Växthuseffekten

15 röster
20319 visningar
uppladdat: 2003-03-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Den förste som förutsåg växthuseffekten var den svenske forskaren Erik Arrhenius, år 1896. Det var inte många som lysnade på honom. Men han förstod att ökad användning av kol skulle ändra jordens medeltemperatur. Men det skulle dröja ytterliggare hundra år innan det uppmärksammades på allvar.

Allting börjar när kortvågig stråling från solen når jordytan. Tränger igenom atomsfären och värmer upp jordytan och studsar sen ut i rymden igen.
Men marken och haven som blev upp värmda av strålningen avger sen en långvågig värmestrålning som stängs inne, eftersom den reflekteras och absorberas av atmosfären. P.g.a att atmosfären inte är lika genomskinlig för den långa värmestrålningen. Detta värmer sen upp jorden, det är det som kallas växthuseffekten, drivhuseffekten. Utan den skulle jordens medeltemperatur vara 30 grader lägre och livlös. Allting fungerar som ett växthustak.

Växthusgaser
Det är en del gaser som fungerar som växthustak. Det är när den långvågiga strålningen kommer som gaserna absorberar värmen. Dessa gaser kallas växthusgaser och utgör bara 1% av atmosfären. Det finns ca 50 gaser och har alltid funnits där sen jorden skapades.
De två gaser som bidrar mest till växthuseffekten är koldioxid och metan, koldioxid bidrar med 65% och metan med 25%.
Om metan och koldioxid ökar kommer klimatet att för ändras - mer värme kommer att stängas inne.
Koldioxiden står för 40% av den globala uppvärmningen. Detta beror på oss människor. Därför kolet har alltid ingått i ett naturligt kretslopp och gör det fortfarnde, där växter vid fotosyntesen tar upp koldioxid och avger syre. Men när vi började elda med fossila bränslen, som släpper ut koldioxid, vilket leder till att koldioxide ökar samtidigt som temperaturen ökar. Koldioxiden är 30% högre sen industialiseringen startade för ca 200 år sedan.
Metan ökar årligen med 1,3%. Risodlingar och boskapsskötsel står för mest dels av metan utsläppen. Ett exepel är att av de 72,4 miljoner ton metangas som årligen släpps ut i Sverige står korna för 3,4 miljoner ton enligt en utredning. Alltså är kossornas ett pruttande problem för växthuseffekten.
Men den gas som bidrar mest till växthuseffekten är ändå vattenånga. Så om det blir varmare bildas mera vattenånga som skulle leda till en ytterliggare ökning av temperaturen.
Men det finns en gas som inte fanns i atmosfären förrän vi människor släppte ut den och det är klorfluorkarbonerna, freonerna, (CFC). Dessa freoner bidrog till växthuseffekten genom att förstöra oznet, som skyddar jorden från UV-B strålning.

Orsaker
Ett stort problem är eldningen av fossila bränslen, därför det bildas så mycket koldioxid. Det är inte bättre när de stora oljebolagen fortsätter leta efter nya oljefält. Trots att det som redan finns räcker för att fördubbla växthuseffeketen många gånger. De använder tiotals miljoner för att leta efter oljan, medan samhället saknar pengar för att investera i ren teknologi.
Sen finns också flera andra orsaker som t.ex. avgaser, kor m.m.


Verkan
Bara koldioxid utsläppen kommer att tredubblas fram till år 2100. Om ingenting görs åt det. Haven skulle också höja sig med 15-95 cm.
En snabb klimatförändring skulle leda till en artspridning mot polerna. Fast de arter som inte hinner anpassa sig till det nya klimatet kommer att dö ut eller konkureras ut av andra arter. Det gör så att klimatzonerna kommer att flyttas.
En klimatförändring med 4-5 grader skulle göra att Sverige fick Medelhavsklimat.

Vad kan vi göra?
Behöver vi fossila bränslen? Egentligen inte men det skulle bli svårt att sluta använda de. Vad kan vi göra då? Personligt kan man lämna bilen (om man har någon) ibland och gå, cykla eller åka kollektivt eller samåka.
Men om man kunde börja använda mer vindkraftverk eller vattenkraftverk skulle det vara jättebra.
Ett annat sätt är att köra en dieselmotor på rapsolja eller diesel.
Därför diesel och rapsolja är gjort av biobrännsle och biobrännslen är spån, trä och flis m.m. och det kommer ju från naturen. I detta fall från ett träd som tar upp koldioxid och när man sågar ner ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Växthuseffekten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-05-10

    En sak är säker i alla fall; d

  • Inactive member 2005-05-25

    Det finns inga bevis att växth

Källhänvisning

Inactive member [2003-03-28]   Växthuseffekten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1895 [2020-07-04]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×