Vad är människan?

10 röster
46737 visningar
uppladdat: 2003-01-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vad är en människa? Är vi bara vandrande muskler på två ben, jämställda med djuren, eller är vi speciella på så sätt att vi kan tänka själva? Eller är vi utvalda, skapelsens krona, satta på denna Jorden som dess härskare. Vad händer efter döden? Blir allt bara svart eller kommer vi till himlen, Nirvana eller återföds vi som djur? Ingen vet, men det finns åtskilliga teorier om detta. Och finns det någon mening med livet? Har vi något mål med våran existens, ett mål som ett övernaturligt väsen bestämt miljontals år i förväg, eller är bara livet en enda kedja av slumpmässiga händelser?

Hur ser man på människan?

Svaret på den frågan kommer att vara avsevärt annorlunda beroende på vem du frågar. En hängiven lutheran skulle säga att vi är helt i Guds våld. Vi är förlorade och det är bara Guds kärlek som kan rädda oss. Medan en anhängare av de ortodoxa kyrkorna skulle säga att människan har genom Jesu handlingar överbryggt klyftan som syndafallet skapat och närmat oss Gud. Så det är helt olika uppfattningar, men de är ändå i grunden baserade på den s.k. dualismen, d.v.s. att människan består av kropp och själ. Platons idéer om en idévärld och en sinnevärld har också präglat kristendomen starkt, där sinnevärlden är vår värld och sinnevärlden är ”himlen”, en bättre plats, något att sträva efter.

Men om man frågar en hinduistisk munk samma fråga så skulle han svara att vi bara är ett kärl för atman. Atman lever efter kroppen dör och ingår i det s.k. samsara, d.v.s. livets eller återfödelsens kretslopp. De uppfattar samsara som något negativt och vill komma ur det. När man lyckas med det, och det är en lång och svår process, då återförenas atman med brahman, den andliga verklighet där den hör hemma. Det känner man igen i Platons tankar om idévärlden.

Men det finns också nya ”religioner”, s.k. efterkristna religioner, som kallas så av den enkla anledningen att de alla anknyter till den kristna tanketraditionen, antingen genom att bygga vidare på den, eller genom att förkasta den. En av dem är Humanismen. Enligt den så är människan en biologisk varelse, men genom vår större mentala förmåga så är vi ändå i särställning. Den särställningen visar sig på så sätt att vi inte är bundna till vissa beteenden, som djur. Och vi kan dessutom handla fritt och självständigt, men för att kunna utnyttja denna frihet så måste man skaffa sig utbildning och utveckla sitt förnuft.

Marxismen, som grundades av Karl Marx, bildades under industrialismen och kom nog delvis till som en missnöjesyttring över tillståndet för arbetarna eller proletariatet som han kallade det. I Marx teori så tog industrierna bort människans naturliga frihet och skaparförmåga. Dessa tankar sammanfattade han i sin teori alienationen, människans främlingsskap. Det är lätt att förstå varför den blev populär bland arbetare som arbetade hårt för en struntsumma. Människobilden i alienationsteorin är att människan är fri och kan skapa sitt eget liv. Men Marx ansåg att människan aldrig kunde förverkliga sig ensam, utan var i grund och botten ett socialt väsen. Individen kan aldrig förverkliga sig själv i avskildhet utan bara i samverkan med andra.

Naturalismen ser människan som en helt biologisk varelse. En av naturalismens lärofäder var den tyske filosofen Friedrich Nietzsche. Han sa att ”Själen är något hos kroppen”. Ekosofin bygger på naturalismen. Den mentala skillnaden mellan djur och människor är inte en artskillnad, utan en gradskillnad. Ekosofin hävdar att alla i naturen är ömsesidigt beroende av varandra, och människan ska inte förhäva sig på andras bekostnad. Vilket görs idag med tanke på hur människan parasiterar på jordens tillgångar och resurser.

Ekosofin kallas en modern form av naturalismen. Där accepteras det att människan genom sitt förnuft är ”högre stående”, men också att människan inte får förhäva sig på andras bekostnad. Kunskapen och förnuftet ska användas som ett redskap för att anpassa sig till sin livsmiljö, och inte som nu när det är tvärt om. Vi anpassar naturen så att den passar oss.

Sociobiologin är också den en modernare form av naturalismen. Enligt sociobiologin kan allt förklaras genom biologin; tankar, handlingar och socialt beteende. Det finns också, enligt sociobiologin, en ständig konkurrens där de som anpassar sig bäst lämnar sina egenskaper i arv till kommande generationer. Där finns en stark koppling till Darwins utvecklingslära.


Efter döden
Vad som händer efter döden kan diskuteras. Enligt kristendomen så kommer man antingen till himlen eller helvetet, beroende på vad man gjort under sitt liv. Den som bestämmer vilka som ska vart är Jesus Kristus och endast han. Det står också att den som har Jesus i sitt liv och hjärta, direkt kommer till himlen utan dom.

