Inflytande av sommarväder på kornas val att vara på bete eller inne dagtid i en besättning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :

1477 visningar
uppladdat: 2005-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
SAMMANFATTNING När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsättningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4 till 34,7ºC. Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre påeftermiddagen. Kornas val av uppehållsplats registrerades automatiskt med hjälp av kons transponder och antennportaler vid utgången från stallet. Även kornas besök i kraftfoderautomater registrerades automatiskt. Ytterklimatet registrerades med hjälp av en väderstation (registrerade lufttemperatur, globtemperatur, relativ fuktighet, vindriktning och vindhastighet samt solinstrålning). Inne i stallet registrerades temperatur och relativ fuktighet. Studien skulle även registrera parametrar som avspeglar graden av värmestress hos korna. Detta gjordes genom att manuellt registrera andningsfrekvenser och yttemperaturer hos 10 utvalda fokaldjur när de befann sig på betet. Djuren utfodrades på stall och fodergivan tog ingen hänsyn till vad korna åt på betet. Betestillgången under hela försöket var god. Resultatet visar att klimatfaktorer på betet som temperatur, solinstrålning, THI (Temperatur Humidity Index baserat på globtemperatur), och skillnaden mellan ute och stallklimat inte påverkade kornas vilja att gå in i stallet. Resultatet visade dock att det under alla klimatbetingelser alltid fanns kor som gick in i stallet. Av de kor som gick in i stallet uppsökte alltid en del kor kraftfoderautomat inom en kort tid och man kan sluta sig till att de primärt gick in i stallet för att äta. Klimatfaktorer påverkade dock inte andelen kor som åt inom en kort tid av de kor som gick in. Klimatet påverkar inte heller kornas beteende att gå ut från stallet till betet. När globtemperaturen steg ökade kons andningsfrekvens och yttemperatur Vad det gäller yttemperaturer visar resultatet i enlighet med litteraturen att en svart ko blir varmare (är mer värmebelastad) än en vit ko vid samma globtemperatur. Detta betyder inte att den vita kon har lägre andningsfrekvens, vilket kan förklaras av det faktum att den teoretiskt framräknade värmeproduktionen har antaganden om en viss energieffektivitet vad det gäller metabolism, mjölkproduktion och dräktighet. Eftersom utfodringen av den enskilda kon inte är kontrollerad kan en ko avvika kraftigt från denna norm och därmed kan resultat som visar att en ko med låg teoretisk värmeproduktion (pga. ex. låg mjölkproduktion) uppvisa starkare värmestress (högre andningsfrekvens) än en annan ko med hög teoretisk värmeproduktion. Uppmätta yttemperaturer hos korna jämfördes med simulerade yttemperaturer i programmet ANIBAL. ANIBAL simulerar med antaganden att djuret står upp och befinner sig i ett stall (ingen solinstrålning). De simulerade värdena för yttemperaturen blir därför i de flesta fallen lägre än den uppmätta. Simuleringar i ANIBAL visade att den latenta värmeavgivningen ökar med en ökad solinstrålning. Detta stöder resultatet med ökade andningsfrekvenser med ökad globtemperatur. Den energi som tillförs kon via solinstrålning är i många fall mycket hög. I en situation som på betet, tillförs energi via solinstrålning och bortförs via konvektionsförluster. När dessa jämfördes visade resultatet att i många fall så överstiger den tillförda strålningsenergin vida konvektionsförlusterna. Bara i någon enstaka jämförelse var konvektionsförlusten större. Olika sätt att karaktärisera klimatet användes i studien. THI beräknades på två sätt, ett med lufttemperaturen som bas och det andra med globtemperatur som bas. Då solinstrålningen på ett betydande sätt påverkar hur mycket kon värmebelastas borde det andra alternativet ge en rättvisare bild. Effekten av strålning ses även i jämförelser med lufttemperatur och globtemperatur. Wet Bulb Globe Temperatur (WBGT) visar effekten av lufttemperatur, globtemperatur samt luftens relativa fuktighet. Studier med denna temperatur finns dock inte gjorda på nöt och kan inte jämföras med studier på människa då våra biologiska förutsättningar att avge värme är så vitt skilda från kornas. I framtida studier av kornas val att vara på bete eller gå in i stallet bör man ha en säkrare registrering i portalerna. Tidpunkterna när korna släpps ut och tas in från bete skall inte skilja sig från dag till dag. Man skulle även kunna ytterligare studera vilka kor som går in och äter kraftfoder och hur detta påverkar kons hela kraftfoderkonsumtion. Korna bör även släppas ut under alla klimatbetingelser för att kunna se effekter av riktigt varma eller regniga dagar. SUMMARY Earlier studies of grazing dairy cattle have not taken