Det ursprungliga välfärdssamhället

4 röster
5230 visningar
uppladdat: 2008-12-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det ursprungliga välfärdssamhället

Mycket talar för att människan och aporna har en gemensam förfader. De ingår båda i gruppen "Primater", där även människoapor (gorilla, schimpans och orangutang) utgör en undergrupp. Exempel på likheter mellan människan och människoaporna är intelligens, ansiktsuttryck samt sociala färdigheter.[1] Fynd pekar på att människan härstammar från Afrika, där vissa fornmänniskor för cirka fem miljoner år sedan började gå på två ben.

Primatologin, läran om forntida människovarelser, är baserat på fossila bevis, redskap, och andra tecken på mänskligt beteende. Startskottet för den moderna primatologin kom i samband med upptäckten av "Neandertalarmannen" under 1800-talet. Denna uppmärksammade man blev funnen år 1856, dock hade ett flertal tidigare fynd gjorts redan sedan 1830. Den biologiska evolutionen framlades då Charles Darwin kom ut med sin "On the origin of specifies" i november 1859. Nu fick människan den evolutionsteorin som än idag kan betraktas som ett aktuellt forskningsobjekt och intresse [2]   

Desto längre bak i tiden vi försöker komma, desto svårare är det att få en konkret bild samt förståelse om hur det faktiskt var och såg ut. Arkeologi och övrig forskning ger oss mer eller mindre kunskap om de gångna tiderna, men ändå förblir en stor del av vårt förflutna oklart och mycket återstår blott för fantasin och som antaganden utan pålitliga grunder.

År 1974 gjordes en betydelsefull upptäckt av några amerikanska utgrävare i Etiopien. De fann de ca 3,2 miljoner år gamla skelettresterna från en förmänniska som de döpte till "Lucy". Lucy kom till att bli en av de i särklass viktigaste av referenspunkter för dagens evolutionsforskning. Hon var av arten Australopithecus afarencis som fanns på jorden för cirka 3,7 till 2,9 miljoner år sedan, och kunde troligen stå på sina två ben då hon hade ben och fötter som var lika nutidens människa. Dock var hon i övrigt lik människoapor, med långa armar som gjorde att hon förmodligen varit en utmärkt klättrare. Lucy är idag inte den enda A. afarensis som man funnit. "Selam" - ett 3,3 miljoner år gammalt komplett barnskelett, hittades i Etiopien år 2000 [3] Ytterligare fynd har gjorts i Tanzania, där man hittat 3,7 miljoner år gamla fotavtryck från tre varelser, två vuxna och ett barn.

Idag är det för många svårt att ens föreställa sig ett samhälle utan datorer och bilar. Att sätta sig in i människans situation utan allt vad elektricitet, ekonomi och, till och med, byar heter kan ju förståeligt då näst intill betraktas som en omöjlighet. Trots detta har vi endast levt genom denna organisation under en knappt bråkdel av människans tid här på jorden. I runt 99,9 % av homo sapiens sapiens, "den vetande människan" (= dagens människa), historia har vi levt som nomader. Att vara nomad innebar för människan att man levde som jägare, fiskare och samlare med enklare bostäder, då man ständigt flyttade från plats till plats allt eftersom resurserna sinade. Man levde i flockar som tillsammans med andra flockar bildade en stam. Folkmängden var begränsad, speciellt då mattillgången var sämre då man förmodligen fick se till att anpassade, den genom sexuell avhållsamhet, adoption samt avlivning av spädbarn, efter resurserna. Kvinnorna hade redan nu huvudansvaret för barn och hushåll medan männen var ute längre hemifrån och jagade. Kvinnorna hade dock ändå ett minst lika stort ansvar för försörjningen, då de även lära ha plockat nötter och bär samt i viss mån fångat fisk och mindre djur. Det tycks alltså ha varit en rådande jämlikhet under jägar-, samlarsamhället mellan man och kvinna.

Man får lätt bilden av att jägarfolket ska ha varit mycket undernärda och levt på gränsen till svält och med tämligen usel hälsa. Detta torde dock ändå inte vara fallet. Man hade mer näringsriktig (samt okonstlad), fiberrik mat och många vanliga sjukdomar idag - exempelvis åderförkalkning och fetma - såg man ej tecken till.

