Katastrofer

7 röster
25957 visningar
uppladdat: 2003-05-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
En förutsättning för att ett naturfenomen ska leda till en katastrof är att den drabbar ett tätbefolkat område. Ett skalv i en obebodd bergstrakt eller en flodvåg som väller in över ett glesbefolkat kustområde blir inte någon katastrof. En smittsam sjukdom som begränsas till ett område utvecklas inte heller till en katastrof. I och med att jordens befolkning växer ökar därmed risken för katastrofer. Människor bosätter sig varhelst de får plats, t.ex. högt upp på vulkanernas sidor. Det är oftast de fattiga som drabbas värst eftersom de tvingas bosätta sig på de sämsta och farligaste platserna.

Det är också de fattiga länderna, u-länderna, som är mest utsatta för katastrofer. 95% av alla dödsfall till följd av naturkatastrofer inträffar i u-länder. De rika länderna, i-länderna, kan i regel förebygga svåra naturkatastrofer. Ett exempel är de fördämningar som skyddar holländarna mot havet. Ett annat är i-ländernas välbyggda hus som står emot jordskalv och våldsamma oväder. Ett tredje är vaccinationer som förhindrar utbrott av epidemier.

Vulkanutbrott- en geologisk katastrof

Ursprung
Det finns tre olika sorters vulkaner:

Öbåge-vulkaner som uppstår genom att två jordplattor kolliderar med varandra. Den ena plattan trycks då ner under den andra. När plattan har tryckts ner tillräckligt i jordmanteln förintas plattan. Då bildas magma som ansamlas och trycks upp mot jordytan. Exempel på denna typ av vulkanism hittar man i Japan, där Stillahavsplattan trycks under Asien.

Mittoceansk spricka uppstår när två plattor glider ifrån varandra. Då förtunnas jordskorpan och börjar spricka upp. När det sker en förtunning i jordskorpan buktar den underliggande manteln upp och för med sig magma. Magman letar sig upp genom sprickan och bildar vulkaner. Oftast bildas då en lång rad av vulkaner längs med sprickan. Island är ett exempel på vulkaner som bildats vid förtunning av en oceanbottenskorpa.

Hot spots vulkaner bildas ovanför en s.k. hot spot vilken är en ovanligt varm plats i manteln. Dessa vulkaner uppkommer mitt i en platta genom att varmt material pressar sig upp till jordytan från jordens inre. En hot spot ligger alltid kvar på samma plats under mycket långa perioder. Eftersom kontinentalplattorna och oceanbottenplattorna rör på sig så blir resultatet att man får en lång kedja av vulkaner. Under de Hawaiianska öarna ligger det en permanent hot spot.

Exempel
Det finns cirka 500 aktiva vulkaner på jorden. Ungefär en halv miljard människor i områden som hotas av vulkanutbrott, vilket kan ge lokala och globala förödelser. Thera i Egeiska havet sprängdes t.ex. på 1400-talet f.Kr. vilket var ett svårt slag för den minoiska kulturen. Askregn förintade de två städerna Pompeji och Herculaneum när Vesuvius hade ett utbrott 79 e.Kr. Etna på Sicilien är ju känd för sina plötsliga, lättflytande lavaströmmar. Men i verkligheten är bieffekter som tsunamis, översvämningar och jordskred ofta mer förödande än själva utbrottet. Ett exempel på detta utspelade sig i november 1985 då vulkanen Nevado del Ruiz i Columbia fick ett utbrott. Toppen på denna vulkan var is- och snöklädd. När magman började sträva sig uppåt i vulkanen smälte både isen och snön på några sekunder och blev till en forsande flod. Den drog med sig allt som kom i dess väg, såsom jord, träd och hus. När den nådde staden Armero, som låg fem mil bort, var floden ca 40 meter djup. Hela staden sköljdes bort i översvämningen och ungefär 23 000 människor dog.

