Psykologi - Den tyska kulturen

9423 visningar
uppladdat: 2008-04-23
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ett psykologiarbete skrivet av: Andreas Rittwage
Klass: SP3e
Ansvarig lärare: Sirrka-Liisa, Ps
1 AVHANDLING Den tyska kulturen

1.1. Faktaruta ”den tyska kulturen”

1.1.1. Utbredning

Den tyska kulturen är den som idag blir utövad främst av tyskar, alltså från Tyskland-stammande familjer, eller från familjer som bor och lever i Tyskland. Det finns omkring 100 miljoner officiella tyskar i världen, kring 80 miljoner av dem bor i Tyskland själv, av vilka 75 miljoner (91 %) är tyska medborgare. Det brukar även talas om ”tyskar stammar”, med vilket man hänvisar till tyskspråkig-, eller kulturell - besläktade folk som numera är spridda till eller i andra länder, som exempelvis
• Österrike
• Schweiz
• Italien
• Lichtenstein
• Belgien
som såväl delar av
• Danmark
• Frankrike
• Polen
• Tjeckien
• Slovakien
• Ungern
• Rumänien
• USA
• Namibia
• Brasilien (Brasiliatyskar)
• Turkiet (Bosporustyskar)
• Israel

Tysklands födelsetal är en av de lägsta i världen. Just nu ligger den på 1,331 barn per familj, men sjunker stadigt med varje år. Den 31 december 2006 gjordes en undersökning av vilket det framgick att 82 314 900 invånare levde på en yta på 357 050 km². Det är en befolkningstäthet på ca 230 invånare per km² och hör därmed till en av de största i världen!

1.1.2. Språket

Standarspråket i Tyskland är tyska. Den lärs ut på skolor och används både i dagligt media och litteratur. Den kallas även för ”högtyska” och uppfanns genom Marthin Luthers kristna reformation på 1500-talet (han översatte bibeln till tyska). Under 1800-talet förfinade diktare som Goethe och Schiller språket ännu mer. Högtyska pratas främst i norra Tyskland än i söder. Därutöver finns det ett 50-tal olika dialekter som delas upp i huvudgrupperna
• Lågtyska dialekter
• Medeltyska dialekter
• Övertyska dialekter
• Allemanska dialekter
• Bayriska dialekter
• Fränkiska dialekter
• Sachsiska dialekter

1.1.3. Religion

I Tyskland gäller religionsfrihet. Dock är staten inte riktigt skild från kyrkan. Det finns fortfarande löpande institutioner som exempelvis daghem, skolor, sjukhus och vårdhem som tillhör kyrkan, men subventioneras av staten. Det finns även kristna partier. Majoriteten av den tyska befolkningen är
• Romersk-katolsk (31,2 %, främst i Väst och Sydtyskland)
• 30,8 % är luthersk-protestantisk (i Nord och Östtyskland)
• Runt 3,5 % tillhör andra kristna organisationer (ortodox, nyapostoliska kyrkan, Jehovas vitten)

38 % av den tyska befolkningen tillhör ingen religion. Detta främst i de östtyska förbundsländerna, eftersom man propagerade ateism i forna Östtyskland.
Andra religioner i Tyskland är:
• Islam (4 %)
• Buddism (0,3%)
• Judendom (106.000 invånare)

1.1.4. Seder och bruk

Det är svårt att komma på typiskt tyska traditioner och seder, eftersom de flesta traditioner som utövas i Tyskland är införda från andra kulturer eller länder och som firas i flera länder samtidigt, om även på olika sätt. Därutöver finns det så många traditioner att jag bara tar upp de viktigaste:

