Kraftvärmeverk

1 röster
12436 visningar
uppladdat: 2003-05-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Jag har, tillsammans med DK1/sam och CF1/sam varit på studiebesök på kraftvärmeverket i Uppsala. Min uppgift är nu att skriva en rapport om hur kraftvärmeproduktionen fungerar, och hur man har gjort förbränningen miljövänligare. Jag ska även referera två stycken artiklar om torv/sopförbränning, samt lägga in mina egna åsikter om förbränningen.

Kraftvärmeverk: Ett kraftvärmeverk är som ett hopsatt värmeverk och ett kraftverk. Värmeverk producerar värme, och kraftverk producerar elektricitet. Ett kraftvärmeverk producerar nämligen båda dessa då, d.v.s. både värme och elektricitet. Denna kombination medför att dubbelt så mycket av bränslets energiinnehåll kan utnyttjas. Förut använde man olja som bränsle, men man har nu gjort det mycket mer miljövänligt genom att försöka att bara använda sig av biobränslen. Torv är ett exempel på ett biobränsle, skogsflis med. Man har också lyckats bra, eftersom man i princip bara använder biobränslen nu, men ibland måste man ta till olja eller kol. Ett

kraftvärmeverk fungerar som så att i en ångpanna eldas bränslen, t.ex. skogsflis, torv och bark, och hettan går upp till mer än 1000 grader. Denna otroliga värme värmer upp vatten i pannan, och vattnet blir till ånga som sen leds till en turbin. Ångan pressas genom turbinen och åker där genom en turbinaxel, som i sin tur alstrar energi genom en generator. Ungefär 30% av all energi som finns i bränslet blir till el. När ångan har åkt igenom turbinen fortsätter den, men den är nu inte alls lika varm, och även trycket är lägre. Ångan åker in ett litet ”rum”, där
fjärrvärmevattnets rör är. Ångan, som jämfört med vattnet är varmt, värmer upp vattnet i rören. Detta vatten pumpas sedan ut via fjärrvärmenätet (mer om fjärrvärme där nere) och värmer upp en hel del hushåll. Efter att ångan har värmt upp fjärrvärmevattnet så kondenseras det till vatten och pumpas tillbaka till pannan och genomgår sen exakt samma procedur. Ungefär 60% av all energi i bränslet tas till vara på på detta sätt. När vattnet sedan kommer tillbaka från alla hushåll runt om i staden så är det ca 30 grader varmt. Då åker det in igen i ”rummet” där det på nytt värms upp av ånga (som efter förra uppvärmningen av fjärrvärmevattnet har åkt tillbaka, alstrat energi igen och som nu är ”här” igen!).

Men det är inte bara biobränslen som det eldas med. Relativt ofta bränner man hushållssopor och det är ju väldigt bra eftersom vi då får energi istället för flera och större soptippar! En annan bra sak med att elda med sopor, är att soporna egentligen går direkt tillbaka till husägarna, som i ett kretslopp. Men givetvis får de ju inte soporna som sopor tillbaka, utan de får dem i form av värme eller energi.

Man kan alltså säga att kraftvärmeverk är mycket bra, så länge man inte använder sig av fossila bränslen. Man får värme och energi samtidigt som man inte förstör miljön så mycket, eftersom biobränslen är förnybara och inte bidrar till växthuseffekten. Koldioxiden som släpps ut vid förbränningen tas effektivt upp av nya växter, och via kraftvärmeverk slipper man också svavelutsläpp. Men som med alla saker så är inte heller kraftvärmeverk prickfria. Kväveoxider och stoft släpps ut vilket inte är bra för miljön. Dessutom förstör man stora markytor när man skövlar torv eller andra biobränslen och det tar väldigt lång tid för det att växa upp igen. Torv växer närmare bestämt 0,5 mm per år Även vattendrag kan förstöras av att man skövlar bort all torv (eller annat biobränsle). Biobränslen är även ganska krångligt att transportera. En negativ sak med att elda sopor, är att väldigt mycket aska tillkommer. Men om man ser på det stora taget, så tjänar man ofantligt på att bränna biobränslen istället för fossila bränslen. I kraftvärmeverket i Uppsala har man minskat rejält med användandet av olja (som är ett fossilt bränsle). Runt 1980 så var hälften av allt bränsle olja, men man har nu fått ner det till bara 5%. Detta genom att man byggde än pulverhettad hetvattenpanna. 250 000 ton fastbränsle, torv, trä och kol, används varje år, med torv som främsta bränsle. Torv är ett helt naturligt material som består av döda växter som under fuktiga omständigheter har förmultnat. Om det är mer än 40 cm djupt med torv så kallar man det för torvmark, dessa bildas genom t.ex. att sjöar växer igen. I Sverige finns det ca 6,4 miljoner hektar torvmark, plus ca fyra miljoner hektar med tunnare torvtäcke.