Effekter
Jag har redan nämnt några exempel på lokala förödelser, men vulkanutbrott kan även ha globala effekter, inte minst på miljön. Ask- och svavelpartiklar i atmosfären anses kunna ge långsiktiga variationer i klimatet. Den indonesiska vulkanen Tamboras utbrott 1815 sänkte bevisligen medeltemperaturen på jorden med flera grader. Året efter utbrottet kallas ”året utan sommar”. Då drabbades London av snöfall i augusti och sjöar var isbelagda i Europa i maj. I delar av USA låg temperaturen sju grader under den normala. Tamboras utbrott var enormt. Aska regnade ner över nuvarande Indonesiens övärld. Molnet var så tjockt att ännu tre dagar efter utbrottet låg en ö på 50 km avstånd i mörker. Vulkanutbrottet medförde många andra problem än att en mängd människor förlorade sina hem och ännu fler blev begravda under ton av lava och aska. Den tidigare nämnda temperaturändringen ledde även till missväxt i många delar av världen, bl.a. i Indien, Europa och Nordamerika. Därmed dog oerhört många människor av svält. Svälten bidrog dessutom till att förvärra två epidemier. Storbritannien drabbades av en tyfusepidemi och det utbröt kolera i det svältdrabbade Indien. Den sistnämnda epidemin spreds sig sedan vidare till stora delar av Asien och Europa.

Vulkanutbrott gör att människor måste lämna sina hem och sina ägodelar. I vissa fall förlorar de allt. Om en vulkan ödelägger en stad är det förknippat med enorma kostnader innan jorden kan återanvändas och människor kan bo där igen. Dessutom förstörs vattentillgångar som är förutsättningar för liv. Staden Catania, vid vulkanens Etnas fot, förstördes helt 1669, men återuppbyggdes. Den har drabbats av en rad svåra vulkanutbrott ungefär vart trehundrade år, men idag bor där ändå ca 375 000 invånare.

Men det finns även positiva saker med att leva nära en vulkan. Det kan uppstå heta källor som gejsrar i vulkanområden. Byborna på ön Sao Miguel i Azorerna använder sig av heta källor till sin matlagning. De virar in maten i kålblad som de sedan lägger i grävda hål i marken eller så lägger de maten i krukor som de sedan stoppar ner i kokande vattenhål.

På Island använder man det heta vattnet till att värma bostäder och växthus.

Efter ett vulkanutbrott läggs ju ett täcke av aska och lava på marken. Gammal söndervittrad lava gör jorden mycket bördig. Viss lava innehåller många mineraler som grödan behöver för att växa. Därför kan man få många goda skördar i områden med vulkanisk jord.

Gaserna som en vulkan spottar ur sig är konstigt nog livsviktiga för oss människor. Vår luft består nämligen nästan till en fjärdedel av gaser och andra ämnen från vulkanutbrott.

Skogsbränder- en klimatologisk katastrof

Ursprung
Skogsbränder uppkommer oftast under sommarperioder och då regnperioder ej är vid handen. Kraftig värme, torka, vind och stora mängder brännbart material ger lågorna optimala förutsättningar. En bidragande orsak till många skogsbränder är väderfenomenet El Niño, en periodiskt förekommande havsström längst Sydamerikas kust, som har försenat och minskat de livsviktiga monsunregnen. Det har lett till en extrem torka som banat väg för elden. El Niño innebär ofta varma vintrar i Alaska och västra Canada, mer regn och blåsigare än normalt i Kalifornien, Mexikanska golfen och Florida, torka i Australien, Indonesien, Filippinerna och delar av Afrika och tropiska stormar över Tahiti och Polynesien. El Niño förekommer ca två gånger per årtionde.

Exempel
Skogsbränder i u-länder är ofta behäftade med speciella problem. Man vet att stora områden med regnskogar i Amazonas och Borneo varje år står i lågor. Detsamma gäller för skogsområden i Zimbabwe och Sydafrika. Det finns knappt någon information om omfattningarna av bränderna på dessa kontinenter. Det saknas nämligen resurser för att registrera, forska på och bekämpa de vanligtvis omfattande bränderna. En orsak till att bränder uppstår är att bönder och/eller stora, ofta multinationella företag sätter eld på skogen för att lättare kunna röja den. Bönderna vill odla ny mark. De stora företagen vill röja kalhyggen efter skogsavverkning eller inför nyplantering.