1.1.4.1. Silvester (nyårsafton)

I Tyskland firas nyårsafton med fyrverkeri, smällare, och det så kallade ”Bleigießen”, som betyder så mycket som ”blygjutning”. Det innebär att man tar en bit tenn på en tesked och värmer skeden under en eldsflamma, t ex en tändare eller ett ljus. När tennet smälter ska man snabbt hälla i det i en behållare med kallt vatten så att det fryser till igen. Mönstret som tennbiten formar ska därefter betraktas och tydas. Enligt traditioner ska man kunna förutsäga sin framtid med hjälp att tennbiten.
När klockan har slagit noll på aftonen så skålar man med champagneglas. I några områden i förbundsländerna Schleswig-Holstein och Niedersachsen klär barn ut sig till något roligt och går med en självgjord trumma (Rummelpott eller Brummtopf) runt i grannskapet för att spela på den för grannarna. Som belöning får de godis och pengar.
I DDR var det bruk att fira ”Plansilvester”, som innebar att man hade nått målet för årets planekonomi. Så kunde man fastställa hur året hade gått rent ekonomiskt för landet och vilka inkomster landet hade fått. För folket betydde det att alla skulle få en ”Jahresendprämie” som innebar ett presenthonorar för alla arbetare, vars storlek berodde på det ekonomiska slutresultatet.
Nuförtiden är det tradition på tysk TV att visa den klassiska brittiska filmen ”Dinner for one” och avsnittet ”Sylvesterpunsch” ur den tyska komediserien ”Ein Herz und eine Seele” På kanalen MDR visas den kända ”Richter-Sketch” med Helga Hahnemann och Alfred Müller. Resten är vanligtvist Liveshows, en samling olika komediserier eller sammanfattningar av årets komedishows. Ända sen 1971 håller den nuvarande förbundsministern ett så kallat ”Neujahrsansprache”, som är ett tal om hur året hade gått och hur det nya året bör utlevas.

1.1.4.2. Erntedankfest

Erntedankfest är en tradition som har kyrkliga rötter. Namnet betyder så mycket som ”Fest som tack för skörden”. Man kan jämföra den med svenskans midsommar eller engelskans Thanksgiving day. Man firade alltså att gud var så tacksam och skapade en bra skörd. Beroende på kristen tillhörighet firas det på olika dagar.
• Katolska kyrkan: Första söndag i Oktober
• Protestantiska kyrkan: Första söndag efter ”Michaelsdagen” (29 okt)
Dagen firas med att skördsymboler som frukter, grönsaker och spannmål läggs i kyrkan framför altaret. Sedan hölls en Gudtjänst.

1.1.4.3. Ostern

Ostern är det som i Sverige är bekant som påsk. Datumet är olika med varje år, men inledas med söndagen mellan slutet av mars och mitten/slutet av april. År 2008 kommer påsken vara mellan 23 mars och 27 april. Även om påsken från början var en kristen helgtradition, så har den utvecklats till en hednisk nuförtiden. Ostereier (påskägg) och der Osterhase (påskharen) spelar här en viktig roll. I Tyskland är det vanligt att barnen måste leta i buskar och träd efter färgglad- bemålade ägg, choklad och godis. Det brukar ofta finnas en påskhare av choklad bland godiset. Dessutom tömmer man kokta ägg på innehållet genom att blåsa ut det och bemålar äggen. Sedan hängs de upp med trådar på buskar eller träd. En vas med påskblommor brukar också vara vanligt att ställa upp. I vissa kristna områden gör man också stora påskeld på kvällen.

1.1.4.4. Karneval, Fastennacht eller Fasching

Denna tradition firas otroligt nog ganska olika i olika områden i Tyskland och har utvecklat sig olika beroende på var i Tyskland man tittar. Den firas kring askonsdagen som ligger mellan mitten av februari och början av mars. Sett från den förkristna synvinkeln så innebar denna tradition firandet av slutet av den kalla vintern. För kristendomen innebar Fasching början på fastetiden. Nuförtiden firas det i Tyskland för att en gång i året vara uppsluppen, glad och lycklig över livet. Därför är det bruk att man klär ut sig i olika roliga kostymer för att delta i karnevalsfester. Detta är speciellt främjat i den tyska förskolan. Stora gatufester och parader är mycket vanligt vid karnevalstiden.

