Ekologi för nybörjare

34 röster
75666 visningar
uppladdat: 2002-11-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ekologiska grundbegrepp

Ekologi - läran om samspelet mellan de levande varelserna &. deras omgivning.
Biotop - är ett område med enhetlig miljö och organismsammansättning i form av växt- och djurliv. Området avgränsas naturligt genom lokalklimat, markbeskaffenhet, växtliv och djurliv mm.


Näringkedjan:

Näringsväv - Näringskedjor knyts samman till näringsvävar eftersom arterna mycket sällan bara äter ett slags föda

Population - Samtliga inom ett område förekommande individer av en art, människor eller andra livsformer, som lever i ett avgränsat område = Population - grupp av individer av samma art som lever inom ett område vid en viss tid.
Symbios - En form av samlevnad mellan arter där de inblandade bägge parter gynnas.
Parasit - Organism som tar sin näring från en annan levande organism

Fotosyntes - Uppbyggande av energirika kemiska föreningar med hjälp av solljusets energi

Ekosystem - De levande organismerna tillsammans med den icke-levande delen av omgivningen. Annorlunda uttryckt ett stycke mer eller mindre godtyckligt avgränsad levande natur
Ekologisk nisch - En bestämd kombination av ekologiska faktorer som en art är anpassad till.
Succession - Den följd av organismsamhällen som leder frfån pionjärsamhälle till klimaxstadium.
Producent - Organism som nybildar organisk substans. Vanligtvis avses de gröna växterna med förmåga till fotosyntes
Konsument - Organism som lever på levande organiskt bunden näring (växtätare och rovdjur)
Nedbrytare - främst svampar och bakterier som livnär sig av döda organismer.
Predator - Djur som livnär sig genom att döda och äta andra djur.


Skogen

Jordart - Lös geologisk avlagring t.ex. morän, isälvsmaterial
Jordmån - Den del an markens översta skikt som påverkas av klimat och levande organismer.
Podsol - Jordmån (markprofil) som utvecklas i sur miljö framförallt i barrskogar. Skikten i podsol består av ett humuslager (mår), ett urlakningsskikt (blekjord) och ett anriknngsskikt (rostjord) allt beläget ovan den opåverkade mineraljorden.
Blekjord - Urlakningsskikt i podsoljord. Kallas också blekjord. Den bleka färgen kommer sig av att mineralkorn med hög andel kisel är dominerande eftersom många andra ämnen har lakats ut och anrikats i anrikningsskiktet.
Brunjord - Jordmån i neutral eller svagt sur miljö, t.ex. i ädellövskogar och gräsmarker. Skikten består av ett mullager som utan skarp gräns övergår i det opåverkade underlaget.
Humus - Organiskt material i jorden som blivit delvis nedbrutet och omvandlat. Humus består till stor del av svårnedbrytbara komponenter. Ursprungsmaterialet kan inte identifieras.
Förna - Döda växt- och djurdelar som ännu inte har bytitis ner till humus m.m.

Mull - Humusskiktet i jordmånen brunjord vilket är resultatet av nedbrytning av förna i neutral eller svagt sur jord.



SVAMPAR

Svamparnas olika levnadssätt:
1. näring från levande organismer (parasitism) t ex tickor
2. näring från de döda (saprofyter) tränger in i t ex fallna löv
3. i samarbete med gröna växter, med t ex trärötter och hjälper därmed träden att hämta vatten och mineralämenen < får energirikt socker av träden

JORDENS LEVANDE VARELSER

Art – organismer som vid förökning med varandra kan få en fruktsam avkomma
Hybrid = Bastard – korsning mellan arter
Ras – inom arten (används främst om husdjur
Släkte – de arter som är närmast släkt med varandra, som ytveckliats ur en gemensam art
Riken – grupperingen av alla levande organismer – 5 riken:
1. Bakterier – encelliga och saknar cellkärna
2. Protister - encelliga med cellkärna (toffeldjur, amöbor, andra sk urdjur, algerna( har klorofyll och uttnyttjar solen som energikälla), huvudsakligen vattenlevande
3. Växter – är huvudsakligen landlevande och har klorofyll
4. Svampar – fastsittande organismer som saknar klorofyll (Lavar – svampar som har encelliga alger innestängda mellan sina hyfer och utnyttjar algernas förmåga att tillvarata solenergi)
5. Djur – kan förflytta sig, likt svamparna beroende av den energirika näring som växter och alger producerar med solen som energikälla