1997 var ett tungt år avseende skogsbränder. Mer än fem miljoner hektar regnskog förstördes. Det motsvarar en yta som är något större än Danmark. I en enda skogsbrand i Brasilien förstördes två miljoner hektar regnskog. Flera av regnskogarna hade stor ekologisk och kulturell betydelse. Samma år var det även en skogsbrand i nationalparken Kutai i Indonesien. 287 000 hektar ovärderlig regnskog brann upp och många utrotningshotade orangutanger dog i lågorna. Om detta hade hänt i ett I-land hade orangutangerna troligen kunnat räddas eftersom I-länderna har större ekonomiska och tekniska resurser att sätta in vid katastrofer.

Ytterligare exempel på regnskogsbränder under 1997 var de på Borneo som förvandlade 225 000 hektar skog till aska. När röken nådde Singapore steg luftföroreningarna i staden markant. Situationen i Singapore kan givetvis inte jämföras med läget som rådde på själva Borneo, där bränderna ägt rum. I Borneos regnskog röjdes skogen främst för att ett stort dammbygge skulle genomföras bl.a. med hjälp av ett svenskt byggföretag. Dessutom röjdes skog, liksom i övriga Indonesien, för att få mark till palmoljeplantager. Palmolja används främst till tvål- och margarintillverkning. Den globala produktionen av palmolja har ökat med 50% det senaste decenniet och man räknar med en fortsatt ökning med 80% till 2020, vilket riskerar att ytterligare regnskog skövlas.

Men 1997/98 års bränder i Indonesien innebar inte bara att värdefull natur gick upp i rök, effekten blev också en massiv ökning av växthusgaserna i atmosfären. Därmed kan skogsbränder vara en bidragande orsak till den globala uppvärmningen. 2, 6 miljoner ton kol tillfördes atmosfären på grund av bränderna som varade okontrollerat i flera månader. Det är lika mycket kol som årligen släpps ut från hela Europa genom förbränning av fossila bränslen. På grund av torka som en följd av El Niño spred sig elden snabbt och ödelade allt i sin väg. Brandröken täckte till slut hela Sydostasien.


Bekämpningssätt
Det svåra med att bekämpa skogsbränder är att man måste använda olika angreppssätt beroende på typ av brand och beroende på vilken del av världen den uppkommer i. Ett sätt att bekämpa bränderna kan vara rätt i Asien, ett annat i Australien eller Afrika.

Gräs- och skogsbränder kan bekämpas från luften. Det finns flygplan som kan landa på vatten och som har tankar vilka rymmer tonvis med vatten. Dessa fylls och släpps sedan ner över brandområdet.

Ett annat sätt att bekämpa bränder är genom så kallade brandgator. Det betyder att man fäller träd och röjer marken med bulldozers så att allt brännbart försvinner.

Problemet är att i-ländernas bekämpningssätt är mycket resurskrävande och i de flesta fallen även mycket vattenkrävande. I u-länderna saknas ofta möjligheter att bekämpa stora skogsbränder både p.g.a. kapitalbrist och vattenbrist.

Effekter
Man har emellertid kunnat fastställa att bränder slår hårt på djurlivet i skogarna. När en skogsbrand går fram över ett område dör många insekter, småfåglar och däggdjur. Vissa arter hinner fly, andra gräver ner sig i jorden eller gömmer sig i olika hålor dit lågorna inte når. Fåglar kan i regel flyga i säkerhet och större däggdjur, som älg och björn, hinner oftast springa ifrån elden. De som överlever själva branden riskerar istället att dö vid klimatväxlingar kommer eller p.g.a. matbrist och avsaknad av bon.

Skogsbränder kan bidra till väsentliga förändringar i ekosystemet. De kan t.ex. förvandla en tät skog till ett obrukbart område. Träd och buskar håller nämligen jorden på plats, så när dessa försvinner eroderar jorden så att man inte kan odla något alls där.

Bränder kan även få konsekvenser för vattendrag och floder som rinner genom området. Jord och smuts sköljs ner i vattnet. Aska och träkol svärtar dessutom vattnet och gör det odrickbart. Detta försämrar livsvillkoren för människor och djur i området. På exempelvis Afrikas landsbygd måste många människor redan nu gå långa vägar för att skaffa vatten. Hur ska de efter en skogsbrand få tag på drägligt vatten för matlagning och tvätt?