1.1.4.5. - 1. Maj eller Walpurgisnacht

Den 1 maj har en mycket stor betydelse i Tyskland. Den huvudsakliga traditionen är att 1 maj är ”arbetarnas dag”. Den dagen firas arbetarklassens kamp mot borgarklassen i Tyskland. Därför är det vanligt att många vänsterpolitiska rörelser gör demonstrationståg den 1 maj. Tyvärr är den dagen då även sen 1933, nationalsocialisternas ”Tag der nationalen Arbeit” (det nationala arbetets dag). Detta innebär att det varje år uppstår vandalism och konflikter mellan vänster- och högerpolitiska demonstrationståg och grupper. Den dagen bör man alltså helst undvika att vara i stan när dessa grupper tågar genom området.
I natten från 30 april till 1 maj firas även Walpurgisnacht. Detta är som i Sverige valborgsmässoafton och firas även på liknande sätt. I Väst- och Södertyskland resas det en ”Maibaum”, en utsmyckad trädstång som liknar den svenska midsommarstången. Det tändes en ”Hexenfeuer”, eller ”Maifeuer” (en häxbrasa eller majbrasa), och det firas genom att man sjunger och danser kring elden eller majstången.

1.1.4.6. Oktoberfest

Den mest kända ”tyska” traditionen är världens största folkfest: Oktoberfesten. Paradoxalt nog är detta inte verkligen en helt och hållet tysk tradition, eftersom den bara firas sedan den uppfanns 1810 i en enda stad i Tyskland, på Theresienängen i München. Den besöks varje år av över sex miljoner människor och är mest känd för den höga alkoholkonsumtionen som förbrukas där varje år. Festen startar kring mitten av september och slutar i början av oktober. Den uppstod i Bayern eftersom man var tvungen att ta slut på allt Märzbier, alltså ölen som hade bryggts i mars och som måste bli slut. Oktoberfesten inleds med att alla ängens ölvärdar tågar in i området med fint utsmyckade kuskar. Efter detta öppnar stadens borgmästare kl 12.00 första öltunnan. Det är vanligt att många anställda, men även besökare klär sig i typiska ”Lederhosen-”, respektive ”Dirndl”-kläder som är de typiskt Bayriska dräkter vid festliga högtider. Detta är anledningen till varför det ofta räknas som tysk stereotyp att alla tyskar bär på korta läderbyxor. På Theresienängen, där det bland annat finns olika salustånd, och ”Bierzelte” (festtältar), är även ett stort nöjesfält, likt Gröna Lund, med olika attraktioner.

1.1.4.7. Nikolaustag

Den 6 december är det Nikolausdag i Tyskland. Anledningen till dess härkomst är omstridd. Det är tradition att barnen måste putsa sina stövlar natten till den 6 december för att morgonen därpå finna de fyllda med godis och choklad. Det sägs att den helige Nikolaus har kommit den natten och fylld stövlarna endast åt artiga barn. Barnen vars stövlar inte var putsade får ingenting. Det är naturligtvist självklart att det egentligen var föräldrarna som hällde i godiset i stövlarna. Varför den traditionen utövas vet man inte, men man anser att barnen lär sig att ta ansvar och att de lärs att belöningar uppstår av arbete.

1.1.4.8. Weihnachten

Weihnachten betyder på tyska ”den heliga natten”. Det är bekant att julen firas annorlunda i olika länder i världen. Därför ska jag bara ta upp de viktigaste skillnader i den tyska kulturen:
• Julen firas natten den 24 december
• Varje söndag innan jul tändas ett av fyra ljus för att symbolisera julens kommande. Det kallas Advent (lat. för kommande)
• Huset, hushållet och julgranen smyckas ut
• Julmarknader öppnas i stan, som består av olika salustånd som säljer bland annat pepparkakor och glögg
• Jultomten kommer natten till den 24 december i form av en utklädd vän eller släkting. Han har med sig en stor säck och ett ris. Barnen måste då bevisa att de varit artiga hela året genom att t ex säger upp dikter, sjunger julsånger eller spela upp något på ett instrument. För detta får de presenter. Var de oartiga får de inget förutom piskslag med riset.
• Till julen äter man olika saker beroende på området och smaken. Det är vanligt med kassler, gås, anka eller kyckling, fisk (lax), eller bouletten (östtyska köttbullar) med potatissallad.



