Munnens bakteriflora

1 röster
12557 visningar
uppladdat: 2003-05-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Syfte: Försöka ta reda på när man har mest bakterier i munnen under dagens
förlopp.
Hypotes: Jag tror det kommer vara mest bakterier i munnen innan frukost. Med tanke på den dåliga andedräkten man då har.

Utförande: Ta prover ifrån munnens saliv under dagens förlopp. Därefter göra en bakterieodling på detta och räkna antalet bakterier genom lämpligast metod. Agarlösning används som växtnäring, detta tillsätts med 0,5ml spott. Proverna tas förknippat till måltider, före och efter: frukost, lunch och middag. Likaså kille och tjej saliv blandas. Detta står i värmeskåp i 1 dygn, därefter undersöks proverna. Det görs två försök på varje prov, p.g.a. av den mänskliga faktorn.
För att få en bättre insikt och förståelse intervjuas och forskas även mycket runt detta.

Resultat:
Ordning antalet stora gula bakterier: (störst antal först)
Tjej/Kille, efter frukost, före lunch, efter lunch, efter middag, före middag, före frukost.

Ordning antalet små vita bakterier:
Före frukost, före middag, efter middag, efter frukost, tjej/kille, före lunch, efter lunch.

Två andra sorter bakterierkolonier började visa sig efter en längre period.

Diskussion: Det finns många sätt att ta prover ifrån munnen. Saliven valde jag eftersom det på detta vis blir rättvisast jämfört med de metoder jag har möjlighet till. Om man te x istället skrapar ifrån tungan så är det mer slumpen som avgör resultatet.

När man sysslar med kroppens vätskor blir andra bärare för bakterier tillgängligare än vad de är i normala fall. Det är därför viktigt att man här var noga med att hålla rent omkring sig och vara noga så man inte sprider sitt spott mer än nödvändigt. Jag kan bära på t ex strephtococcer som kan skada andra, men som jag är immun emot. Det som kännetecknar dessa vid bakterieodling är: De är gram positiva, har typisk kolonimorfologi och är känsliga för cefalosporin, (en grupp antibiotika som stör uppbyggnaden av bakteriernas cellväggar).

Vissa prover var trögare än andra. De som tagits efter måltid var dom som var speciellt trög flytande. Detta kan bero på att amylas i saliven fortfarande höll på att bryta ned mat, vilket kan ge trögare saliv.

Annars kan detta bero på att munnen använde här andra salivkötlar mer än andra. Munnen har fler olika salivkötlar som utsöndrar olika sorter spott. De bildar främst slem som underlättar födans mekaniska bearbetning och nedsväljning. Öronspottskörteln och underkäksspottkörteln utsöndrar klar och tunn flyttande saliv, dvs seröst saliv. Undertungsspottkörteln utsöndrar mucöst saliv (trög flytande). Likaså gör de små spottkörtlarna i slemhinnan, dess saliv innehåller också en stor del av muciner och proteiner.

Sammanlagt producerar dessa spottkörlar tillsammans 1-,5liter saliv/dygn. Underkäks- och undertungsspottkörteln producerar det största delen.

Bakterierna hade vuxit efter 1dygn. Jag konstaterade att det fanns två olika sorter.
Jag letade efter mönster på antalet och ordning hos de båda sorterna. Hos de stora gula bakterierna minskar antalet under dagens förlopp. Hos de små vita bakterierna fann jag att måltiderna höll ihop, dvs intag av mat förändrade inte deras antal. Dessa var färre mitt på dagen, mer på kvällen. De vitas mönster var tvärtemot de stora gula bakteriernas.

Eftersom det var endast två sorter här, inga märkningsvärda ändringar efter måltiderna, varken i antal eller sorter kan man ifrån detta dra slutsatsen att bakterier maten innehåller inte gör någon märkvärd skillnad på munnens bakterieflora.

Munhålan och svalget innehåller sammanlagt runt omkring 300bakterier, av dessa är 70% anaeroba, bakterier som kan leva och tillväxa utan tillgång till fritt syre. Dessa bakterier fördelar sig på olika sätt i munnen. De anaeroba kan finna relativt syrefria miljöer i bl.a. tandköttsfickor Den del av tandköttet som ligger an som en muff och häftar tätt vid tandytan..
Saliven är en blandning på alla dessa bakterier. Men eftersom där vi odlar bakterierna är en syrerik miljö kommer inte troligtvis några anaeroba bakterier bilda kolonier. De vi ser lever av syre, aeroba.

Saliv består av 99,5% vatten, 0,5% utgörs av proteiner och elektrolyter.
Vid odling ifrån en frisk människa finns dessa sorters och antal bakterier:

Bakterierna och salivens sammansättning orsakar caries, när dessa har etablerat sig i munhålan är det närmast omöjligt att bli av med dessa. Men minska antalet bakterier kan man genom att minska näringsintaget, främst socker. Dessutom bortsa tänderna med tandkräm som innehåller bakteriedödande ämnen. Om man alltså har ovanligt många bakterier kan det bero på den kosthållning man har, den innehåller för mycket socker.