Fjärrvärme: Vattnet som kraftvärmeverken pumpar ut, är fjärrvärmevattnet. Så för att få fjärrvärme måste det finnas ett kraftvärmeverk (eller värmeverk) någonstans! Det varma vatten som framställs i kraftvärmeverk går genom isolerade rörledningar ut till hushåll. Inne i huset gör en värmeväxlare så att vattnet blir till värme i husets uppvärmningssystem. Efter det åker vattnet tillbaka för att hettas upp igen (läs mer under rubriken ”kraftvärmeverk”). Men vattnet från kraftvärmeverket är aldrig ”inne i huset”. Det värmer bara upp vattnet som huset har till sin förfogan, och det är som sagt värmeväxlarn som gör så att husets vatten blir varmt. Detta genom att fjärrvärmevattnet värmer upp vattnet som finns i dina element. Nästan alla städer använder sig av fjärrvärmenät. Här i Uppsala får 95% av hushållen sin värme och sitt varmvatten från just fjärrvärme. Fördelarna med fjärrvärme är främst att det är en billig och stabil värmekälla för konsumenten. Fast man bör som konsument ändå kolla upp vad kraftvärmeverket använder som bränsle, för som jag redan har sagt så är eldning av fossila bränslen, t.ex. olja och gas, inte bra för växthuseffekten.

Artiklar:
http://www.greenpeace.se/templates/template_27.asp?template_12.asp?lang=16&number=1339&cat=

Jag läste först en artikel på Greenpeace hemsida. Den handlar om att de tycker att den fördubblade sopförbränning i Sverige är onödig. Greenpeace lämnade över en rapport till miljöministern och enligt den så kan 70% av alla sopor som ska brännas 2005 istället återvinnas, komposteras eller rötas. Dessutom säger de att askan från förbränningen gör så att soptipparna bara blir större om de ska fortsätta så här. Gunnar Lind på Greenpeace säger att kommunerna inte förstår att sopförbränning bara är ekonomsikt lönsamt kortsiktigt, och att det är därför de inte bryr sig om att istället återvinna. Enligt Gunnar så är allt dom kallar för ”brännbart” inte brännbart utan återvinningsbart. Men från 2002 (d.v.s. nu), så är det förbjudet att lägga brännbara sopor på tipp. Så något måste man göra med det, men inte förbränna det menar Lind. Lind säger även att han tycker att avfallspolitiken har havererat, och säger än en gång att det bara är kortsiktiga ekonomiska intressen som spelar in. Som avslutning säger Lind att han tycker det är helt rätt med att minska sopmängderna på tippar, men att det måste vara en del av en långsiktigt hållbar avfallspolitik. I annat fall kommer det bara komma mer problem säger han. För varje ton avfall som förbränns så tillkommer ca 300 kilo aska. Med tanke på att man beräknar att avfallsmängderna i Sverige kommer dubbleras fram till 2020 så kan askmängderna då ha ökat till samma nivå som de sopor man vill få bort genom tippförbuden.

Vem som har skrivit artikeln framgår inte, men som avslutning står det att om man vill veta mer så ska man kontakta Ulrika Tenlid (pressansvarig), Gunnar Lind (kampanjledare miljöuppgifter) eller Emma Öberg (kampanjledare miljöuppgifter). Dessa tre jobbar alla för Greenpeace
Den som har skrivit artikeln har ju skrivit den för Greenpeace och den är därför, ganska naturligt, reflekterad så att Greenpeace ”ska få rätt”. Syftet med den är definitivt att de vill att sopförbränningen ska bort, och att man istället ska återvinna soporna.