1.1.5. Värderingar och normer

1.1.5.1.Välfärden, könsroller, arbete, klassamhälle, diskriminering och rasism

I fråga om jämställdhet, t ex mellan kvinnor och män i det tyska samhället, så finns det några aspekter som skiljer sig från den svenska normen. Dessa kan bäst förklaras om man jämför Tyskland och Sveriges olika välfärdsystem.
• I Sverige har man den socialdemokratiska välfärden, som främjar jämlikhet och frihet mellan de enskilda individerna, som även inkluderar arbetarna, de arbetslösa, studenter, ensamboende och immigranter, och inte bara höginkomsttagarna, privatägdare och de som har familjer. Det skattebekostade, statliga och byråkratiska systemet skapar bidrag och subventioner till fattiga, sjuka och arbetslösa och till statliga och en del halvstatliga institutioner som skolor, sjukhus, försvaret, poliskåren, brandkåren och den offentliga trafiken. Detta skapar en säker trygghet för den enskilde individen, som gör den svenska välfärden till en socialdemokratisk.
• I Tyskland utövas den konservativa välfärden. Den bygger och koncentrerar huvudsakligen på den kompetenta och yrkesverksamma delen av befolkningen. Den enskilde individen glöms fullständigt bort. Skatterna är låga, därför bekostas statliga institutioner som t ex skolor, sjukhus, polis- och brandkåren lite eller bara delvis. Privategenskap främjas då och fler statliga skolor och sjukhus måste läggas ner och ersättas av privata sådana. Polisen – och brandkåren betalas dåligt, medan försvaret och kriminalanstalterna finansieras allt mer. Den i Sverige subventionerade offentliga trafiken är helt privat i Tyskland.
Medan det i Sverige finns den statliga försäkringskassan som tar över bland annat sjukförsäkringar, studie och boendebidrag, så är dessa privatägda i Tyskland. Detta för med sig att inte alla personer har råd med dessa försäkringar och står så med utanför systemet.
Tyskland är mycket familjefrämjande, då barnbidraget tillhör till de högsta i världen. Mammor får även mammabidrag som innebär att de får bidrag när de väljer att stanna hemma och tar hand om barnen istället för att arbeta eller låta barnen gå i daghem. Pappaledighet som i Sverige, fanns det i förra detta Östtyskland, men avskaffades efter återföreningen.
Beskattningsystemet i Tyskland är koncentrerat på hela familjen och inte den enskilde individen. Detta innebär att båda partners löner i en familj slåss ihop och beskattas. Detta innebär att familjens inkomster blir lägre om kvinnan (som ofta tjänar mindre pga av ”kvinnojobb”) också jobbar. Det leder till att kvinnan i hushållet är tvungen att stanna hemma och sköta om barnen och hushållet, medan pappan jobbar för familjens ekonomi. Paradoxalt nog, så är löneskillnaderna mellan kvinnor och män som har samma jobb, inte så drastiskt olika som de är i Sverige. Det är oklart varför.
Tyvärr bekostas daghem, skolor och universitet dåligt av staten och kultur- och fritidsinstitutioner (musik, konst, föreningar) som i Sverige subventioneras av staten, saknas helt.
Arbetslöshetsersättning kan endast den få som har jobbat en viss tid. Personer utan dessa lever på ”Hartz IV” , som även kallas för arbetslöshetsersättning II. Dessa pengar räcker för personens existensminimum och beräknas annorlunda beroende i vilka situationer personen är (t ex myndig, levande med sambo, gravid, med barn av viss ålder osv.).
Det är svårt att tydligt peka ut att det finns klasskillnader i Tyskland. I vissa länder, som exempelvis Indien eller Marocko är klasserna klart indelade i rika och fattiga, bourgeoisie och proletariatet. I Tyskland förehåller sig klassamhället dock likt den svenska. Det är uppenbart att det finns olika klasser bland befolkningen som indelas beroende på vilken löneinkomst de har (rika borgare, medelklassen, underklassen, fattiga). Men den kan inte ses i offentligheten lika så tydligt som i andra länder.