Som jag tidigare har nämnt så tror hinduer och buddhister på reinkarnation och deras ”himmel” är då Nirvana.

Personligen tror jag inte att det händer något när man dör. Jag tror inte på Gud, och när man dör, så händer…ingenting. Kroppen förmultnar och äts upp av maskar som blir till energi och hjälper naturens kretslopp. Man vill ju gärna tro att det händer något när man dör, man ser ”den ljusa tunneln” o.s.v. men det är bara trams. Den enda förklaringen jag har till att så många upplever just det, är att det just har hänt tidigare. Man är kanske så inställd på att man ska dö, så man försöker få en bild av hur det kommer att se ut. Och det är den bilden man ser när man är på gränsen till att avlida. Samma sak med ”nära-döden-upplevelser”. Man tror att det kommer att hända och så ”händer” det. Tron på himlen är ju ganska absurd. Den kom till genom Platons tankar om idévärlden, och togs sedan upp av kristendomen. Betyder det alltså att Platon var en profet? En av Guds utsedda budbärare att förkunna Hans vilja? Nej, det tror jag inte. Han var bara en vanlig människa som hade många tankar om mycket. Men tanken är lockande. Att man genom att leva på ett visst sätt kommer till en bättre plats är ju det alla vill. Men på något sätt känns det som att idén delvis kom till just som ett sätt att tukta, att hålla människor i schack, få yngre människor att gå i deras ledband. Till viss del instämmer jag med Marx kommentar ”Religionen är folkets opium”. Religionen används dels som ett sätt att forma människor, dels som ett sätt att förtrycka människor. Men däremot tror jag inte att religionen skulle försvinna om man avskaffade staten och ”förtryckarna”, d.v.s. kapitalägarna. Religionen används av många som ett sätt att förklara sin existens, meningen med livet och för att få känna trygghet.

I häftet ”Primo Levi” så ser man vad som händer när man anser att vissa människor är mer värda än andra. Där fraktas de som djur i ett trångt utrymme, för att slaktas. Antisemitismen frodades p.g.a. arbetslösheten och misären som kom till efter andra världskriget. Annars har jag mycket svårt att tro på att det tyska folket skulle gå med på en sådan avskyvärd människosyn som nazismen propagerade. Enligt dem var den ariska rasen överlägsen, och den judiska inte värd något. Jag tror att de kristna nazisterna inte trodde att judarna skulle komma till himlen. Den tanken måste ha varit omöjligt på den tiden. De likställde ju judarna med råttor! Det jag menar är att synen på himlen är olika beroende på i vilken tid man lever, och vilken människosyn man har. Vår ”himmel” innefattar ju alla, medan judarna naturligtvis inte kom dit enligt tyskarna.

I dagens samhälle ska alla människor vara lika värda. Men när man tänker efter så känner man att det inte är så. Afrikanerna ses som ett enda stort u-land som behöver hjälp genom bidrag. Och sedan känner man sig duktig efter sin välgärning. Då tänker man inte på att det var p.g.a. stormakterna i Europa som koloniserade stora delar av Afrika, som de har det svårt nu. Länder som England som bestämde att de skulle odla en viss sorts gröda. Det har fått katastrofala konsekvenser. Om den grödan som hela ekonomin bygger på sjunker i värde, så är landet bankrutt och behöver hjälp i form av bidrag. Ska de straffas för vår dumhet? Om Europa hade lämnat dem ifred och samarbetat med dem istället för att kolonisera dem, så hade kanske Afrika varit ledande inom industri, data o.s.v. Ska vi se ner på dem för att de behöver hjälp? Nej. De svarta togs också till fånga och behandlades som djur, föremål. Det har också hjälp till att bygga en grund som ör djupt rotad; att mörkhyade människor är mindre värda.

I Indien så betraktas inte heller alla lika. Där föds man in i en klass, ett kast, och där stannar man för resten av sitt liv. De förklarar det med att de genom gärningar i tidigare liv, har förtjänat sig av det liv som de får i nästa d.v.s. nutiden. Därför betraktas kungar och präster som mer värda, eftersom de har, i sina tidigare liv, gjort goda gärningar. Den dåliga sidan är de fattiga, tiggarna och de hemlösa som ”föds” till fattigdom. Genom kastsystemet så anser de att de är värda att leva på gatan, eftersom de i sina tidigare utfört onda dåd.

I filmen Pleasentville så har ingen någon egen vilja. De styrs av sina öden som är förutbestämda. Man kan säga att det är därför de är gråa. De har ingen livsglädje. De följer ett förutbestämt mönster som inte kan brytas. Om inte något oförutsett händer, som när David och hans syster dyker upp. Det skulle man kunna koppla till verkligheten. Och delvis till Marxs alienationsteori. Enligt den så är människan till naturen en aktiv, skapande och social vare...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vad är människan?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-05-08

    Din livssyn skulle jag tolka s

Källhänvisning

Inactive member [2003-01-03]   Vad är människan?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1494 [2020-07-04]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×