Bränder i regnskogen gör att ”jordens lungor” minskar. Dessa är viktiga för att det ska råda balans i jordens klimatsystem. Genom fotosyntes bildas i regnskogarna syre som människor och djur behöver för att kunna leva. I regnskogarna lever dessutom en mycket stor andel av jordens alla djur- och växtarter. Många av dessa växter innehåller viktiga medicinska ämnen som används världen över vid tillverkning av olika vaccin. Efter en brand utarmas jordens djur- och växtliv.

Det bor människor i regnskogarna också. Exempelvis har Amazonas indianer och Borneos Ibanfolk har levt där i många hundra år. De har jagat, fiskat och levt på de växter som finns där och odlat upp små åkrar inne i skogen. Sedan finns det även gummitappare som lever i skogen. Dessa människor hotas nu av både bränder och skogsskövlingar. I värsta fall kommer de att utrotas eftersom bränderna bara blir allt fler.

Ett stort problem i samband med skogsbränder är kapitalförstöringen. I t.ex. Kalifornien brinner varje år cirka 700 hus ner till en kostnad av flera miljoner dollar. Befolkningstillväxten gör att bebyggelsen kommer allt närmare de stora skogarna.

Röken från bränderna kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser för människorna. Den orsakar nämligen kraftiga luftföroreningar som kan ge andningsproblem mm.

Mässlingen- en biologisk katastrof

Ursprung
Mässlingen kännetecknas av små röda utslag som uppkommer på huden, kliande och ljuskänsliga ögon, hosta, feber samt rinnande näsa. Sjukdomen som är mycket smittsam sprids genom utandningsluften. Den sjuka bör därför isoleras från andra människor, vila och om möjligt inta t.ex. aspirin och/eller febernedsättande medicin. Vanligtvis uppstår immunitet mot smittan efter att man en gång har haft den.

Bekämpningssätt- vaccin
Förr var mässlingen en av de vanligaste barnsjukdomarna runt om i världen, men 1963 kom ett effektivt vaccin mot sjukdomen. Från början fanns tillgång till vaccinet endast i industriländerna. Bara ca 5% av utvecklingsländernas befolkning hade möjlighet att vaccinera sig.

Exempel
Genom stöd från i-länderna vaccineras rutinmässigt idag ungefär 80% av u-ländernas barn mot mässlingen. Antalet barn som dör till följd av mässling varje år har därför minskat från tre miljoner på 80-talet till omkring 1 miljon år 2000. Mässlingen fortsätter dock att döda fler barn är någon annan sjukdom som går att förebygga med vaccin. Ca 98% av dödsfallen sker i u-länderna. Runt 30 % av dessa skulle ha kunnat undvikas om barnen fått vaccin. I exempelvis Afrika dör dagligen ca 1200 barn i mässlingen. Egentligen är det så att mässlingen i sig inte dödar barnen. Istället är det de komplikationer som uppkommer efter det att barnen blivit smittade. Mässlingen försvagar barnens redan svaga immunförsvar, ungefär som HIV, så barnen har lättare att dra på sig andra följdsjukdomar som lunginflammation och tuberkulos.

Att alla barn i världen får tillgång till vaccin är inte bara av intresse för u-länderna, det berör människor i hela världen. Mässlingen sprids lätt över landsgränser och om den inte förebyggs kan det bryta ut en epidemi eftersom den är mycket smittsam. Det räcker med att någon reser till ett smitthärjat område och möter mässlingssmittade människor så kan även han/hon få sjukdomen via utandningsluften. När dessa personer sedan reser hem för de sjukdomen med sig. Genom att vaccinera andra skyddar vi således oss själva. I t.ex. Holland år 1999 rapporterades 3263 fall av mässlingen under en period på 10 månader, varav 2% vårdades på sjukhus och tre patienter dog. 95% av de insjuknade var ovaccinerade och där kan man se varför det är så viktigt att vaccinera sig.

