Sverige under andra världskriget

34 röster
66197 visningar
uppladdat: 2000-09-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Som alla vet så var andra världskriget ett rent helvete för miljoner människor över hela Europa. Främst för de som satt i koncentrationsläger eller hade anhöriga som drabbades. Kriget hade inga vinnare. Inte Hitler. Inte nazisterna som grupp och framförallt inte judarna. Denne tyske envåldshärskare bedrev en idiotisk och strängt nazistisk ideologi utan fakta att stadga sig mot, men med hjälp av sin färdighet att manipulera människor lyckades han nästan med sitt mål: Att skapa en judefri värld.

Vi i Sverige lyckades hålla oss neutrala i kriget även om vi i högsta grad var inblandade och påverkades av det som huvudsakligen utspelade sig nere på kontinenten.



I mitt arbete hade jag tänkt skildra hur livet såg ut i Sverige under andra världskriget. Det vardagligaste såsom skolan, maten och fritiden, och dessutom det politiska ”spektakel” som pågick i landet under 30- och 40-talen, och som kom att betyda så mycket för svenska folket.

Hur kom det sig att vi lät tyskarna transportera soldater genom landet? Varför kunde vi inte bara säga ifrån och ta konsekvenserna som våra nordiska grannar gjorde, och varför valde Hitler att skona Sverige från förtryck och nazism som i stor utsträckning präglade den här tiden?

Dessa är några av de frågor som jag ska försöka få svar på i arbetet.

Till min hjälp har jag ett antal böcker, samt den enorma informationskällan Internet, där jag hoppas finna den information jag söker.



Innehåll:

Varför ockupperades inte Sverige?

Mat

Kläder

hur påverkade in-utrikes pol vardagslivet

tekniska utveckligen

Hur bodde man?

Litteratur, konst

Arbete? osv





Därför klarade sig Sverige undan tyskarnas ockupation

Vi i Sverige hade en väldig tur som klarade oss undan tysk bombplan, konsekvenserna kunde ha blivit förödande. Egentligen berodde det på att vår regering var feg och lät tyskarna transportera soldater genom landet, samma soldater som gasat ihjäl miljoner människor bara några hundra mil härifrån. Om vi hade sagt nej till Hitler hade han nog inte sett mellan fingrarna på det hela, utan anfallit oss. Så med facit i hand kan man säga att det beslut den svenska regeringen fattade var bra för oss svenskar, men osolidariskt gentemot våra grannländer.

En annan bidragande orsak till att Sverige inte anfölls var vår givmilda inställning till våra järnmalmsresurser, som vi delade med oss av till tyskarna. Detta var också en effektiv hållhake på Hitler och kompani när vi hotade att spränga alla gruvor vid en tysk ockupation.

Tågen som färdade tyska soldater kallades för permittenttrafik och pågick till juli 1943. Trafiken blev mer omfattande än vad Sveriges regering till en början planerade. Trots att Sverige ansåg sig som neutralt i kriget kan man fråga sig om det verkligen är rätt att då hjälpa över två miljoner tyskar att ta sig med svensk järnväg från Tyskland till Norge och vice versa. Vad folket tyckte om detta var det inga tvivel om. De flesta var emot nazismen och hävdade givetvis att Sverige gav tyskarna betydelsefull hjälp. Permittenttrafiken var vid vissa tillfällen så omfattande att den upptog hela tio procent av den svenska järnvägens kapacitet.



Samtidigt som Sverige underlättade transporterna för Tyskland, hjälpte vi också Finland och Danmark. Ett avancerat dubbelspel med andra ord, eftersom Finland och Tyskland låg i krig med varandra, något som Danmark också gjorde. Där tillät den svenska regeringen 7000 danska judar (!) att komma till vårt land när den tyska säkerhetspolisen Gestapo skulle deportera dem till något koncentrationsläger.



Det skall också sägas att vi inte sade blankt ja på alla Hitlers önskemål, utan också nekade en del. Trots detta hade Tyskland oss i ett järngrepp utan att göra så mycket, egentligen. Den svenska respekten för Hitler var för enorm, och det gick till och med så långt att regeringen censurerade flera tidningar som skrev om koncentrationsläger och annan betydelsefull utrikespolitik på grund av rädsla för en tysk invasion. Tryckfriheten fick sig en rejäl törn under den här tiden, med tanke på att innehållet i de artiklar som drogs in var sant.



