Om droger

3 röster
23305 visningar
uppladdat: 2003-03-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehåll:


sid. 1.............................Inledning

sid. 2.............................Cannabis

sid. 3.............................Opiater

sid. 4.............................Hallucinogener

sid. 5.............................Centralstimulerande medel

sid. 6.............................Effekter och skador

sid. 7.............................Slutord

sid. 8.............................Källor

Inledning

Inför denna uppgift har jag valt att skriva om droger. Eftersom det inte skulle bli så långt och stort arbete valde jag ut vissa droger, de droger jag anser vara de vanligaste när man talar om droger.

Jag har försökt att ta med en hel del olika saker om dem och därför har det kanske blivit lite kortfattat men jag ansåg att det var bättre att göra så än att skriva mycket om bara själva drogen och inte skriva något om effekterna eller var drogerna kommer ifrån.

Anledningen till att jag valde att skriva om just droger var att vi höll på en hel del med det i nian och jag tyckte det var jätteintressant att läsa om detta. Dessutom hade jag ju då samlat på mig en hel del information om ämnet så att jag inte behövde undra ifall jag skulle hitta fakta om det eller ej.

Men, vad är då egentligen en drog?

Enligt mig är en drog allt med negativ verkan som har en beroende- framkallande effekt men de flesta tänker nog på tabletter, sprutor och cigaretter när man säger ordet drog. De droger jag valt att skriva om kan man dela in i några stora huvudgrupper; Cannabis,opiater, hallucinogener och centralstimulerande medel.

Om Cannabis: Cannabisplantan har troligen sitt ursprung i Himalaya. Cannabis utnyttjades under många år vid religiösa ceremonirer på olika håll i världen mycket tidigt. Man har nämnt cannabis i en droghandbok år 2737 f.Kr.!! Cannabisberedningarna framställs från växten Cannabis Sativa. Plantan är ett-årig och kan bli 5-6 meter hög. Växten trivs bäst i subtropiskt torrt klimat men kan även odlas i nordeuropeiskt klimat och även inomhus.

Cannabis innehåller många olika substanser av vilka en ger de huvudsakliga ruseffekterna. Den kallas ”delta-9-tetra-hydrocannabiol” (THC). Den finns mest i blommor, toppskott och blad. För att få den högsta THC- koncentrationen bör man låta växten växa i ett torrt och varmt klimat.

Cannabisberedningarna omfattar:
# Marijuana: Marijuana är den enklaste cannabisprodukten. När plantan skördats torkas alla delar och söndersmulas eller mals till en lämplig konsistens. Detta söndersmulande material blandas ofta med tobak och rullas till s.k ”joints” som röks som vanliga cigaretter.
Marijuanan innehåller ofta frön eftersom halten av THC blir högre om man skördar plantan efter blomning. Dessa brukas tas bort innan rökning för de smäller nämligen vid förbränning.
# Hasch: Från plantorna skördas den kåda som produceras av körtelhåren. Den pressas sedan ihop till hasch. Hasch varierar i färg från svart, mörkbrun, brun, ljusbrun, rödbrun, gråbrun, grågrön till grön. Konsistenten kan vara kornig, slät, torr, mjuk, formbar eller hård. Även kvalitén varierar kraftigt.
Haschet formas ofta till kakor som säljs i små bitar i tändsticksaskar.
Det har också påträffats hasch i pulverform men det är ganska ovanligt.
TCH-halten i hasch varierar mellan 5 och 25 procent.
# Cannabisextrakt: Detta är den mest koncentrerade naturliga cannabisberedningen. Lösningen liknar olja till färgen och konsistensen och har en obehaglig lukt.Cannabisextrakt är lättare att smuggla än hasch och marijuana eftersom det har så hög koncentration till skillnadfrån de andra cannabisprodukterna som är mer skrymmande.TCH-halten varierar mellan 10 och 60 procent.
Om opiater: Opium får man från Opievallmon (Papaver somniferum). Växten är ettårig och kan bli 70-100 cm hög. Den har vita, rosa eller röda blommor. Diametern på den omogna kapseln varierar mellan en och fem cm.
Vallmon odlas i en het och torr zon, t.ex i den Gyllene triangeln och i den Gyllene halvmånen.
Opium har används som läke- och rusmedel ända sedan år 4000 f.Kr.

