyvningsprodukterna bromsas upp inne i bränslestavarna uppstår värme som får vattnet i reaktorn att koka.
Ångan leds vidare till turbinen, och den börjar rotera med 3000 varv per minut. Turbinen driver generatorn som alstrar elektriciteten, och elen leds vidare till förbrukarna (konsumenterna).

Ångan leds, efter den avgett sin energi i turbinen, vidare till kondensatorn.
Den består av smala rör där havsvatten pumpas igenom. När ångan träffar utsidan av rören, kondenseras ångan, dvs. blir till vatten. Vattnet pumpas vidare tillbaka till reaktorn, där det återanvänds igen.

Förvaringen av avfallet.
Kärnkraftverken i Sverige satsar ca en halv miljon kronor per dygn på avfallshanteringen, eller 1-2 öre per producerad kilowattimme el.
En gång om året byter man ut ca en femtedel av bränslet i ett kärnkraftverk, och det använda bränslet måste transporteras för lagring. Avfallet är nämligen högaktivt och avger stark strålning och värme. Men radioaktiviteten avtar, och efter 40 år på mellanlagring har ca 90 % av radioaktiviteten och värmeutvecklingen försvunnit, vilket underlättar för slutförvaringen.

Avfallet lagras på mellanlagringen i vattenbassänger, 40 meter ner i berget.
Man kan utan fara vistas på bassängkanten, därför att vattnet skyddar mot strålningen.
Efter mellanlagringen ska avfallet slutförvaras i ett djupförvar 500 meter ner i berggrunden. Egentligen hade det räckt med ett djup på 2 meter ur strålningssynpunkt, men djupet har valts för att få en stabil miljö där kemiska och mekaniska förändringar ska ske ytterst långsamt, och att framtida generationer inte ska komma i kontakt med förvaret. Det använda bränslet måste nämligen hållas isolerat i detta förvar i över 100 000 år.

Detta gör förvaringen av avfallet väldigt osäkert. Naturen förändras ständigt, och tiden för förvaringen är omöjlig att överblicka. För bara 10 000 år sedan hade vulkaner utbrott i det som idag är centrala Frankrike och hela Skandinavien var täckt av ett kilometertjockt istäcke. Man vet aldrig om liknande saker skulle inträffa igen, och då föra ut det radioaktiva ämnet i biosfären.
Därför vill man avveckla kärnkraften.

Starkt radioaktivt material är dödligt, och till skillnad från andra ämnen i vår omgivning, så kan vi inte höra, känna, smaka, se eller lukta oss fram till radioaktivitet.

Hur många kärnkraftverk har vi i Sverige?
Som jag skrev i början, så var Oskarshamn 1 det första kärnkraftverket i Sverige, men det kom inte att bli det enda. Redan två år efter att det första aggregatet tagits i kommersiell drift (1974), sattes Oskarshamn 2 igång.
Och sedan fortsatte utvecklingen, idag har vi kärnkraftverk belägna i
Forsmark (3 aggregat), Barsebäck (1), Oskarshamn (3) och Ringhals (4). Barsebäcks aggregat nr 1 stängdes i november år 1999, efter ett regeringsbeslut som angavs för nästan 20 år sedan.

Maxeffekten på vardera kärnkraftverk är följande (enl. siffror från 2002);
Ringhals block 1-4 3 542 MW
Forsmark block 1-3 3 075 MW
Oskarshamn block 1-3 2 210 ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kärnkraften

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-03-12

    Jättebra skrivet, enkelt att f

Källhänvisning

Inactive member [2003-05-19]   Kärnkraften
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2113 [2020-04-01]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×