Effekter
En negativ och krass aspekt på vaccinationer av barn i u-länder är att det leder till en ökad befolkningsexplosion. Mässlingen dödar ca 800.000 barn varje år i Afrika. De flesta afrikanska länder är tätbefolkade på odlingsbara platser och i städerna. Det betyder att om man skulle vaccinera alla afrikanska barn skulle kontinenten bli överbefolkad eftersom fler barn skulle uppnå vuxen ålder. Redan nu är många länder i Afrika drabbade av svält och torka. Om befolkningen växer behöver fler människor mat. Man kommer då troligen att försöka odla upp mer mark och därmed skövla de få skogar som ännu finns kvar. Detta kan leda till att öknen utbreder sig allt mer eftersom träd och växter är det som håller jorden på plats. På lång sikt kommer man alltså ändå att bli av med odlingsbar mark.

Mässlingsviruset är ständigt närvarande i bl.a. Bangladesh, där den periodvis ökar till epidemisk omfattning. I andra länder, t.ex. Ecuador, har sjukdomen tidvis kunnat få epidemisk omfattning. Bakgrundsorsaken är främst dåliga sanitära förhållanden.

I Sverige kan mässlingen, som med modern sjukvård är en lindrig sjukdom, förekomma i enstaka s.k. importfall, d.v.s. att personer har blivit smittade utomlands. Förutsättningar för epidemisk spridning saknas. För att förhindra uppkomsten av epidemier har man vidtagit åtgärder genom en lag, smittskyddslagen, som säger att den som har skäl att tro sig vara smittad av en samhällsfarlig sjukdom genast ska söka läkare för undersökning och följa de regler läkaren föreskriver. Jag tror att om alla i Sverige skulle sluta upp med att vaccinera sig mot mässlingen skulle sjukdomen snart vara vanlig igen.

Trots att det finns ett så pass bra vaccin mot mässlingen är sjukdomen, som tidigare nämnts, rätt vanligt förekommande i u-länderna. Jag tror att det finns flera orsaker till detta;

I en del länder når man inte ut till alla barn med vaccin eftersom de bor i avlägsna och isolerade byar. Många barn i fattiga länder blir inte registrerade vid födseln, vilket gör att de saknar ett formellt födelsebevis. Detta måste oftast visas upp för att barnet ska få tillgång till vaccin och sjukvård. Tyvärr är det nog så att det nästan alltid är de fattigaste och mest utsatta barnen som blir utan vaccin.

Ännu ett problem är att det vid vaccination oftast inte räcker med en spruta vid ett tillfälle, utan barnet måste vaccineras vid upprepade tillfällen. Det kan krävas upp till fem vaccinationer för att barnet ska få ett fullständigt skydd. Detta innebär en ökad risk för att barnet ska utebli från några av vaccinationerna med den negativa konsekvensen att vaccinets skyddande effektivt minskar eller uteblir.

En annan orsak är problemen med distribution av vaccinet. De flesta vacciner måste förvaras vid en temperatur av 0-8 grader. Därför måste de förvaras i kylboxar, bärbara vaccinväskor eller kylskåp under transporten. Detta ökar kostnaderna både för vaccin och för distribution.
Distributionskostnaden för en vaccindos uppgår till ca 16 dollar att jämföras med tillverkningskostnaden på knappt 1 dollar. Det är dock en mycket låg kostnad jämfört med vad det skulle kosta att behandla, medicinera och rehabilitera en redan insjuknad person. Varje insjuknad person riskerar ju även att sprida sjukdomen vidare till andra och i förlängningen orsaka en epidemi.

Influensa- en biologisk katastrof

Ursprung
Influensavirus uppträder i två grundtyper: A-virus som har förorsakat de flesta världsomfattande epidemierna , t.ex. ”spanska sjukan” 1918–19, ”asiaten” 1957–58 och ”Hong Kong” 1968–69. Och
B-virus som kan ge upphov till mera begränsade epidemier.

Vid influensa insjuknar patienten plötsligt med frossa och hög feber. Man får snuva, halsont, hosta, muskelvärk och huvudvärk. Den kan även utveckla sig till en allvarligare sjukdom som t.ex. lunginflammation eller bihåleinflammation. Influensa är en virusorsakad luftvägsinfektion som snabbt sprids via luften och kan ge upphov till omfattande epidemier.

