Styrning utan riktning: en studie med fenomenologisk ansats om gymnasieelevers uppfattning av målen i samhällskunskap A

1404 visningar
uppladdat: 2006-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående målstyrning upp. För att med större precision i vart de eventuella skillnaderna i uppfattning är lokaliserade, delades de olika uppfattningarna upp i tre kategorier, uppfattar väl, uppfattar till viss mån samt ringa uppfattning. Dessa komparerades med de undersökta variablerna hos eleverna samt de valda målen i kursen, vilka kopplades till läroplanens fyra former av kunskap. Konklusivt kan sägas att av dem som uppfattar målen väl är 66 procent av svaren från pojkar och följaktligen 33 procent från flickor. Det är femton elever som uppfattar väl och 20 har ringa uppfattning. Av det totala antalet svar på 48 stycken är 20 av ringa uppfattning, 13 av måttlig uppfattning samt 15 som uppfattar väl. Fyra fler flickor har ringa uppfattning. Gällande de olika programmen uppvisar det program som har högst intagningsbetyg samt är ett av de två teoretiska programmen, en hög grad av uppfattning i jämförelse till resterande program. I övrigt kan utläsas att det mest praktiska programmet till viss mån påvisar en högre grad av uppfattning än samhällsprogrammet. Antalet högpresterande elever som uppfattar målen väl är tio stycken. Åtta av denna grupp elever påvisar ringa uppfattning. Av de lågpresterande eleverna uppnådde fem den högsta graden av uppfattning och tolv den lägsta. Hur väl elever uppfattar valda nationella mål i samhällskunskap A i gymnasiet beror i stor utsträckning på en rad faktorer. Dessa är allt ifrån vilket specifikt mål som studeras eller vilken elev som tillfrågas. Simplifierat kan sägas att det finns fler elever med en ringa uppfattning än elever som uppfattar väl, eleverna uppfattar följaktligen inte målen så väl. Genusaspekten av undersökningsunderlaget ger en bild av att pojkar i högre grad uppfattar de fyra målen som valts att belysas, än vad flickorna gör. Att det program eleverna går, har betydelse för hur väl de uppfattar kursmålen, kan med största sannolikhet besvaras med svaret ja. Eftersom kursbetyg har sin grund i grad av måluppfyllelse bör lämpligen högpresterande elever i högre grad än lågpresterande uppfatta målen väl. Så är även fallet, dock inte i så stor extension. Grupperna skiljer sig inte nämnvärt åt beträffande de mål som bygger på fakta respektive färdighetskunskap. De två övriga kunskapsformerna, förståelse och förtrogenhet, är mer reflektiva och det kan vara skälet till att differensen i dessa kunskapsområden är större. I såväl Lpf94 som i SOU: 1992:94 Skola för bildning uttrycks i klartext att eleverna skall vara med i utformningsprocessen av undervisningsmål, vilka skall baseras på kursmål. Att utläsa av elevernas uppfattning av de mål som här belysts, framgår att gällande kursmål lider av en avsaknad av elevnärvaro vid beslutsgången. Detta gör att gymnasieskolan inte uppfyller de mål som i Lpf94 ställs på skolan att utveckla elevens demokratiska tilltro. Grunden till detta problem kan ligga i att kursmålen fattas i den politiska, beslutsarenan, men de ska uppfyllas i skolverklighetens, realiseringsarena. Här emellan kan glappet vara för stort för att målstyrningen skall fungera effektivt. Likt Lindensjö, Lundgren anser vi att den effektiva målstyrningen tappar moment när målen stipuleras centralt av instanser som saknar möjlighet att utföra relevant uppföljning. Detta argument stöds även i Danells och Webers resonemang där föreställningen om de mål som skapas på formuleringsarenan omvandlas till medel innan eller i samband med att det når realiseringsarenan. Alexanderssons kritik på nebulösa och tvetydiga mål förstärks i och med ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Styrning utan riktning: en studie med fenomenologisk ansats om gymnasieelevers uppfattning av målen i samhällskunskap A

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-01-01]   Styrning utan riktning: en studie med fenomenologisk ansats om gymnasieelevers uppfattning av målen i samhällskunskap A
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=17272 [2020-06-06]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×