Opiatgruppen:
# Naturliga opiater t.ex opium, morfin och kodein.
# Halvsyntetiska opiater t.ex heroin.
# Helsyntetiska opiatersättningsmedel t.ex petidin, ketogin och metadon.

Om Opium: Man utvinner opium genom att saften från opievallmon tas till vara på. Den är det s.k. råopiet. Saften är först mjölkvit men blir mörk i kontakt med luft.
Rökopium får man genom malning av råopium, upplösning i vatten, uppvärmning och filtrering.

Opium rökes vanligen men kan också sväljas, drickas eller injiceras. Opium används också som smärtstillande medel inom sjukvården.

Opium innehåller ett antal medicinskt verksamma alkaloider t.ex morfin som ger opiumet dess narkostiska effekt.

Om Morfin: Morfinbas är ett extrakt från råopium. Det är i ren form ett vitaktigt kristalliskt pulver. Morfinhalten i morfinbas ligger mellan 60 och 90 procent. Under utvinningsprocessen tillkommer vissa föroreningar som ger morfinet en kanelliknande färg.

Morfin är inte vattenlösligt och passar inte för direkt injicering. För att kunna injicera morfinet krävs att man tillsätter syra (vanligtvis askorbin- citron- eller vinsyra) och upphettar blandningen. Då bildas ett vattenlösligt salt.

Morfin är att bra smärtstillande medel men är beroendeframkallande.
Om Heroin: Heroinbas är ett gråvitt pulver med en halt av mellan 45 och 90 procent heroin. Liksom med morfinet måste heroin blandas med en syra för att kunna injiceras. Vid illegal herointillverkning gör man oftast heroinhydroklorid genom att tillsätta saltsyra till heroinbasen. Slutprodukten har en konsistens som påminner om mjöl. Detta är den bästa kvaliteten av heroin på marknaden. Denna heroinprodukt är redan vattenlöslig och kan injiceras utan nån tillsats av syra.

Heroin injiceras oftast men kan även sniffas fast effekten blir inte lika kraftig då. Rökheroinet påminner lite om gråvita små stenar (s.k ”Brown”- eller ”Hong Kong Rocks”)
men finns också i pulverform. När heroin ska rökas placeras det på en bit aluminiumfolie och upphettas med t.ex en tändare. Hettan förvandlar heroinet till en gas som inandas genom ett rör eller genom att missbrukaren kupar händerna och suger in röken i lungorna. Denna procedur kallas ”Chasing the dragon”. Men man kan också blanda heroin med vanlig tobak och röka det i pipa eller cigarett.

Om hallucinogener: Hallucinogener är ett samlingsnamn för en grupp droger som förvränger verklighetsuppfattningen. Dessa droger har varit kända sen länge vid t.ex religiösa ceremonier i Syd- och Centralamerika. Den hallucinogena substansen heter meskalin och finns i en del svampar och i Peyotl-kaktusen. Men det framställs även syntetiska hallucinogener.
Man delar upp hallucinogener i två huvudgrupper;
# Naturliga
# Syntetiska


Två viktiga syntetiska hallucinogener:
¤ LSD: Den här drogen är verksam i mycket små doser. Det kan räcka med 25 mikrogram för att bli påverkad. Detta motsvarar ungefär ett korn vanligt bordssalt. Därför är det ganska lätt att transportera och sälja LSD. Medlet kan också lätt blandas ner i ovetande folks drycker utan att de märker nåt. Förut användes LSD inom psykiatrin vid psykotera- peutiska försök men detta är inte längre tillåtet. LSD kallas för ”syra” eller ”acid” av missbrukaren som själv kallas för ”acid head” men egentligen står det för lysergsyredietylamid. Man säljer ofta LSD i form av små indränkta pappersbitar som antingen formas till fantasifulla former eller som stämplas med tecknade figurer. Eller så kan det också förekomma att LSD är utblandat i tabletter som har olika former.