the climate under consideration. A high lactating dairy cow produces a great amount of heat which she has to dissipate in order to maintain her deep body temperature. The ways of heat dissipation are affected by several climatic factors as well as the biological and genetic prerequisites. The number of days for data collecting in this study got by several reasons rather few, 18 days. The outside globe temperature varied during this study varied from 22.4 to 34.7ºC. The Swedish Animal Protection Act is promoting animal health and animal natural behaviour and states compulsory grazing for dairy cows. Hence in this project a group of 126 high lactating dairy cows were given opportunity to choose between pasture or inside during day time between the 26 of July till 11 of August 2004. All cows were taken out on pasture at 9 am and were thereafter free to go in and out of the barn as they wanted until they were all taken in for milking around 3 pm. The cows´ choices of location were automatically registered by the necklace transponder in antenna- portals located at the barn exit. The cows´ visits in the automatic concentrate feeders were automatically registered as well. Outside climate parameters (air temperature, globe temperature, relative humidity, wind angle and wind speed and solar radiation) were recorded in a weather-station. Inside the barn air temperature and relative humidity were recorded. The study also collected parameters reflecting the level of heat stress on the animals. This was done manually by observing respiration rates and measure skin temperatures on 10 selected animals during grazing. The sward access during the study was good. The result shows that climate factors as temperature, solar radiation, THI (Temperature Humidity Index based on globe temperature and relative humidity), and the difference between the outside and inside climate does not affect cow’s willingness to go inside the barn. However, during all climatic situations there were always cows that went into the barn. Some of these cows went shortly after their entry to consume concentrate and you can conclude they primarily went inside to consume concentrate. Climate factors did not affect the number of cows who consume concentrate shortly after their entry. The climate did not affect the cows´ behaviour of going out from the barn to the pasture area. As the globe temperature rises the cow’s respiration rate and skin temperature increase. The results from the skin temperature measurements were in accordance with literature and that a black coated cow gets warmer (is more heat stressed than a white coated cow at the same globe temperature). This does not mean that the white coated cow has a lower respiration rate compared to the black cow. This can be explained of their nutritional status. The assumptions regarding feed intake, metabolism, milk production and pregnancy for the theoretically calculated heat production of the particular cow must be fulfilled to make proper comparison about heat stress. As the feed intake of one particular cow is not controlled one cow can show big differences from the assumptions based on feeding norms and the result will show that a cow with low theoretical heat production (low lactating) shows a stronger heat stress (higher respiration rate) than another cow with a high theoretical heat production. Measured cow skin temperatures were compared with simulated skin temperatures in the computer simulation program ANIBAL. ANIBAL simulates assuming the cow is standing up in a barn (no solar radiation load). The simulated values of skin temperatures get thereby inmost cases lower then the registered. Simulations with ANIBAL showed an increasing amount of latent heat loss as solar radiation rises which support the result with increasing respiration rates as a function of rising globe temperature. The solar radiation heat load is in many cases high. In a situation as on the pasture energy is transferred into the cow by solar radiation and from the cow by convection losses. When these were compared the result showed that the solar radiation gain often widely exceed the convection losses. Only some situations showed otherwise. Different ways of describing climate where used in the study. THI were calculated in two ways, one with air temperature and the other with globe...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Inflytande av sommarväder på kornas val att vara på bete eller inne dagtid i en besättning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-01-01]   Inflytande av sommarväder på kornas val att vara på bete eller inne dagtid i en besättning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=16375 [2019-10-14]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×