Skatt eller avgift på råvaror och kemikalier i Sverige?: om policyförändring i en globaliserad värld

1501 visningar
uppladdat: 2004-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
De teorier som den liberala demokratin vilar på kan uttolkas på ett sätt som ger stöd åt tanken att hänsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har långsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio åren, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de områden på vilka miljöbeskattning är vanligt framkommer dock att det idag är vanligast, såväl i Sverige som i övriga världen, att beskatta miljöfarliga utsläpp, medan de miljöskador som uppstår vid en alltför hög förbrukning av råvaror eller dito användning av kemikalier i stort sett är obeskattade. En ökad användning av skatter eller avgifter på råvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnå målen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill säga hållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt som råvaruskatter uppmuntrar till en ökad återvinning istället för ett högt uttag av råvaror. Varför används då dessa metoder i så liten utsträckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga långt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra åtgärder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN på andra områden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förändra detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförändring i riktning mot ökad användning av råvaru- och kemikalieskatter. I uppsatsen diskuteras hur en sådan policyförändring kan studeras i en globaliserad värld, samt på vilket sätt globaliseringen påverkar enskilda länders möjligheter att föra en självständig miljöpolitik. Detta utmynnar i det analysverktyg, byggt på en modifierad form av Sabatier och Jenkins-Smiths Advocacy Coalition Framework, som används för att uppfylla uppsatsens syfte. I uppsatsen studeras hur de hinder och möjligheter som finns för en policyförändring ser ut, såväl externt som internt. Externt granskas inställningen till miljöskatter hos de internationella organisationer Sverige tillhör och i de internationella avtal Sverige förbundit sig att följa. Internt granskas de för- och nackdelar som ett unilateralt införande, respektive arbete för ett multilateralt införande, av miljöskatter kan innebära, samt hur eventuella problem kan lösas. Vidare studeras inställningen till miljöskatter hos regeringen och riksdagspartierna samt andra inflytelserika aktörer. Slutligen analyseras vad som krävs för att en förändring ska vara möjlig att genomföra: vilka är förutsättningarna för en dylik policyförändrings interna aktualiserande och internationella acceptans? Uppsatsens slutsats är att anledningen till råvaru- och kemikalieskatters begränsade användning internationellt och i Sverige är den inkoherens som råder mellan internationella miljöavtal, där internalisering av externaliteter och hänsyn till framtida generationer förespråkas, och internationella handelsavtal som begränsar möjligheterna att skydda de inhemska företagen vid införandet av sådana skatter som gör just detta. Samtidigt har inte de internationella aktörerna lagt tillräckligt med kraft på att ge rekommendationer angående hur processkatter kan utformas i enlighet med internationella handelsregler. Således befinner sig länder som överväger införandet av dylika skatter i ett tillstånd av osäkerhet angående hur de egna företagen kan komma att drabbas, och det är därför svårt att vara först. Denna rädsla för konkurrensnackdelar, i kombination med det faktum att många lösningar är blockerade till följd av internationella regelverk, bör sannolikt vara en viktig anledning till råvaru- och kemikalieskatters begränsade användning idag. Dock finns det trots allt möjligheter för de aktörer som vill arbeta för att införa unilaterala råvaru- och kemikalieskatter. Utformas dessa på ett sätt som överensstämmer med internationella handelsregler, är internationella organisationer såsom FN, OECD, EU och WTO odelat positiva till dylika skatter. Det finns flera internationella rapporter som menar att Porterhypotesen, dvs. att miljöskatter kan medföra konkurrensfördelar i längden, har empiriskt stöd. Sådana tendenser kan även ses hos den svenska regeringen, som menar att företag som idag ställer om till miljövänlig produktion kommer att ha konkurrensfördelar i framtiden. Om Sverige väljer att förlita sig på Porterhypotesen kan ett unilateralt genomförande av råvaru- och kemikalieskatter vara både möjligt och fördelaktigt, och för att undvika konkurrensnackdelar initialt kan grön skatteväxling, långsam infasning eller ett tidsbegränsat statligt stöd användas, då dessa lösningar även har internationell acceptans. Ett annat alternativ är att avvakta utformningen av skatterna till CTE-rekommendationerna är klara. Ett hinder för policyförändring är att den svenska regeringen främst förespråkar nya skatter på EU-nivå, samt att kemikalieskatter inte idag drivs aktivt av någon här studerad aktör. Detta kan dock förändras om REACH inte blir vad den svenska regeringen hoppats. För råvaruskatter finns ett spirande stöd i form av mp och c samt SNF och NV, som skulle kunna ingå i en framtida policykoalition för frågans aktualiserande. Väljer Sverige däremot att fortsätta dagens linje, där regeringen driver frågorna internationellt och främst inom EU, är möjligheterna att undvika konkurrensnackdelar stora, dock på bekostnad av en tidsmässig fördröjning av policyförändringen. Å andra sidan skulle en internationell skatt på råvaror och kemikalier ge en avsevärt större miljöeffekt. En kemikalieskatt inom EU ser dock ut att vara långt ifrån aktuell, däremot finns det möjligheter till en framtida gemensam skatt på naturresurser. Samarbetslinjen har idag stöd av såväl s som fp, och det är inte otänkbart att även m skulle stödja en sådan politik då partiet är posi...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Skatt eller avgift på råvaror och kemikalier i Sverige?: om policyförändring i en globaliserad värld

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2004-01-01]   Skatt eller avgift på råvaror och kemikalier i Sverige?: om policyförändring i en globaliserad värld
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=13555 [2019-04-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×