Diabetes

4 röster
35251 visningar
uppladdat: 2002-11-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
DIABETES
Ett arbete i Hemkunskap och Biologi

Vem drabbas av diabetes?
Hur många människor har diabetes?
Vad finns det för sorters diabetes?
Hur lever en diabetiker?
Varför ökar antalet diabetiker?


I det här arbetet tar vi en närmare titt på den allt mer vanliga sjukdomen.

Diabetes eller sockersjuka som det även kallas, är en sjukdom där bukspottkörteln producerar mindre insulin än vad vårt behov. Därför berättar jag först om insulin.

Insulin
Insulin är en hormon. Insulinet är som en bro. På den bron fraktas det glukos, druvsocker, till cellerna. Har man ett underskott på insulin, som en diabetiker, kommer det inte ordentligt med glukos till cellerna. Efter som glukos är energi får inte kroppen sitt behov av energi.

Symtom
När glukosen inte har någon bro att åka över hamnar den i stället i blodet och urinen. Därför är det ett av de klassiska symtomen: Socker i urinen. Om inte kroppen får tillräckligt med energi blir man även trött, på dåligt humör, avmagring o s v. De mest klassiska är ökad törst och stora urinmängder.

Typ 1 Diabetes
Har man typ 1 diabetes har ens egen insulinproduktion nästan eller helt lagt av. Av någon anledning attackerar och förstör kroppens immunsystem de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Det leder till total eller nästan total insulinbrist. Insulinet förstörs om det kommer i kontakt med magsafter så det går inte att ta i form av tabletter eller liknande. Det
ända sättet, hittills, är tillföra insulin med någon form av injektioner. Typ 1 diabetes drabbar ofta barn och anledningen är oftast arvsanlag men man forskar idag på yttre faktorer som miljö, fetma, godis o s v.
Typ 2 Diabetes
Är den vanligaste formen av diabetes. Närmare 3 % av Sveriges befolkning har typ 2 diabetes. Den utgör 80% av alla former av diabetes. 10% av alla som är över 75 år i Sverige har typ 2 diabetes. Därför kallas den även för åldersdiabetes. Den här formen av diabetes blir allt mer vanlig, både i Sverige och andra I-länder.

Typ 2 diabetes är mer ärftlig än typ 1. Man räknar med att 15% av Sveriges befolkning har anlag för typ 2 diabetes. När man pratar om typ 2 anses ens levnadsvanor väldigt viktiga; mat, övervikt och stillasittande har stor betydelse för utvecklingen av diabetes.

Har man den här sortens diabetes producerar kroppen fortfarande insulin, men inte tillräckligt. Det har två orsaker: Dels orkar inte kroppen att svara med ökad insulinproduktion i tillräcklig mängd när halten socker har stigit i kroppen t ex vid en måltid. Dels behöver glukosen en starkare ”bro” så de kan ta sig till cellerna.

Vad ska en diabetiker äta?
En diabetiker ska försöka äta fettsnålt, speciellt om de är överviktiga. De ska också äta mycket energisnålt och bör därför dricka vatten istället för mjölk till maten. En riktig diabetiker fälla är juice, i en liter juice är det 30 sockerbitar. En diabetiker måste vara noga med att ballansera mängden energi. Därför är det extra viktigt för en diabetiker att måltiderna, insulininjektionerna och motionen kommer regelbundet och på rätt tidpunkter. För att hindra stora blodsocker förändringar bör en diabetiker äta många små gånger per dag.



Diabetes Historia

På 1500-talet f. Kr. skrev en egyptisk läkare ner i en papyrusrulle underliga symtom. Läkare och forskare tror idag att den egyptiske läkaren menade diabetes. Även indianer i Amerika hade upptäckt sjukdomen. De hade märkt att urinen hade en söt smak hos den sjuke.
Runt år 0 började en grekisk läkare, Aretaios, forska på den underliga sjukdomen. Han kallade sjukdomen vattenrör eller ”rinna igenom” ( p g a den stora urin mängden) det heter på grekiska diabetes.

