Getermisk energi

13 röster
27043 visningar
uppladdat: 2002-08-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vad är getermisk energi

Den värmen som bildas i jordskorpan, genom att radioaktiva ämnen sönderfaller, lagras i huvudsak i berg och i det vatten som fyller ut ihåligheter i berget. Det är den värmen i berget som kallas geotermisk energi. Tillgångarna är stora, men bara en bråkdel kan utvinnas. Men det är ändå tillräckligt för att ge ett betydande tillskott till den framtida energiförsörjningen. Temperaturen i jordskorpan ökar med djupet, i genomsnitt 30 grader per kilometer. Där det är vulkanisk verksamhet kan värmen öka med 100 grader. På dessa ställen kan man använda energin till elproduktion. I Sverige ökar temperaturen bara med 15 grader, det är inte tillräckligt för att kunna använda energin till elproduktion men den är tillräckligt hög för att kunna användas för bostadsuppvärmning, oftast tillsammans med värmepump. På vissa ställen kan man använda energin till att hålla snön borta från vägarna eller till att värma upp växthus.


Sverige

I Sverige används denna energikälla väldigt lite. Det beror mest på att man inte vet om att det finns och man har ingen kunskap om det. Ett annat skäl är att det är väldigt höga investeringskostnader, men man måste ju tänka på att man ska ha det i många år och i längden tjänar man på det.

Det finns olika sätt att utvinna geotermisk värme på

Det finns tre olika sätt att utvinna den energi som finns lagrad i marken: ytjordvärme, grundvattenvärme och bergvärme. Vilken av dessa som är den bästa beror på husets energibehov, vilket värmesystem man har idag och naturens förutsättningar vid huset.


Ytjordvärme
En ytjordvärme anläggning utnyttjar den värme som lagras på ca en meters djup. Värmen i jorden utvinns via nedgrävda plastslangar (kollektor) som innehåller en vätska som tar värme från marken och för den till värmepumpen.

Grundvattenvärme
Om man har en borrad brun med bra strömning av grundvatten kan man använda sig av grundvattenvärme. Det är ingen skillnad i utvinningen av värme. Man tar värmen från grundvattnet istället. Man kan också ta värme ur vattnet i en sjö, så kallad sjövärme.

Bergvärme
Bergvärme fungerar på samma sätt som ytjordvärme det är bara det att kollektorn (slangen) går ner mellan 60 och 150 meter i marken, och tar värmen därifrån istället.

Värmepumpen

Med värmepumpen flyttar man den lagrade värmen i berg och mark in i huset. Värmepumpen består av fem huvuddelar; kollektor, förångare, kompressor, kondensor och expansionsventil. Dessa fem delar är sammanbundna i ett slutet rörsystem. Värmepumpen är mycket effektiv och den har en verkningsgrad på över 300 % vilket kan jämföras med en oljepanna som har 80 %. Detta beror på att endast en i del värmepumpen (kompressorn) behöver tillföras energi. Energin man får ut är alltså 3 gånger den man är tvungen att tillföra.

1. Kollektor: Kollektorn är en slang som innehåller en miljövänlig frostskyddande vätska, vanligen sprit eller glykol. Man gräver ner den slangen i marken, och vätskan tar upp värme och tar till sig den energi som finns i marken, då höjs att vätskans temperatur. Sedan pumpas vätskan upp till förångaren.

2. Förångaren: Här överförs värmen som finns lagrad i kollektorvätskan till pumpens köldmedium. Köldmediet är antingen i gasform eller i vätskeform och transportera värmen från förångaren till kondensorn. Man sänker trycket i förångaren med hjälp av expansionsventilen (5), då får man köldmediet att koka och förångas. När man sänker trycket sänker man också kokpunkten, det leder till att köldmediet kan koka redan vid -15°C. Sedan förs köldmediet, som nu är i gasform, vidare till kompressorn.

3. Kompressorn: Här komprimerar man (pressar ihop) köldmediet då höjs temperaturen. Kompressorn är den enda del i värmepumpen som behöver energi, i form av elenergi. Från kompressorn leds köldmediet vidare till kondensorn.

4. Kondensorn: Nu kondenseras gasen till vätska. Vid kondensationen avges den värme som leds till husets uppvärmningssystem, och värmer våra hus.

5. Expansionsventilen: Därefter återgår köldmediet, som nu är i vätskeform, till expansionsventilen och sedan åter till förångaren. Då köldmediet nått fram till förångaren har det gått ett varv och processen börjar om på nytt. Så fungerar utvinning av geotermisk energi.

För - och nackdelar

Fördelar
- Det kostar väldigt lite. Installationskostnaden ligger på mellan 40 000 – 100 000 kronor men i längden blir det billigare än andra alternativ.
- Det påverkar nästan inte miljön alls. Jämför man med fossila bränslen är geotermiskenergi ett jättebra alternativ.

Nackdelar
- När man lägger ner rör i mark och sjöar, kan det rubba ekosystemet
- Det går i...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Getermisk energi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2002-08-11]   Getermisk energi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1116 [2018-12-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×