Ransonering…

Tysklands invasion av Norge och Danmark i April 1940 medförde att Sverige blev instängt uppe i Norden utan förbindelse i söder. Och inte heller gick det att ta sig med båt västerut, för där låg tyska minor och krigsfartyg på lur. Därför tvingades vi importera nödvändiga råvaror från Tyskland, men importen minskade ändå med en tredjedel. Detta i kombination med en dålig skördesäsong gjorde att Sverige införde ransoneringssystem. Ransoneringen innebar kris för många familjer, men hade också vinnare, nämligen bönderna. De fick i stort sett vad de begärde för den nu mer sällsynta mjölken, för annars hällde de ut den. På lägre sikt ledde andra världskriget till en inkomstutjämning mellan staden och landet. I många familjer var mannen i huset inkallad, vilket ju fick negativa ekonomiska konsekvenser. Staten hjälpte till med bidrag, men i många fall var det inte tillräckligt, så en kris-administration tillkom, för att hjälpa till.

Än en gång var det dags att börja ransonera viktiga varor. Men det gick bättre än under första världskriget med ransoneringskorten. En stor och ganska omfattande byteshandel drog i gång där man bytte ransoneringsvaror med varandra. Tobak var mycket eftertraktat på marknaden.

Ransoneringen gällde även kläder, vilket innebar att man bara fick köpa en halv kostym på ett år (eller en hel på två, om man så vill!). Även skor utsattes för ransonering, och man fick bara köpa ett par skor per ett och ett halvt år.



Finska vinterkriget

I oktober 1939 skickade Finland en förhandlare till Moskva på rysk begäran angående deras rädsla för ett tyskt angrepp mot Sovjetunionen. När Finland inte gick med på kravet att flytta den finska gränsen till rysk fördel anföll Sovjet Finland den 30 november i något som kom att kallas vinterkriget. I manskap och vapen var Sovjet med Stalin i spetsen överlägsna, men den finska sisun visade sig vara svårslagen.

Samtidigt hemma i Sverige var regeringen var splittrad. Några, inklusive försvarsminister Sandler menade att Finlands sak är vår och att vi därför skulle hjälpa vår granne i öst. Men många var rädda för konsekvenserna om vi skulle bistå med trupper, och följden av detta blev att Sandler fick avgå. Statsminister Per Albin Hansson bildade en samlingsregering där alla partier av betydelse ingick. Det blev alltså inga svenska trupper, men istället skickade vi enorma vapenleveranser värda uppåt 500 miljoner kronor. Till en början gick det förvånansvärt bra för finnarna med tanke på deras underlägsenhet på papperet, men ju längre tiden gick, desto mer mattades deras resurser ut och till slut fick de ge sig för de framstormande ryssarna. Mot slutet av kriget skickade vi trots allt 8000 svenska soldater, dessa hann dock inte göra så oerhört mycket nytta, eftersom kriget gick mot sitt slut. Finland tvingades lämna ifrån sig stora landområden när freden slöts den 12 mars 1940 av svenska förhandlare.



Tigern och igelkotten

Den svenska tigern var ett av de många medel som användes under kriget för att öka folkets psykologiska försvarsberedskap. Framför allt var det viktigt att inte oavsiktligt utlämna för landets säkerhet viktiga hemligheter. Med affischer och slogans uppmanade man befolkningen att hålla tyst och inte svara på främmande personers frågor, hur oskyldiga de än verkade. En svensk tiger förekom från 1941 bl. a. som bordsplattor på kaféer och plancher ute i samhållet. Den är tecknad av Bertil Almqvist.

Så har vi också det svenska igelkotten. Högerledaren Gösta Bagge sade vid en förstamajdemonstration 1940 att ”vi ha rullat ihop oss som en igelkott med taggarn åt alla håll.” Med detta syftade han på den starka svenska viljan att hålla sig neutralt i kriget.



Kläder och mode

Efter första världskriget förändrades kvinnors situation stort och det påverkade också modet. Kvinnor började arbeta, tjänade egna pengar och blev ekonomiskt oberoende.

Modet skapades för första gången för ungdomen.

Rörelsefriheten på arbetsplatsen, idrottsplatsen och i danslokalerna bestämde modets utseende.

Långbyxan accepterades som ett kvinnoplagg. 20-talets klänning blev som ett rör som ledigt hängde på kroppen. Kvinnor från alla kretsar kunde bära denna form, enkel att återskapa själv med nål och tråd. 1925 visades knäna för första gången i den nya tidens europeiska modehistoria. Modet hade starka maskulina drag, modeidealet var ett mellanting mellan pojke och flicka: långa ben, platt bröst, smala höfter, och breda axlar.

Filmproduktionen hade stort inflytande på modeindustrin. Den svenska skådespelerskan Greta Garbo blev tidens modetyp. På 30-talet blev kläderna mer anpassade till kvinnokroppens naturliga linje.