Bakterier behövs för att:
1. viktiga nedbrytare i naturen – när de sönderdelar växt- och djurrester, frigörs mineralämnen, som kan sugas upp och återanvändas av nya växter
2. tillverkar kvävehaltiga gödningsämnen – samarbetar med vissa växter genom att leva på rötter och utnyttjar luftens kväve för att tillverka kvävehaltiga mineralerämnen < växter får därmed ett naturligt tillskott av kväverik gödning
3. bildar vitaminer – de bakterierna som finns i tarmar och lever av matrester som vi själva inte utnyttjar – symbios
4. sönderdelar cellulosa – hjälper växtätande djur att sönderdela cellulosa som ingår i växternas cellvägar

VÄXTER
1. Mossor – har endast stam och blad. Saknar rötter och kärl och kan därför inte suga upp vatten och lösta minämnen från marken > tar upp dessa ämnen direkt från nederbörd och dagg < trivs bäst i fuktiga miljöer, förökas genom sporer, liksom alger och svampar
2. Ormbunksväxter – har både rot, stam, blad och kärl, förökas genom sporer
3. Fröväxter – har rot, stam, blad och kärl. Dessutom har de blommor och bildar frön.

DJUR
1. Svampdjur
2. Nässeldjur – manet, koralldjur
3. Tagghudingar – sjöstjärna, sjöborre
4. Ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur, kräldjur
5. Leddjur – kräftdjur, spindeldjur, mångfoting, insekt
6. Blötdjur – mussla, bläckfisk, snäcka
7. Ringmaskar – daggmask, igel
8. Rundmaskar - spolmaskar
9. Plattmaskar - binnikemask
ENERGI

Energiprincipen – energin kan aldrig förbrukas, bara omvandlas.
Solen – energikälla - leverans i form av ljusenergi
Kemiskt bunden energi – resultat av solljustes omvandling
 överförs från organism från organism till organism genom näringskedjor > frigörs vid cellandningen och blir rörelseenergi i muscelceller > omvandlas till värme(energi) under cellarnas arbete


Vattnets kretslopp

Regndropparna faller ner på marken. En del tränger ner i marken, en del avdunstar, en del samlas till bäckar och åar. Vatten avdunstar från jord, hav, sjöar, vattendrag och levande organismer till atmosfären (upp i luften). I luften kyls vattenångan av och bildar små vattendroppar som blir till moln. När molnen blir "för tunga" faller dropparna till jordens yta som regn igen.

Kolets kretslopp


Kolet cirkulerar i naturen i ett kretslopp.
I fotosyntesen omvandlas koldioxid (Innehåller kol) till druvsocker som är uppbyggt av kol.
Druvsockret används för att bygga upp växterna.
Vi människor äter växterna och får i oss kol som används av kroppen på olika sätt.
Det omvandlas bl.a. till koldioxid som vi andas ut.
Koldioxiden används av växterna i fotosyntesen och cirkeln är sluten.
Växterna kan också användas som bränslen.
När bränslen brinner bildas koldioxid som används av växterna och cirkeln är sluten igen.
När växter, djur och människor dör så bryter små mikroorganismer ner kolföreningarna till koldioxid, cirkeln sluts även här!
Kvävets kretslopp

Med kvävets kretslopp menar man just att kväveatomerna hela tiden återanvänds. Det är viktigt för allt liv på Jorden. Grunden i kretsloppet är:
1. växter tar upp kvävesalter ur marken
2. växter bygger in kvävet i proteiner, DNA, m m.
3. djur äter upp en del av växterna
4. växter och djur dör
5. en stor del av kvävet från de döda växterna och djuren hamnar i marken igen
6. en del av kvävet från växter och djur blir kvävgas i luften
7. bakterier fixerar kväve från luften så att det blir till k...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ekologi för nybörjare

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-12-06

    Vad innebär det för en sjö att

  • Inactive member 2007-10-10

    skitbra!

  • Inactive member 2009-11-30

    nice!

  • Inactive member 2011-05-11

    Damnnn den var bra!!!

  • Ebba Stacho 2018-05-16

    Wow Så bra! Vet du vad Biologisk mångfald är? :)

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2002-11-24]   Ekologi för nybörjare
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1225 [2019-03-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×