Bakterien mutans strephtococcer är de som är farligast för oss. Eftersom den tål syre bäst konkurrerar den ut de övriga.

Endast två av dessa sorter visade sig. Därför lät jag den ena upplagan av tester stå längre i värmeskåpet för att se om andra bakterier skulle vissa sig senare.
Det kom senare efter en period av 7 dagar visade sig ännu en sort bakterier. Detta hade en mörk orange slemmig konsistens. Mängden gav inte något mönster. Det varierade ifrån 1-6 kolonier/ agarplatta.

För att ta reda på vad dessa två bakterierna jag hade fått fram var för några sorter tog jag och gjorde en gram-färgning. Detta gav mig resultatet att dessa var uppbyggda på samma vis. Bakterierna växte i klungor. Detta gjorde så att jag fick informationen om att dessa tillhör familjen stafylococker.

Såg ut följande:

För att försöka finna skillnad emellan dessa två stafylococker lät jag dem växa i en autoklauerad buljongvätska i ett värmeskåp. Därefter undersökte jag dem var för sig. Renodling gjordes ifrån dessa lösningar på agarplattor. Olika antibiotika och pencillin sorter lades på renodlingen för att se om de reagerade. Isåfallom de gjorde detta om de reagerade annorlunda. Ifall så var fallet skulle detta betyda att deras uppbyggnad skiljer sig ifrån varandra.
De vita bacillerna hade inte reagerat speciellt på varken antibiotika eller penicillinet. Medan de gula visade att de var tydligt känsliga emot P10 (Pencillin) och S10 (Streptomycin). Medan inte emot S3 300 (Sulfafonanid) som jag också testade. Detta visade att de har förmågor som skiljer dem åt.

De vita och de gula för S3 300 måste ha utvecklat någon form av resistens emot dessa antibiotikor/ pencilliner. Detta kan ha skett i t ex plasmiderna, protein tillverkarna.

Stafylococcer är kulformiga, grampositiva, orörliga, lättodlade bakterier, som karakteristiskt ligger som klasar i mikroskopiska preparat. Man särskiljer tre arter, Staphylococcus aureus, S. epidermidis och S. saprophyticus. Den förstnämnda, guldgula stafylokocken är den viktigaste sjukdomsframkallande arten. Eftersom en ifrån mina prover var guldgul så är de troligtvis bakterien Staphylcoccus aureus. S. epidermidis finns normalt på huden men kan ge upphov till infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar. Efterson vi tog prover ifrån munnen har vi troligtvis inte denna. S. saprophyticus framkallar sällan sjukdom men kan någon gång ge upphov till urinvägsinfektioner. Enligt utslutningsmetoden måste då S. saprophyticus vara de små vita.

S. aureus producerar så gott som regelmässigt hemolysiner, koagulas (som koagulerar fibrinogen) och protein A. Bildning av gifter (toxiner) är ett framträdande drag. Enterotoxiner bildas när giftbildande stammar får tillfälle att växa i matvaror. Dessa toxiner är den vanligaste orsaken till s.k. matförgiftning. De saknar smak och tål uppvärmning. De kan förorsaka massinsjuknanden med kräkningar och diarré. Typiskt är att symtomen kommer några få timmar efter förtäringen. Vissa stammar bildar TSS-toxin, som kan ge en allvarlig sjukdom, toxic shock syndrome. Andra stammar bildar toxin som orsakar hudavskalning. Variationerna mellan stammar är stora för enzym- och toxinproduktion och även för antibiotikaresistens och antigenuppsättning. Orsaken är att dessa egenskaper ofta styrs av plasmider, som kan överföras mellan stammar med bakteriofager. S. aureus är den vanligaste orsaken till varbildande processer var dessa än uppträder: i sår, i finnar, i benmärgen m.m. Spridning kan leda till ibland livshotande blodförgiftning.

För att få lite mer insikt i munnens bakterieflora, och för att kunna få ett svar att jämföra mina slutsatser med, intervjuade Andrei Pantos; leg. tandläkare.

Enligt honom skulle det inte vara någon skillnad i antalet bakterier mellan före -efter te x lunch. Det är inte hållbart eftersom det handlar om ett för litet tidsmellanrum.
Enligt honom är det före frukost då man har störst antal bakterier i munnen. Också gav han mig mycket av ovanstående information.

Slutsats:
·Min hypotes stämde troligtvis.
·För att vara säker på att det är på morgonen man har flest bakterier skulle man behöva ett antal prov personer, inte bara en. Dessutom skulle man helst då göra testerna flera gånger så man skulle vara säker på att det inte bara är slumpen...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Munnens bakteriflora

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-05-17]   Munnens bakteriflora
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2102 [2019-07-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×