Var tar våra inkomstskattepengar vägen?

5266 visningar
uppladdat: 2003-02-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Alla betalar skatt. På ett eller annat sätt, så måste vi alla betala till regeringen. Skatterna får vårt land att gå runt – de betalar för skolor, äldreomsorg, rättsväsendet, vägar, ja, allting du kan tänka dig.


Inkomstskatt är en utav de största skatterna i Sverige, och förmodligen den som märks mest hos den enskilde. Alla som jobbar märker den när de varje månad får sin check och ser det måntaliga avdrag hans eller hennes arbetsgivare gör för inkomstskatten.

Det finns tre olika skattepliktiga inkomster

1. Inkomst av Tjänst.
2. Inkomst av Kapital.
3. Inkomst av Näringsverksamhet.

Till Inkomst av Tjänst hör, förutom inkomst från anställning, också inkomst från pension, tävlingsvinster, tillfälliga uppdrag, med mera. Allting som man får på grund av prestation eller något som inte kan hänföras till kapital eller näringsverksamhet hör till inkomst av tjänst.

Tidigare fanns det två sorters inkomstskatter – kommunalskatt och statlig inkomstskatt. Men sedan den 1 januari 2000 ersatte Inkomstskattelagen de två tidigare nämnda och 33 andra skattelagar. Anledningen var att skattelagstiftningen ändrats så många gånger att den blivit svår att tyda och hitta rätt i. Kommunalskattelagen (KL) har ändrats nästan 600 gånger, och lagen om statlig inkomstskatt (SIL) har ändrats drygt 200 gånger.

Till Inkomst av Kapital hör aktieutdelningar och ränteinkomster på bankkonton. Också avkastning på räntebärande obligationer, realisationsvinster vid försäljning av olika typer av värdepapper och vinster vid försäljning av fast egendom och bostadsrätt hör hit.

Det spelar ingen roll hur stor inkomsten av kapital är; den beskattas alltid med en separat statlig skatt på 30%.

Det får inte ske något grundavdrag i detta inkomstlag, men avdrag får göras för alla slags utgiftsräntor som inte ska dras av på någon annan plats i deklarationen.


Nya inkomstskattelagen

Som det konstaterades tidigare, så har vi sedan den 1 januari 2000 haft en ny inkomstskattelag. Propositionen för den nya lagen lämnades till regeringen den 28 september 1999. I den fanns vissa nyheter, men överstämde i mycket stor utsträckning med förslagen i lagrådsremisserna. I propositionen bestod inkomstskattelagen av 66 kapitel.


Andra skatter

Det finns många fler skatter att titta på. Bland andra finns de här tre: Förmögenhets-skatt, gåvoskatt och arvsskatt.

Förmögenhetsskatt utgår först när den gemensamma behållna förmögenheten för familjen, det vill säga skillnaden mellan tillgångar och skulder, överstiger 900 000 kr.

För Gåvoskatt krävs bland annat att handlingen ska vara benefik (att den som ger företar transaktionen frivilligt och att det är menat som en gåva). Gåvor från arbetsgivare till anställd räknas normalt som lön och skattas normalt med inkomstskatt, inte gåvoskatt. Gåvor som möbler och husgeråd är fria från gåvoskatt om de värdet understiger 10 000 kronor och de är avsedda för gåvotagarens personliga bruk.

Får någon något genom arv eller testamente måste denne i allmänhet betala arvsskatt. Hur stor skatten blir beror på faktorer som hur nära släkt arvtagaren är med den avlidne, och hur mycket som ärvs. Är man nära släkt, som till exempel maka eller barn, blir skatteklassen gynnsammare än för mer avlägsna släktingar.


Så, nu när vi har konstaterat att vi beskattas på alla möjliga sätt för våra inkomster, var tar då våra skatter vägen någonstans?


Det finns massor av olika områden dit våra skattepengar går. På stadsbugdetsförslaget för 2002 finns inte mindre än 27 utgiftsområden, med en sammanlagd summa på cirka 715 miljarder kronor.

Det finns bara sex huvudgrupper inom inkomsterna, och bland dem är skatter den största. 648 miljarder av de 715 som behövs beräknas komma från ’skatter m.m.’. Andra inkomstkällor är bland andra ’inkomster av statens verksamhet’, som ska ge nära 48 miljarder och ’inkomster av försåld egendom’ som ska ge drygt 15 miljarder.


De grupper inom utgifterna som beräknas ta mest plats, vilka är det?

’Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp’ är det område som ges mest pengar. Hit beräknas det gå nästan 108 miljarder kronor. ’Allmänna bidrag till kommuner’ och ’stadsskuldsräntor’ är också stora utgifter för staten, med 99 miljarder respektive 63 miljarder att betala.

Några av de andra utgifterna: Rikets styrelse, skatt, tull och exekution, rättsväsendet, internationell samverkan, totalförsvar, internationellt bistånd, invandrare och flyktingar, hälsovård, sjukvård och social omsorg, ekonomisk trygghet vid ålderdom, ekonomisk trygghet för familjer och barn, arbetsliv, studiestöd, allmän miljö- och naturvård och kommunikationer.

Inkomstskatten under de senaste/följande åren

År 2000 beräknas inkomstskatten ha ökat med 16,5 miljarder kronor mot 1999. Ökningen förklaras främst av att företagens resultat förstärkts av försäkringsgivaren Alectas återbetalning av pensionsmedel.

År 2001 beräknas inkomstskatten ha minskat med 17,9 miljarder kronor, och anledningen här är att man behövt betala tillbaka till Alecta för pensionsmedeln, och att företagens resultat beräknats minska.

För åren 2002 till 2004 beräknas skatteintäkterna öka med mellan 2 och 4 miljarder kronor. Mellan åren 2000 och 2004 ökar skatterna med 134 miljarder enligt NR och 123 miljarder enligt den periodiserade redovisningen.


Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Det här är den största av alla utgifterna för regeringen. Hit ska 107,8 miljarder kronor gå, vilket enligt budgetpropositionen är 5,9 miljarder mer än vad man anvisade i stadsbudgeten. Anledning? Ett högre sjuktal och fler ersatta dagar. Drygt 100 000 har för närvarande varit sjukskrivna under längre tid än ett år. En tredjedel av dessa har varit sjukskrivna i över två år.

Studiestöd

Utgiftsprognosen för studiestödet är 20 miljarder. Detta är faktiskt 1,6 miljarder mindre än vad som anvisades i stadsbudgeten, och anledningen är ett färre antal studerande.

Allmänna bidrag till kommuner

Lite drygt 100 miljarder går som allmänna bidrag till kommunerna i landet. Detta är 1,4 miljarder mer än vad som sas i stadsbudgeten. Höjningen beror på att definitiva beräkningar i anslaget, ”Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting” för 2001 nu fastställts.


Vem gynnas av den nya reformen som presenteras 2002?

De reformer som genomförs under 2002 gynnar framför allt låg- och normal-inkomsttagare, och mer kvinnor än män. I beräkningarna ingår inkomstskatte-förändringar, skattelättnad för pensionärer, förändringar i förmögenhets- och fastighetsskatt, med mera.


Slutsats

En hel del pengar går runt vårt system varje år, än mer än vad jag trodde innan jag börja...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Var tar våra inkomstskattepengar vägen?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-02-26]   Var tar våra inkomstskattepengar vägen?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1754 [2019-11-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×