1.1.6. Kulturskillnader

Diskriminering och rasism är vanligt i Tyskland. Speciellt den stora immigrationen från flera flyktningsländer sedan 90-talet och den stora arbetslösheten som bildades på grund av återföreningen är grunder till bildandet av rasism, diskriminering och neonazism. Speciellt i Västtyskland har nazismen fått stark fäste igen, då man i Östtyskland försökte utradera högerpolitiska grupper och organisationer. Dock har den även i nuvarande Östtyskland börjat sprida sig igen, inte minst då arbetslösheten är som störst i de östliga förbundsländerna. Det förekommer mycket diskriminering på grund av kulturella och religiösa krockar, främst från islamska länder, dock inte den statliga offentligheten (TV, Media), utan i den unga allmänheten (skolan, arbetsmarknaden). Prostitution är tillåten i Tyskland, en lag som också kan föra med sig många aspekter kring diskriminering. En stor majoritet av diskriminering förekommer mellan Östtyskar (Ossis) och Västtyskar (Wessis) själva. Den långa segregeringen av de båda tyska folken genom det kalla kriget förde en egen kulturkrock med sig, då bägge hade vuxit upp i länder med helt olika system och ideologier. Intressant är att det trots 10 års återförening fortfarande förekommer öppet diskriminering mot Östtyskar, till och med i TV och media!

1.1.7. Stereotyper och fördomar

Alla folk och kulturer har sina egna fördomar, inte minst den tyska kulturen. Av tyskar sägs det att de är: Bra på att passa tider, disciplinerade, byråkratiska, humorlösa, ordentliga, pedantiska, omständliga och vill alltid ha rätt (Besserwisser). De är tystlåtna, fundersamma, mindre utåtriktade och svårt att konversera med. Det sägs att tyskar åker allt för fort på sina Autobahnen (motorvägar), bygger Mercedes, Volkswagen och BMW, dricker öl, bär korta läderbyxor och äter Bratwurst med Sauerkraut.

Det som de flesta människor i världen förknippar Tyskland med allra först är Hitler, nazismen och världskrigen. Många är säkra på att de flesta tyskar fortfarande är nazister och inte kan tåla nederlagen vid 1: a och 2: a världskrigen. Dessutom tror man att tyskar är judefientliga, rasistiska och tror att de är bättre på allting än andra.
1.2. Perspektivdelen

