Sporten eller livet.

9557 visningar
uppladdat: 2002-01-25
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Kroppsfixering inom idrotten kan leda till både doping och idrottsanorexi, nu för tiden har kroppen fått en central roll i massmedia och inte minst inom idrotten, dräkterna blir mindre och fler kroppsdelar syns, också kan TV sooma in olika kroppsdelar. Det kan ju inte varigt få som satt och längtade efter Kajsa Bergqvist mage på OS i Sidney.

Doping.
Att man kan dopa sig för att bli bättre på sin idrott har väl ingen kunnat undgå att höra, då tänker man mest på elit idrottare som tagit otillåtna preparat, men det är på gym man hittar flest dopade, 32 % av de dopade i Sverige är aktiva på gym eller styrketräningslokaler. Det är däremot ”bara” runt 10 % som är dopade i de andra idrottsgrenarna. Det är även många som dopar sig utan att vara fysiskt aktiv, det finns upp till 25 000 dopade i Sverige.
Det vanligaste doping preparatet är anabola steroider, som är manliga könshormoner, testosteron. Det finns olika sorter anabola steroider, som alla har samma effekt, skillnader på biverkningar kan dock förekomma, de vanligaste är:
 Metandienon- också kallad ryssfemmor
 Testosteron
 Nandrolon
 Stanozolol
Andra vanliga dopingmedel som inte innehåller testosteron:
 Clenbuterol- medel som till en början var avsedd att öka muskelmassan hos nötkreatur
 Tillväxthormoner- gör att man blir större, men att prestationerna eller styrka blir bättre har inte bevisats.
 Centralstimulerade medel- t.ex. Kokain, amfetamin och efedrin, dessa ger en uppiggande effekt
Alla dopingmedel ger biverkningar, om man intar steroider får man både fysiska och psykiska biverkningar, så som ökad aggressivitet, depression och sömnsvårigheter. Acne, striae som är röda strimmor på huden, håravfall, leverskador, hormonella och sexuella störningar, hjärt- och kärlskador och tillväxt av bröst hos män. Om en kvinna tar steroider blir hennes kropp maskuliniserad, d.v.s. minskade bröst, upphörda menstruationer, skäggväxt, sänkt rötläge.

Ätstörningar.
Ätstörningar är också det ett stort problem bland idrottare, det kan i vissa sporter vara fördelaktigt att väga några kilo mindre och det är 20 ggr vanligare med idrottsanorexi än ”vanlig” anorexi, det är olika kriterier om man skulle ha idrottsanorexi eller vanlig. Om man drabbas av idrottsanorexi är inte viktminskningen lika stor och personen mister inte sin syn på sin egen kropp, hon ser oftast att hon är smal vilket en vanlig anorektiker inte ser.
De olika ätstörningarna som finns är, Anorexi som är självsvält och bulimia som är när man hetsäter för att sedan med olika hjälpmedel få maten ur kroppen. Den som drabbas av ätstörningar har ofta speciella egenskaper som: Viljestark, arbetsam, intelligent, plikttrogen, perfektionistisk, ambitiös och duktig på sin idrott.
Förekomsten bland idrottsanorexi varierar mellan de olika...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sporten eller livet.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2002-01-25]   Sporten eller livet.
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=979 [2017-09-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in