Digerdöden

1 röster
7988 visningar
uppladdat: 2003-02-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Klass: SP1A
Lärare: Monica Lindahl

Över allt var det döda kroppar, I varje liten hörna. Människor gick runt och hostade, de såg ut som levande spöken som var vilsna. De som ännu var friska hade svept in sig i flera lager tyg. För dem trodde att det skulle hjälpa de mot pesten. Det de ej förstod som även jag ej förstod var att ingen undkom digerdöden.

Mitt namn är Jean Rosalino. Jag är doktor i vår stad Florens. Det känns som pesten drabbade Florens för 30 år sedan. Men det har endast gått fyra månader. Varje dag är en plåga för oss alla. Pesten kom till oss 1348 den 5 januari. Vintern var otrolig kall just detta år. Jag vaknade upp precis som vilken morgon som helst. Min fru kom till mig medan jag höll på att äta frukost. Hon sa till mig att jag var tvungen att gå till vår granne och undersöka honom för att han var otroligt sjuk. När jag kom ditt hittade jag gamlingen liggande i sängen och hostade som bara den. Stanken från hostan var ovanlig stark. Det luktade som om han hade ej duschat eller borstat tänderna på tio år. Ut över det luktade det som om han hade varit otroligt törstig och hade tagit det första bästa närmaste drickbara. Av misstag tog han urin baljan och druckit det. Mitt hjärta var förskräckt av synen. Men min hjärna sa till mig att han hade bara feber. Gamlingen dog samma dag. Det sista han sa var:

”Jag har varit sjuk för i tiden. Men aldrig i hela mitt liv har jag känt mig så här. Som du vet innan man dör kära doktor så får man ett sjätte sinne. Detta sinne säger mig att många kommer få en lika tragisk död som jag. Det kommer även en hemsk sak som kommer att drabba vår under bara stad, vad detta är vet jag ej, jag bara vet att det kommer något. Det finns ingen läkare i värden som kan rädda oss. Inte ännes de troendes bön kommer rädda de”. Jag avfärdade det den gamla mannen sa. Jag tänkte bara att han måste hallucinera bara. Men två veckor senare drabbades vår underbara stad av pesten precis som den gamle mannen hade förut spått. Pesten kom som Guds åska som bara blixtrar ner av ilska, den dödar tio personer medan den blixtrar. Utöver den kommer en flod med sina massiva vågor som aldrig har existerat och piskar dig tills du faller om kull av plåga och dör. Vågorna är så starka att de väcker moderjord till livet. Som i sin tur startar igång en jordbävning. Det var så pesten kändes när den kom till oss. Jag vågar inte ännes i detalj berätta hur det såg ut på gator och torg på grund utav fasan som bilden åstadkom. Allt jag kan säga är att allt var upp och ner. Folk hade ingen stans att ta vägen. Vissa plundrade varandra. Det såg ut som en hel bunt små barn som hade blivit övergivna och visste inte hur man tog hand om sig själva. Den 15 maj hände något jag hade fruktat så länge, jag blev själv drabbad av pesten. Jag som var läkare. Jag kunde inte tro mina egna ögon. Första dagen drabbades jag av en feber som inte var mänsklig. Det kändes som man kunde använda min panna till att värma upp föremål. Mitt skelett ville bara braka ihop. Min själ som jag aldrig trott ha funnits ville bar lämna min heta kropp. Allt slets inom mig som bara den. Andra dagen spydde jag bara utan något uppehåll. Jag kunde känna går dagens mat komma ut ur mig. Jag fyllde upp nästan en två liters balja, med ren spya bara. Till slut kände jag avsmaken av den mat som jag hade käkat för ungefär 4 dagar sedan. Jag vet ej vart det kom ifrån. För enligt den medicinska teorin så borde denna mat ha försvunnit från mitt system för flera dagar sedan. Slutligen började magen dra ihop sig. Känslan var som om någon drog åt min mage med en livrem. Jag fick ej någon blund denna natt. Jag tog all sorters medicin som jag kände till. Fem dagar senare kunde jag inte ännes äta. Mitt skin och skället var så tunt att jag ej kunde resa mig upp från sängen. Om jag behövde kisa, så kisade jag bara på mig. Flugorna flög omkring mig hela tiden. Allting stank, allt från möglig mat till min egen mun. Munnen var värst. Det stank så mycket att varken jag eller min egen katt kunde vara nära mig. Jag svimmade ofta mellan 6-9 gånger per dag. Jag visste att min sista dag var nära. Min fru hade redan övergivit mig. Så jag väntade hela dagarna långa på att jag skulle överge mig själv. Den sjunde dagen visste jag utan tvekan att detta var min sits dag jag skulle någonsin vakna upp. Konstigt nog så fick jag ett sjätte sinne just denna dag. Precis som den gamle mannen hade sagt. Jag tittade ut genom fönstret där såg jag människor som låg på gatan döda som levande. Vissa av de var fattiga andra rika. Folk sprang omkring fram och tillbaka utan att veta vart de skulle ta vägen. Mitt i mitt tänkande kom en man in till min lägenhet. Jag visste på en gång att han var där för att plundra mig. Jag sa inte emot.

Allt jag sa var att:
”Om jag vore du skulle jag inte ta de där sakerna. För allt är smittat”. Han lyssnade inte på mig, han tog allt förutom sängen som jag låg i. 10 minuter efter att han hade gått kände att jag skulle dö inom den närmaste timmen. Men ändå var jag bara 23 år gammal. Med mina sista krafter reste jag mig upp ur min säng och tog mig till torget. Jag vet ej vart krafterna kom ifrån och jag viste ej vad jag skulle säga. Allt jag visste var att jag måste ta mig upp på kullen bakom torget. När jag väl var där kom orden från någon annans läppar, men ändå från min mun:
”Till er män och kvinnor vill jag ropa till, men min röst skall gå ut till människors barn. Min röst skall även höras igenom alla portar, vid ingångarna till alla städer även till alla hem i vårt land. Kära barn lär er klokhet så att ni ej förbli okunniga och ni dårar lär er förstånd. Lyssna nu, om stora grejer vill mina läppar tala. Mina läppar skall öppna sig för att säga vad rätt är. Visheten är bättre än pärlor, silver och allt guld kan ge. Ni friska fly så fort ni bara kan. Det finns inget en läkare i vår tid kan göra åt denna epidemi. Det kommer en tid då denna epidemi tar en enda. Det kommer även en tid då den framtida läkaren kommer att kunna bota oss från denna pest. Ni må ej tro mig nu, men era framtida barn kommer att förstå vad ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Digerdöden

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-04-10

    toppen =)

Källhänvisning

Inactive member [2003-02-06]   Digerdöden
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1594 [2019-09-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×