Om MDMA: MDMA kallas vanligare för ecstacy och ger många olika effekter. Vid små doser kan ruset liknas vid ett amfetaminrus och vid hörgre doser tillkommer även hallucinationer och ruset liknar mer ett LSD-rus.

När man tar ecstacy blir ofta mycket aktiv och kan t.ex. dansa i många timmar utan att bli trött. Detta har gjort att drogen blivit populär i discosammanhang, t.ex. vid s.k. ”rave-partyn”.
Missbruk av denna drog kan framkalla personlighets- förändringar då missbrukaren känner sig som en sömngångare och löper ökad risk för självmord
Om centralstimulerande medel: Centralstimulerande medel omfattar bl.a. :
# Kokain: Kokain framställs från Kokaplantan (Erythroxylon coca) som växer i bl.a. Peru, Bolivia, Colombia och Java. Mängden kokain i buskens blad varierar men ökar ständigt.
Kokabusken blir ungefär 1,5 meter och har vita blommor. Förutom kokain innehåller även de mörkgröna fem centimeter långa bladen andra alkalodier, vitaminer och mineraler.

För att få ut kokainet krossas bladen tillsammans med ett lösningsmedel. Den torkade produkten man då får kallas kokapasta. I Latinamerika röks denna vilket sällan görs i andra länder. I stället brukar man tillsätta kemikalier och hetta upp kokapastan och då får man fram kokabas som inte är vattenlöslig. Genom tillsättning av saltsyra under upphettningen får man fram kokainhydroklorid som däremot är vattenlöslig. Vidare från kokainhydroklorid framställs ”fri bas” som vid rökning ger snabb effekt. Crack är ett exempel på en ”fri bas”. Kokain förpackas ofta i ”fyndiga” förpackningar med coca cola-symboler på. Likaså gäller det när man framställer attiraljer för crackrökning, t.ex. används ombyggda coca cola-burkar.

Effekter vid användning av droger:
Självklart ger de olika drogerna olika sortes effekter men några effekter är ungefär de samma;
¤ Omotiverade lyckokänslor och skrattanfall
¤ Hallusinationer
¤ Försämrade kroppsfunktioner
¤ Bättre självförtroende
¤ Sämre tidsuppfattning

Det verkar vara ganska positiva effekter när man tittar på det och det är de ju, i början. Men efter de "härliga" effekterna kommer konsekvenserna, nämligen skadorna.

Skador vid användning av droger:
Självklart gäller även här att det är olika skador för olika droger men man ska ha klart för sig att ingen drog är mer eller mindre farlig än någon annan. Alla droger ger skador för livet!

Några skador som kan uppstå är;

¤ Nedsatt immunförsvar
¤ Dödliga överdoser
¤ HIV (sprutnarkomaner byter nämligen ofta smutsiga sprutor som bär på infektioner med varandra)
¤ Impotens
¤ Skador på olika organ så som lungor, hjärta och lever
Dessutom ger droger ofta farliga psykiska skador som tex förföljelsemani och svåra hallucinationer.
Slutord

Har man väl börjat med någon drog är det svårt att sluta och slutar man inte i tid kan det gå riktigt illa. Det kan gå så långt att man dör.

Många tror att en gång inte skadar men det är just...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Om droger

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-01-25

    Jättebra, intressant att läsa

  • Inactive member 2007-02-27

    Helt OK. En drog som jag tycke

Källhänvisning

Inactive member [2003-03-19]   Om droger
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1836 [2019-10-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×