Det amerikanska inflytandet på modet ökar med filmens betydelse på 40-talet. Greta Garbo efterträds av Katherine Hepburn, en typisk representant för den tidens sportiga och frigjorda ungdom. Den praktiska, bekväma, hygieniska och billiga konfektionens inflytande kom från Amerika. För första gången förenades begrepp som bekvämt och moderiktigt.

Hos männen var det kostym som gällde, även för arbetarklassen på fritiden. Olika tyg i kavaj och byxor tydde på dålig ekonomi. Det var vanligt att kvinnor stickade tröjor och andra plagg åt sina män som var ute och krigade. De stickade kläderna var varma, bekväma och billiga.

Nya accessoarer i modet under mellankrigstiden är exempelvis höfthållare, silkesstrumpor och skor med kork- och träsulor. För männen blev det modernt med kalsonger av shortstyp glasögon med tjocka hornbågar och skalmar. Resor i kortstrumpor och hatten slopades och man gick barhuvad i till vardags.

Nya material i kläderna var konstsilke och cellull. Skönhetsidealet förändrades också. Tidigare beundrades mjölkvit hy, nu när alla var instängda på fabriker och kontor blev den solbrända hyn eftertraktad som ett tecken på friskhet. Kosmetika blev mer allmänt. Man målade läppar, naglar ögon och kinder. Håret klipptes kort och ondulerades (permanentades).

Även om långbyxorna kom stort bar ändå de flesta damer kappa och hatt, och om man hade råd en draperad räv över axeln.



Nöje - Musik, Film

I skuggan av det abstrakta kriget som utspelade sig nere i Europa roade sig svenskarna så mycket som möjligt. Det gällde att kunna koppla bort tankarna från den gråtrista vardagen genom olika nöjen. Att sjunga allsång var populärt under tiden för andra världskriget, och likaså att dansa. Många av danserna är fortfarande populära 50 år senare, som till exempel foxtrot, vals, jitterbugg och jazz.



Under 1930-talet och 1940-talet gick hela familjer till folkparker och umgicks med vänner och obekanta. Teater var mycket populärt, men det var väldigt dåligt med den saken under kriget. Då och då samlades några skådespelare och spelade upp något i folkparkerna för att få in lite pengar. På utomhusscener i parker spelade man buskteater som publiken älskade.



I Tyskland blev vi beskyllda i pressen för att inte ta kriget på allvar och vara en samling svin i smoking, men vi visste att snart nog skulle världen få se vilka som var de verkliga svinen.



I Sverige kom de så kallade crazy-skämten, här är ett exempel:



- Vad gör du?

- Vattnar blommor.

- Men du har ju inget vatten i kannan.

- Nä, men det finns ju inga blommor heller.



Måttligt kul, tycker jag själv, men det var väl det bästa man hade vid den tiden…

Inom filmindustrin och dess utveckling hände mycket vid den här tiden. Franska filmer var mycket populära i Sverige, bland andra ’Körkarlen’, ’Det brinner en eld’, ’Människans lägre jag’ och ’Hotel du Nord’. Den mest populära inhemska filmen var ’Kalle på Spången’ och från Amerika var det mästerregissören Alfred Hitchcoks nya film, ’En dam försvinner’. I Sverige producerades också Pilsnerfilmer där huvuddelen av alla skämt byggde på sprit och snus. Vi hade två mycket kända skådespelerskor i Ingrid Bergman och Greta Garbo som båda gjorde internationell succé i Hollywood. Greta spelade in filmen ’Ninotchka’ där man gjorde narr av den ryska kommunismen. Ninotchka är speciell därför att den hade premiär samma år som Ryssland attackerade Finland och för att det va första gången Greta Garbo skrattade.

Vissa filmer var extra uppskattade och för de kunde man ta 20 kronor för en biljett.



Musik

Under krigsåren var det jazz och swing som var stort. Trots kriget spelade orkestrarna vidare. På grund av kriget behövde både männen vid fronten och alla andra musik och underhållning ännu mer. Några kända musiker som hade sin storhetstid då vad Duke Ellington, Ella Fitzgerald, Harry James och Tommy Dorsey. En anledning till att jazzmusiken blev så populär var att folket lyssnade mycket på radio för att få information om kriget och då fick de också höra jazz. Radion betydde alltså mycket för musiken som fick en helt ny marknad att spelas på.

I Sverige var Evert Taube, Ulf Peder Olrog och Margareta Källberg några av de främsta trubadurerna. Jussi Brörling roade på operan och Lill Babs fick sitt genombrott med ’Swing it magistern’, blott 16 år gammal.