1.2.1 Familjerollerna

I Tyskland är det inte (längre) vanligt att pappan kan eller ska ta pappaledighet från jobbet. Meningen är att det huvudsakligen är mamman som ska vara hemma och sköta om hushållet.
• Socialpsykologi: I den tyska kulturen verkar det fortfarande vara väldigt viktigt att alla familjemedlemmar ska inta sina konservativa roller inom familjelivet. Därför verkar det vara relevant att hålla sig vid gamla traditioner och låta kvinnan ta in rollen av hushållsmamman som stannar hemma och tar hand om barnen. Mannen däremot bör spela papparollen som jobbar under dagen och kommer hem sent. Han ska försörja familjen med sitt arbete, och kräver i gengäld att han får mat av hustrun och respekt från barnen. Denna norm är en viktig del av den konservativa tyska kulturen och ärvs neråt genom samhällets socialisation. Kvinnans position blir tydligt mindre värderat, medan mannens blir högre. Lägg märke till att den främst förekommer i de västyska områden, då forna Östtyskland främjade pappaledighet och jämställdhet mellan könen.
• Beteendeperspektiv: Detta är ett inlärd beteende, ärvt och övertagit från föräldrarna själv. Redan tidigt lär sig barnen vem som är herren i huset, och vilken position mamman har gentemot pappan. Detta skapar med tiden en stark införlivelse i både flickan och pojken i hemmet. Båda lär sig att härma sin könsmotsvarande förälder, som resulterar i att flickan drar sig till sin mamma som lär sin dotter hur man bakar, kokar, lagar mat, tvättar, stryker, städar osv. Pojken däremot uppfostras att läsa tidningar, vara politisk inriktad nyhetsintresserat, veta hur man kör och hanterar bilar och hur man lagar trasiga maskiner eller redskap. Sist men inte minst införlivar barnen de rollerna som föräldrarna och flickan accepterar sin lägre position gentemot sin broder, samtidigt som brodern antar den styrande parten i syskonens umgänge.
• Psykodynamiska perspektivet: Jämför barnens införlivande av föräldrarnas positioner med Freuds försvarsmekanism ”Identifikation”. Den innebär att barnen införlivar och antar föräldrarnas beteende och känslor i sig själva och även lär sig att själva bete sig på det sättet.


1.2.2. Rasism och neonazism

I dagens Tyskland breder rasism och neonazism ut sig allt mer. Huvudanledningarna är den stora och konstanta immigrationen och den stigande arbetslösenheten. Men varför uppstår hat mot andra kulturgrupper?
• Psykodynamiska perspektivet: En aspekt som kan tas upp inom psykodynamiken är att nynazisternas dåliga finansiella och emotionella situationer kan få dem att skylla på invandrargrupperna. Detta är då en freudiansk försvarsmekanism och kallas då förskjutning. Det innebär att känslor som man själv har och inte kan hantera förskjuts till ett annat mål som betraktas som det utslagsgivande problemet: Invandrarna.
• Socialpsykologi: Samhällets socialisation bidrar till det. Nu är det inte så att det är norm i Tyskland att utveckla hat mot invandrargrupper. Istället är det immigrationsutvecklingen i samband med den höga arbetslösheten som skapar irritation och missnöje och på så viss formar rasistiska anti-invandrargrupper. Propagerande och politisk-engagerade personer sprider den nynazistiska ideologin som införlivas av sina lyssnare, då de jämför dessa propagandan med sina egna liv och finansiella situationer (arbetslöshet, boende i områden med många invandrare) (Freuds identifikation!). Speciellt vid demonstrationståg kan nynazistiska grupper skapa ”massor”, dvs. att konflikter med polisen kan skapa vandalismen, skadegörelse och uppror mot lagen. Bilar välts eller tänds, stenar plockas upp från gatan och kastas och molotovcocktail kan skapa förstörelse och panik. Jämför med händelser på 1 maj- tåg.
• Beteendeperspektiv: Ofta lärs politiska ideologier ut från föräldrarna till sina barn. Detta kan även jämföras med det socialpsykologiska perspektivet, när man lägger hänsyn till att barnen införlivar föräldrarnas åsikter. Men inte bara ideologier, utan även hatet mot invandrare kan projekteras från nazistiska vuxna till sina barn, Bilden barnen får om invandrare och härmar då, är nästan obestridligt, eftersom det blir svårt för dem att tro att föräldrarnas påståenden och åsikter är fel. På så viss ärvs detta invandrarhat vidare från generation till generation (Freuds identifikation!).
• Kognitiva perspektivet: På grund av nazisternas och rasisternas identifikation, inlärning och påverkning av yttervärlden kunde de skapa dessa åsikter. De har alltså fått egna, basiska grundantaganden om immigranter. Resultatet blir alltså att hatet mot invandrarna blir en självklarhet, de dömer invandrarnas värde och ställningar utifrån deras egna införlivade inlärningar. Detta kallas psykologisk konservatism. Deras grundläggande uppfattningar om att världen är orättvis mot dem styr deras handlingar och tankar och det blir en självklarhet att hata alla invandrare. När de alltså ser en invandrare blir de missnöjda och hatar honom. Det kognitiva tankeschemat blir då:
1. Jag är misslyckad och inkompetent till arbete.
2. Varför? För att alla invandrare tar bort mitt arbete.
3. Ergo: Det är invandrarnas fel, därför hatar jag dem.






