Om en pojke

2 röster
20684 visningar
uppladdat: 2003-01-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Om författaren Nick Hornby

Nick Hornby föddes 1957 i London. Han hade en dröm om att bli författare, och började skriva sina verk samtidigt som han jobbade som lärare. Han hade dock svårt att få något publicerat. Till slut bestämde han sig för att skriva om något han verkligen kunde och tyckte om – fotboll, och närmre bestämt klubben Arsenal. Han började se på fotboll med sin pappa redan som liten pojke, och resultatet blev boken Fever Pitch, en storsäljare världen över.

Han har också skrivit Speaking with the Angel, en samling korta historier. Alla intäkter från den boken går till en välgörenhetsfond för autistiska barn. Hornby har själv ett autistiskt barn.

Tre av hans böcker har blivit filmatiserade – Fever Pitch, High Fidelity (med John Cusack i huvudrollen) och nu senast, About a Boy (med Hugh Grant i huvudrollen).

1999 vann Hornby American Academy of Arts and Letter’s E.M. Forster priset.

Nick Hornby föredrar själv att läsa amerikanska böcker. Han gillar att skriva om det vanliga livet.

Handling

Marcus är tolv år gammal. Han har nyss flyttat från en mindre stad i England till huvudstaden, och bor i en lägenhet med sin mamma. När han börjar i sin nya skola tycker alla att han är konstig, framför allt eftersom hans mamma envisas med att klä honom i annorlunda kläder och inte har håret i ”den rätta” frisyren.

Will är 36 år, och bor också i London. Hans dagar består av att köra runt i staden och lyssna på Nirvana plattor, och lite då och då gå ner till skivbutiken. Han har inget jobb, ett fåtal vänner, och hans flickvän har nyss dumpat honom eftersom hon ville gifta sig och skaffa barn och det ville inte Will.

När Will träffar en ung, ensamstående mamma inser han att det är en riktigt bra ”typ” av tjejer. När det tar slut med den första vill han träffa fler – men han inser snart att han inte känner några fler ensamstående mammor. Då går han med i SPAT (Single Parents – Alone Together) och ljuger och säger att han har en tvåårig son.

Genom SPAT träffar han Marcus, som följer med på en av utflykterna med en av sin mammas vänner (Suzie). Den dagen kommer att kallas ”Dead Duck Day” eftersom Marcus råkar göra just det – han kastar en sten i huvudet på en anka så att den dör. På eftermiddagen kör Will både Marcus och Suzie hem. De kommer hem till en hemsk syn – Marcus mamma, Fiona, ligger på soffan med spyor runt om sig och en tom tablettburk bredvid sig. Hon har försökt ta sitt liv.

Illa kvickt körs hon till akuten, där hon räddas.

Marcus inser dock plötsligt att han inte har någon annan än sin mamma, och det tycker han inte om. Han börjar arbeta på att få ett större socialt nätverk. Först försöker han få Will och sin mamma att bli tillsammans, och när det inte lyckas börjar han gå hem till Will på eftermiddagarna efter skolan, trots att Will inte vill det. Will tycker inte vidare bra om Marcus alls, men låter honom hållas. Han köper nya skor till Marcus, eftersom pojkens gamla skor inte är moderna på något sätt. Dagen därpå blir Marcus av med skorna i skolan eftersom han är mobbad av de andra barnen. Det leder till att hans mamma ringer till skolan, vilket i sin tur leder till att Marcus måste prata med rektorn. När Marcus sitter utanför rektorns rum möter han för första gången Ellie. Hon är ökänd på skolan som en bråkstake, men Marcus lyckas börja prata med henne.

Därefter fortsätter alla att lära känna varandra bättre. Ellie och Marcus blir ett udda slags bästa kompisar, medan Will inser att han inte vill ha någonting att göra med varken Marcus eller Fiona. Det bryr inte Marcus sig om – han fortsätter komma hem till Will var och varannan eftermiddag.

På en nyårsfest träffar Will Rachel. Eftersom han inte har något arbete, fritidsintresse eller liv över huvud taget att prata om, så börjar han berätta om Marcus. Han får henne intresserad och de börjar träffas. Till Wills stora förvåning – och fasa – upptäcker han att han är kär för första gången i sitt liv.

Marcus blir samtidigt kär i Ellie. Det förhållandet är dock helt ensidigt, och Marcus är inte riktigt säker på att han faktiskt är kär i Ellie – han vet bara att han vill vara med henne.

Will och Rachels förhållande fortsätter utvecklas. Hon får träffa Marcus, och Will får träffa Rachels son. När Rachel får veta om Marcus mamma – som för övrigt fortfarande är självmordsbenägen – tycker hon att Will borde prata med henne. Detta är något han undvikt; han tycker inte alls om Fiona. Men Rachel tvingar honom till det.

När Marcus pappa bryter benet vill han att Marcus ska komma till sjukhuset och hälsa på honom. Det vill inte Marcus inte alls egentligen, men hans mamma tvingar honom. Då bjuder han med Ellie, utan att säga något till någon av de inblandade vuxna. Saker och ting blir dock inte riktigt som han tänkt sig. Kurt Cobain har nyss begått självmord, vilket står på tidningarnas förstasidor. Ellie, som är ett stort Nirvana-fan, börjar dricka på tåget, och hoppar sedan av flera hållplatser för tidigt. Hon ser en bild av Kurt Cobain i ett fönster och slår sönder fönstret – hon avskyr alla som försöker tjäna pengar på Cobain nu när han är död.

Både Ellie och Marcus blir tagna till polisstationen. Föräldrarna blir tillkallade – Will, som har varit med Fiona under eftermiddagen, kör dit tillsammans med Ellies mamma. Marcus pappa och hans flickvän kommer också. På polisstationen följer en upplösning där Marcus förstår att Ellie kanske inte är ”rätt” för honom, och Will inser att dessa människor faktiskt är hans vänner, och han är involverad i deras liv. Han blir en aning chockad av känslan att faktiskt bry sig.

Marcus inser efter den här incidenten att han nu har uppnått det mål han ville. Han har utvecklat ett socialt nätverk; det är inte längre bara han och hans mamma. Därför är han inte längre lika rädd för att hans mamma ska begå självmord, eller att något annat skulle hända, för han har fortfarande Will, Ellie (som han fortsätter vara vän med), Rachel och några andra.


Tid och rum

Boken utspelar sig i London, år 1993. Det har en viss betydelse – framför allt de händelserna som har att göra med Kurt Cobains död. I övrigt spelar årtalet och platsen inte så stor roll, mer än att Marcus avskyr London till att börja med, eftersom allting är så mycket mer stressat än landet han är van vid.


Jag tycker…

Jag gillade den här boken. Will är sarkastisk, lat och allmänt odräglig, men det finns ändå någonting hos honom som får mig att vilja att det ska gå bra för honom. Det blir också en viss känsla av ”rätt åt honom” när han blir kär på riktigt för första gången, och inte vet hur han ska hantera det.

Marcus utveckli...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Om en pojke

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-04-22

    måste bara få säga en sak, som

Källhänvisning

Inactive member [2003-01-24]   Om en pojke
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1560 [2019-08-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×