Ingen kan säkert veta när människan lärde sig att nyttja jorden samt hålla tamboskap, ej heller hur det gick till, det diskuteras dock om en tid allt från 9 000 till 12 000 (10 000 är den mest igenkommande siffran inom skrivna texter) år sedan. Man kan tänka sig att människan samlade örter och åt vilda sädesslag, och så småningom kom på att man kunde odla sädesslagen för att sedan skörda en tid efteråt. Jordbruket innebar, i vilket fall, en ökad tillgång på föda vilket ledde till att folktätheten ökade väsentligt. Dess framfart innebar även en annan typ av bundenhet till hemmet än tidigare, då man bott i enklare hyddor eller tält som var enkelt att bära med/bygga upp då man flyttade runt, och i och med denna bundenhet skaffade man sig större, fasta bostäder. Som nomader hade man minimalt med ägodelar, då det var otympligt att bära omkring från plats till plats. Nu blev ägandet av större betydelse, inte minst då man behövde redskap för själva jordbruket. Eftersom att jordbruket gav ett överskott av föda (även för de kallare årstiderna som man nu kunde lägga undan mat inför) så kunde man nu byta detta överskott mot andra varor, det gjorde att människor nu kunde försörja sig på annat sätt än att vara jordbrukare. Olika roller, exempelvis ledare, och ämbeten växte fram i samhället som så småningom blev till de första stadsstaterna.

Efter vad som nämnts kan det låta som om den neolitiska revolutionen, då man gick från jägar- och samlarsamhället till att försörja sig genom jordbruk och djurhållning, endast kom med fördelar. Men, faktumet att man blev bofast innebar att man inte längre flyttade ifrån sitt avfall och därmed blev hygienen sämre. En sämre hygien leder automatiskt till sjukdomar som tidigare kanske inte varit till något problem samt att skadedjur som kan ha burit på smittor, så som råttor, drar sig till området. Kvinnornas tidigare betydelsefulla roll för familjens försörjning försvagades när barnkullarna blev allt större, vilket gjorde henne alltmer bunden till hemmet. Männen fick göra det tunga arbetet ute på åkrarna, och man kan redan här ana början på den underställda status som kvinnan kommer till att få under historiens gång. Det nya ägarbehovet, samt inte alltför opåtagligt även maktstatus, gjorde att även aggressivitet och fientlighet byggdes upp i den tidigare mer fridsamma situationen man hade mellan varandra i samhället och snart tillverkade man den första stridsyxan.

En annan nackdel med det nya samhället var, och är, människans påverkan på miljön. Ett nomadiskt liv gör inget större ingrepp i planetens ekosystem, men med jordbruk påbörjades en stor förändring av jordens utseende. Jordbruket innebär upp röjning och odling av stora områden med växtlighet samt boskapsskötsel som kan förstöra marken genom att djuren betar för hårt av växtligheten. Idag kan man se ytterliggare påverkan i form av bekämpningsmedel, maskiner och kemikalier som kan komma till skada i livsmiljöer för många olika djur.

Jägarsamhället och Jordbrukssamhället har de alltså båda sina för och nackdelar. Hade vi haft några krig idag om vi aldrig hade gått ifrån nomadlivet? Det verkar mindre troligt, då man hade mer att stå i och ett större ansvar för sig själv och sin egen överlevnad. Ägande och makt ger genast en tydlig klassificering som i många fall kan komma till att bli förödande. Men utveckling sker alltid, på gott och ont, och även om vi har mycket som vi skulle ha kunnat ta lärdom av från våra forna förfäder så har vi en hel del bekvämligheter och förhållanden som vi og...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

[1] "1000 frågor & svar", sid. 36 [2] http://en.wikipedia.org/wiki/Human_evolution [3] Illustrerad Vetenskap nr 4/2007, sid. 54-55

Kommentera arbetet: Det ursprungliga välfärdssamhället

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-12-17]   Det ursprungliga välfärdssamhället
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=10242 [2019-01-17]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×