Källförteckning

Tryckta källor

Böcker:

• Psykologi AB, Martin Levander, Natur och Kultur, 2003 Stockholm


Otryckta källor

Internet:

• Tyska Wikipedia om Deutsche: http://de.wikipedia.org/wiki/Deutsche
• Tyska Wikipedia om Geburtenrate: http://de.wikipedia.org/wiki/Geburtenrate
• Destatsis.de om Geburtenrate: http://www.destatis.de/jetspeed/portal/cms/Sites/destatis/Internet/DE/Presse/pm/2006/03/PD06__122__126.psml
• Tyska Wikipedia om Deutschland: http://de.wikipedia.org/wiki/Deutschland
• Tyska Wikipedia om Silvester: http://de.wikipedia.org/wiki/Silvester
• Tyska Wikipedia om Erntedankfest: http://de.wikipedia.org/wiki/Erntedankfest
• Tyska Wikipedia om Ostern; http://de.wikipedia.org/wiki/Ostern
• Tyska Wikipedia om Karneval: http://de.wikipedia.org/wiki/Karneval
• Tyska Wikipedia om Walpurgisnacht: http://de.wikipedia.org/wiki/Walpurgisnacht
• Tyska Wikipedia om Oktoberfest: http://de.wikipedia.org/wiki/Oktoberfest
• Tyska Wikipedia om Brauchtum zu Weihnachenten: http://de.wikipedia.org/wiki/Brauchtum_zu_Weihnachten
• Tyska Wikipedia om Hartz 4: http://de.wikipedia.org/wiki/Hartz_4
• Tyska Wikipedia om tyska dialekter: http://de.wikipedia.org/wiki/Deutsche_Mundarten
• Daad.org om tyska stereotyper: http://www.daad.org/page/57028/
• Rcswww.de om tyska stereotyper: http://rcswww.urz.tu-dresden.de/~english3/Jana/stereot.htm#hands

Bildkällor

• Bild på tyska dialekter: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/de/4/4a/Deutsche_Dialekte.PNG
• Bild på osterhasen: http://de.wikipedia.org/wiki/Bild:Easter_bunny.jpg
• Bild på maibaum: http://de.wikipedia.org/wiki/Bild:Maibaum-Pfaffenreuth.jpg
• Bild på tysk weihnachtsmarkt: http://de.wikipedia.org/wiki/Bild:Frankfurter_weihnachtsmarkt_nacht.jpg
• Bild på tysk man: http://www.soccerphile.com/soccerphile/wc2006/culture/im/beard-man.jpg



Innehållsförteckning

1. Avhandling Den tyska kulturen.........................................................................1

1.1. Faktaruta Den tyska kulturen
1.1.1. Utbredning
1.1.2. Språket
1.1.3. Religion.............................................................................................................................3
1.1.4. Seder och bruk..................................................................................................................4
1.1.4.1. Silvester (nyårsafton)
1.1.4.2. Erntedankfest
1.1.4.3. Ostern.............................................................................................................................5
1.1.4.4. Karneval, Fastennacht eller Fasching
1.1.4.5. - 1. Maj eller Walpurgisnacht
1.1.4.6. Oktoberfest....................................................................................................................6
1.1.4.7. Nikolaustag
1.1.4.8. Weihnachten.............

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Psykologi - Den tyska kulturen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Andreas Rittwage [2008-04-23]   Psykologi - Den tyska kulturen
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=9690 [2017-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in