Jag tyckte dokumentet var roligt att läsa eftersom jag förstod att det som stod skulle vara på Greenpeace ”sida”, och så var det också. Efter att ha forskat i detta med sopförbränning så tycker jag ändå att man ska fortsätta med att bränna sopor, med tanke på all energi och värme man får av det. Visst, det kommer ut relativt mycket aska, men jag tycker ändå att man ska fortsätta. Fast visst, 70% av soporna kan istället återvinnas så att man slipper aska, och då skulle 30% av avfallet kunna användas till förbränning. Men då får man inte alls lika mycket billig energi och värme att hålla på med, och det är ju just det som är vitsen med kraftvärmeverk. Om jag skulle vara tvungen i nuläget att bestämma hur det skulle bli (!) så skulle jag hellre vilja ha mycket sopförbränning. Men jag är inte direkt någon miljöexpert heller.

http://www.torvproducenterna.se/artiklar-2001/konf-svarta/0904-art-3.htm

Den andra artikeln jag läste var en artikel skriven av Kia Kinnunen som jag hittade på ”en torvsida”. Så då förstår man som direkt att här kommer torven få rätt! Den handlar om frågan om att torv är ett fossilt bränsle, eller ett biobränsle, detta eftersom ”skattebetalandet” kan ändras huruvida det klassas. Magnus Brandel, som jobbar ”för” torv, säger att naturskyddsföreningen i denna fråga lämnar s.k. dubbla budskap. De säger både att torv är förnybart, och fossilt menar Brandel. Fossilt säger de eftersom det kommer gaser från torven som ska redovisas med stöd av Kyotoprotokollet. Detta fast det inte har betydelse om det ska klassas som fossilt eller inte! Men personerna inom torvbranschen säger att koldioxidtillförseln från torv inte borde belasta hela landets koldioxidbalans, eftersom torv växer naturligt mer än vad man tar ut av det.
De säger också att kunskapen om torv i Europa är låg, och att de måste försöka ändra på det. Som avslutning pratar de om skatterna som finns för biobränslen. ”Skatteutredningen” säger att torven ur vissa aspekter ska klassas som ett biobränsle, och att man då ska fortsätta slippa betala skatter för eldandet av det. Men ingenting är bestämt ännu. Som slutkläm säger Bernt Hedlund att de kan betala skatter, bara inte några andra bränslen gynnas.

Kia, som har skrivit det här dokumentet har inte speglat den åt något håll tycker jag, men det kan ju vara eftersom hon bara har skrivit ett dokument om en annan rapport (tror det är så iaf).
Jag tycker att detta dokument var lite svårare att förstå än det första, t.ex. det här med Kyotoprotokollet. Men jag tycker i alla fall att torv inte ska klassas som fossilt bränsle, jag vill att man ska fortsätta få elda torv, utan att betala skatt.

DISKUSSION:
Innan jag började med denna uppgift trodde jag att det skulle bli extremt trist. Men nu efter att forskat ganska länge inom det hela så har jag märkt att det faktiskt har varit intressant! Om man ser på eldandet av torv och sopförbränning till en helhet, så tycker jag de ska fortsätta med att elda med torv och sopor, med tanke på all energi och värme man får ut av det. Jag läste en artikel på Aftonbladets hemsida som kommer från –98, där det står att Uppsala har lovat att upphöra med allt eldande av torv senast 2005. Detta skrämmer mig faktiskt lite, för hur ska vi då få lika mycket energi? Vi har ju inte oändligt med sopor t.ex. som kan eldas, och torv är enligt mig iaf det bästa biobränslet som vi kan elda. Om man ska rabbla lite statistik så ser man att förbränning av torv och sopor viktig för oss. Här i Uppsala så står avfallsförbränningen för ca 30% av värmebehovet på ett år, och även torvförbränningen är oerhört viktig.
Sen har vi ju denna skattefråga också. Jag trodde att skillnaden mellan biobränslen och fossila bränslen, sett ur skattens aspekt, var att när man eldar biobränslen så behöver man inte betala skatt. Jag mailade Magnus Brandel på torvproducenternas hemsida, oc...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kraftvärmeverk

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-03-18

    Jättebra fakta!!!!! Hade stor

Källhänvisning

Inactive member [2003-05-19]   Kraftvärmeverk
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2111 [2019-08-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×