Det tog lång tid för forskare och läkare att hitta orsaken till sjukdomen. I antikens grekland fanns det läkare som trodde att det var fel på njurarna, bland annat. Efter romarrikets fall avstannade all forskning om diabetes. Men på 1600-talet kom en vetenskaps man som är mycket betydelsefull inom forskningen om diabetes.

Hans namn var Tomas Willis och han kom från England. Han levde mellan 1621 och 1675. Willis var professor i Oxford men flyttade sen till London och praktiserande som läkare. 1674 upptäckte Willis att urinen från en patient med diabetes hade en söt smak och lukt. Han ansåg att namnet inte var så bra på sjukdomen så han lade till ”honungssöt”. ”Honungssöt” på latin, det var de språket läkare använde på den tiden, heter mellitus. Så då blev namnet Diabetes Mellitus. Willis upptäckte också att blodet hos en diabetiker var sötare än vanligt.

Ett sekel senare bevisade en annan engelsk läkare, Matthew Dobson att det verkligen var socker som stod för den söta smaken. Han förstod att symtom som, trötthet, viktlöshet o s v berodde på att de sjuke förlorade så mycket näring genom urinen. Tyvärr misstolkades detta av andra läkare och de tillförde mer socker för att, som de trodde, återställa förlusten av socker. Detta var förödande för de sjuka. Men Willis förstod att patienter åt så lite kolhydrater som möjligt och skulle i stället äta proteiner.

1882 skrev Proffesor John Syer Bristowe ”Theory and practice of medice”. I boken skriver han om diabetes symtom. Vad som är intressantast är att han skiljer de äldres och de yngres sjukdom. Han skriver att många av de äldre har en mer lindrig form av sjukdomen.

På slutet av 1800-talet var ganska många puzzel bitar på plats i diabetespuzzlet och nu var det många läkare och forskare som var intresserade av diabetesforskning. Det var relativt lätt för en läkare i England och i delar av väst Europa att ställa diagnosen diabetes. Detta ledde till en Nobelpris belönad upptäckt av:

Frederick Grant Banting
1891-1941 levde en vetenskapsman som hette Banting. Han levde i Kanada. Han var professor i fysiologi på University of Toronto. Banting lyckades 1920 att, tillsammans med Charles H. Best att renframställa insulin. Upptäckten revolutionerade behandlingen av diabetes. 1923 belönades Banting och Best nobelpriset i medicin. Den första patienten de testade att injicera var Leonard Thompson, en diabetessjuk pojke i min ålder. Leonard Thompson var i sista fasen av diabetes, innan man dör. Två timmar efter injektionen mådde Leonard Thompson mycket bättre och hans blodsocker nivå hade sjunkigt drastiskt.


Intervju med Pontus, 11 år.
Pontus är 11 år och går i klass 5A på Vårfruskolan i Lund. När Pontus gick i trean ändrades hela hans liv, han fick diabetes. Nu, två år senare har han anpassat sig till det hårda livet som diabetiker. Jag har intervjuat Pontus om diabetes.

Vilken typ av diabetes har du?
- Typ 2

Hur är det att vara diabetiker?
- Inte så kul, men man får leva med det.

Hur tar du din medicin?
- 5 gånger per dag tar jag en insulinspruta i låret eller magen.

Äter du speciell kost?
- Nja... Jag ska helst inte äta så fet mat, och så ska jag äta mycket kolhydrater.

Måste du äta ofta?
- Ja, jag har alltid med mig någon frukt, om jag skulle bli trött å så

Hur är det med dina klasskompisar?
- De tycker det är häftigt när jag tar sprutor... Och många frågar mig
hela tiden om diabetes, I början var det bli ganska j...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Diabetes

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-05-31

    detta var ett jätte fint arbet

  • Inactive member 2008-11-11

    med tanke på åldern på den intervjuade undrar jag ändå inte om personen ifråga lider av diabetes typ 1, så kallad barn och ungdoms diabetes. fick själv typ 1 när jag var 12. om han har typ 2 i den åldern lär det garanterat bero på kraftig övervikt.

Källhänvisning

Inactive member [2002-11-15]   Diabetes
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1193 [2020-08-13]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×