Mat

Under andra världskriget var det dåligt med mat för de flesta, dels beroende på ransoneringarna, men också på dåliga skördar. Det var inte vanligt med kylskåp, så många hushåll förvarade färskvaror i ett skåp eller i en källare där man lade ett isblock från sjön, för att behålla den låga temperaturen.

En dag i Sverige under andra världskriget började ofta med en tallrik gröt till frukost och några mackor som lunch. En måltid som var vanlig men föga uppskattad var korv tillverkad av fiskrester. Här är en typisk middags meny för en vecka.



Måndag: kaninstuvning med risgryn och curry

Tisdag: ansjovislåda och äppelsoppa

Onsdag: gratinerade makaroner med tomatpuré och ost

Torsdag: tjock tomatsoppa och raggmunkar

Fredag: Fiskbullar och raggmunkar

Lördag: Stekt kolrot med fläsk och plommonkompott

Söndag: stekt kanin med rödkål



Den stora favoriträtten var söndagsmiddagen då det oftast var någon stek eller gryta med sås och potatis. Ibland kunde man få tag på någon höna, det var vilda strider för att få tag på maten, även vintrarna 41, 42 då det kunde vara så kallt som -35 °c ute.

På kvällen kunde man få "kaffe-surr" av rostat vete, råg och lite kaffe, som kvällsfika för att stilla en lättare hunger.

I Stocholm fanns en fiskhall mitt i Gamla Stan där man alltid kunde löpa färsk fisk billigt.



Hjälp från Sverige

En omfattande hjälpverksamhet för krigets offer bedrevs under världskriget. I detta hjälparbete deltog staten, städer och landskommuner, de stora svenska ekonomiska, politiska och sociala organisationerna samt hela svenska folket. Nya tillfälliga hjälporganisationer bildades vid sidan av de redan etablerade stora organisationerna som t ex Röda korset. Den första stora aktionen startades omedelbart efter det tyska anfallet mot Norge. Olika svenska hjälporganisationer samlades i ett gemensamt organ, Norgehjälpen. Man organiserade bespisningar för hundratusentals barn och gamla, upprättade sjukhus och barnhem. Genom statliga bidrag, lån och annat kunde ett stort antal norska flyktingar omhändertas i Sverige. Även från andra länder mottogs flyktingar. Vid krigets slut fanns det 200 000 utlänningar i Sverige. Danska flyktingar kom främst efter septemberkrisen 1943 och finska vid brytningen med Tyskland 1944. Planering för svenska hjälpåtgärder utomlands vid krigets slut startades tidigt. 1944 bildades "Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet" (SIH). Dess huvuduppgift var att leda den statliga hjälpverksamheten och att samordna den enskilda. Förberedelser inför krigsslutet gjordes genom att lägga upp lager över livsmedel och sjukvårdsmaterial. Man gav också order om ökad tillverkning av läkemedel.

Vid årsskiftet 1944/45 fick Röda korset tillåtelse av den tyska regeringen att sammanföra alla danska och norska fångar i de tyska koncentrationslägren till en plats.

Senare fick svenska staten motta 10 000 svårt sjuka koncentrationslägerfångar till för vård i Sverige. Vid det direkta krigsslutet kunde de planerade hjälpauktionerna genomföras. Leveranser av Sjukvårdsmaterial och Läkemedel kom igång snabbt till ett stort antal krigsdrabbade länder. Under vintern 1945/46 startades bespisningar i Centraleuropa för flera hundra tusen barn. Totalt kostade hjälpen ca två miljarder kronor att genomföra.



Den tekniska utvecklingen

Även om radion fanns före kriget var det nu den fick sitt riktiga genombrott, och fyllde en viktig funktion för många människor. Den kunde användas till både underhållning som musik och nöjesprogram, och dessutom som informationskälla och nyhetsberättare. Sven Jerring hette mannen som refererade oräkneliga idrottsevenemang i fyra decennier, tills TV:n tog över. Efter krigsslutet uppfanns FM- (ultrakortvåg) bandet. Radioteatern var en nyhet som tillkom vid den här tiden. Med tiden fick uppfinningen en plats i alla svenskars hjärtan.

Givetvis fanns det bilar i Sverige, men de var långt ifrån avancerade och drevs med gengas.

Färgfilmen hade inte uppfunnits än, vilket är anledningen till att nästan alla bilder i den här uppsatsen är i svartvitt.

Inom jordbruket hade mekaniseringen börjat lite lätt, men utvecklingen fördröjdes av det fördömda kriget. Hästen spelade en mycket vikt...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sverige under andra världskriget

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-09-18]   Sverige under andra världskriget
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=210 [2019-10-14]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×