Bekämpningssätt- vaccin
Virusinfektioner går inte att behandla så det finns följaktligen inte några fungerande mediciner mot influensa. Sjukdomens symptom kan dock lindras med hjälp av olika mediciner. Dessa mediciner finns oftast inte tillgängliga i u-länderna, varför människor där får stå ut med influensans följdverkningar.

Det finns vacciner mot influensa. Influensavirus har en förmåga att med några års mellanrum uppträda i nya varianter, mot vilka befolkningen saknar immunitet. Därför måste man omvaccinera sig varje år.

Det gör det svårare för människor i u-länderna att skaffa sig en fullgod vaccination. Kostnaderna blir för höga i relation till verkningsgraden. Många människor bor långt ifrån närmaste sjukhus och måste lämna allt arbete för att ta sig till en vaccinationsplats. Det är nästan alltid kvinnorna som vill få iväg sina barn för vaccination. Just influensavaccination har nog inte högsta prioritet utan det gäller istället mässling, stelkramp, kikhosta, tuberkulos, difteri och polio eftersom det är dessa sjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken i dagens u-länder.

Effekter
Det dör vanligtvis några tusen människor i influensa årligen så det är knappast något stort problem.
En farlig influensaepidemi kan dock inträffa. Eftersom viruset till viss del förändras varje år kan en ur virusets synvinkel ”perfekt” kombination uppstå. Följden blir en aggressiv influensaepidemi som är mycket svårstoppad. Ett exempel är spanska sjukan som slog till i slutet av första världskriget. Den dödade dubbelt så många människor än vad själva kriget gjorde. Ursprungligen kom spanska sjukan förmodligen från Kina och Japan, men fördes via amerikanska soldater till krigets Europa. I de smutsiga skyttegravarna spred sig sjukdomen okontrollerbart. Inget land skonades helt och allt som allt dog ca 20 miljoner människor.

Det läggs ner stora samhällsresurser på att årligen ta fram, mångfaldiga och distribuera ett vaccin för respektive års influensavariant. Meningen är att vaccinet ska ges till riskgrupper, exempelvis människor med hjärt- och lungsjukdomar. Men en stor del av vaccinproduktionen går åt till friska människor i förebyggande syfte. På många arbetsplatser i t.ex. Sverige delar arbetsgivaren ut gratis vaccin så att de anställda inte ska dra på sig någon sjukfrånvaro p.g.a. influensan. Ibland hinns inte tillräckligt med vaccin produceras. Då finns risk att de verkligt behövande, som ofta är de svaga i samhället, blir helt utan vaccin. Jag tycker att det är bortkastade resurser att ge vaccin till friska människor. Dessutom bör alltid riskgrupperna prioriteras framför ”lyxkonsumtion”. Fast å andra sidan skulle influensan kunna spridas lättare om de som nu är vaccinerade slutar upp med det i framtiden. Då skulle det bli lättare för en epidemi att uppstå.

Avslutning

Efter att ha berört fyra olika katastroftyper kan vi konstatera att alla katastrofer egentligen får en global påverkan. De drabbar inte bara människor, djur och natur kring olycksplatsen/ smittoplatsen utan sprider sig på olika sätt runt om i världen.

Handeln (import och export) med ett katastrofdrabbat land riskerar att minska eftersom möjligheterna att kunna distribuera och lagerföra varor minskar. Transporter sker ju via vägnät, flyg och annan infrastruktur, som kan förstöras exempelvis vid vulkanutbrott. Dessutom finns risk att företag som vanligen exporterar produkter till berört katastrofland stoppar varuflödet för att inte riskera en ekonomisk förlust om varorna inte når sitt mål. Det är ju svårt att ta transportförsäkringar för leverans till katastrofområden. De företag inom katastroflandet som brukar importera varor kan dessutom ha utplånats eller sakna arbetskraft p.g.a. bl.a. epidemier.

Vid vulkanutbrott, skogsbränder, översvämningar eller torka riskerar jordbruket i området att förstöras. I fattigare länder är dessa jordbruksmarker livsviktiga för att befolkningen inte ska svälta ihjäl. O...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Katastrofer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-05-08

    Ett mycket bra arbete. Jag fic

  • Inactive member 2006-05-18

    Bra arbete ;)

Källhänvisning

Inactive member [2003-05-19]   Katastrofer
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2103 [2019-05-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×