Vatten

1 röster
11234 visningar
uppladdat: 2000-07-05
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

INLEDNING

Alla sjöar i Sverige utsätts idag för stora miljöpåfrestningar. Människans industrialiserade levnadssätt har i många år belastat våra sjöar. Det är dags att börja ta reda på hur våra sjöar egentligen mår och försöka utreda vad som kan göras för att förhindra fortsatt försämring. I den här rapporten utreds sjön Drevvikens nuvarande hälsotillstånd. Detta görs för att ta reda på hur sjön mår och om något, och i så fall vad, behöver göras för att sjön ska hållas frisk.


ANALYS AV SJÖN

Miljöbeskrivning av Drevviken
Drevviken är ett limniskt ekosystem, dvs ett ekosystem av sötvatten. Drevviken är en eutrof, näringsrik, sjö. Sjön har ett pH på omkring 8-9 (enligt Drevvikens intresseförening), något som även det tyder på att Drevviken är övergödd. Siktdjupet kan uppmätas till högst en meter. Botten består av sten, lera och sand. Sjöns grumlighet kan troligen bero på att det finns ett högt antal lerpartiklar och humusfragment i sjön. Den växtlighet som finns vid sjöns ständer består av vass och näckrosor. Näckrosor är ett bra exempel på växter som lever i eutrofa sjöar. Dessa tar upp syre direkt ur luften och klarar på så sätt att överleva även i eutrofa sjöar där det ofta är syrebrist.

Sjöns djurliv
Det finns en god variation av fiskar i sjön t.ex. Gös, Abborre, Brax, Mört, Lax, Öring och Regnbåge, något som gör sjön till ett populärt fiskevatten. I sjön finns inplanterade kräftor som tyvärr äts upp av minkar som rymt från minkfarmar. I anknytning till sjön finns även mycket hägrar, svanar, måsar och andra vanliga insjöfåglar. Man kan även se sothöns vid sjön, något som tyder på övergödning.

Drevvikens omgivande vegetation
Sjön kan inte betraktas som ett slutet system, detta eftersom det tillförs vatten till sjön genom olika bäckar och små vattendrag. Sjön mynnar dessutom ut i olika andra små bäckar och vattendrag som leder till en annan sjö, Långsjön. Platsen där vattenprovet togs är ganska öppen, det vill säga att vegetationen inte är allt för tätt bevuxen. Men det finns andra platser där vegetationen är mer tätbevuxen. Den vegetation som omger sjön är mycket varierande. Exempelvis finns björkar, tall och gran och vid sumpområdena finns det även bok och al. Det finns områden som är tätt bevuxna med vass, och andra som är mindre bevuxna, t.ex. de stränder som ligger längs sjön. Längs sjön finns även träskområden med stark undervegetation. Träskområdena bildas på de ställen där det tillförs vatten. Sjöns stränder är delvis tätbebyggda, och delvis fria landområden.
Omgivande miljöfaror
En av de större miljöfaror som finns för sjön är den motorväg som följer sjön på dess västra sida. Förutom motorvägen omges sjön på de flesta håll av småvägar. Väldigt nära sjön finns tätbebyggda områden varifrån det troligen kan läcka miljögifter, vilka avges från färg och skrot av olika slag, ut i sjön. I sjön finns även motorbåtar. Vid sjöns sydligaste udde finns ett stall där ett flertal hästar betar och tidigare fanns på samma plats en stor ladugård. Detta betyder att kor och annat boskap på naturlig väg bidragit till gödning av marken. Omkring sjön ligger ett antal kolonilotter och det har det tidigare även funnits åkermarker som troligen har götts med konstgödsel.


VAD UTSÄTTS DREVVIKEN FÖR?

Hoten mot Drevviken och deras spridning
Drevviken utsätts för alla de tre ämnen som tidigare nämnts; fosfor, kväve, svavel. Motorvägen som ligger tätt intill sjön bidrar till stora utsläpp. Bilavgaser innehåller både kväve och svavel. Kväve och svavel tas upp i atmosfären. Båda dessa ämnen kommer sedan ned till marken tillsammans med regn i form av salpetersyra och svavelsyra. Dessa går sedan antingen direkt ner i sjön eller rinner dit genom grundvattnet. Fosfor är ett ämne som finns i gödsel och med högre koncentrationer i konstgödsel. Då det för närvarande finns ett stall i närheten av sjön sprids gödsel därifrån. Även från kolonilotterna sprids gödsel. De åkermarker som tidigare låg där har troligen spritt stora mängder fosfor och kväve genom gödsling. Trots att åkermarkerna inte längre används kommer stora mängder fosfor och kväve finnas kvar i marken en längre tid framöver. Därifrån läcker ämnena sedan genom grundvattnet till sjön. En annan miljöfara varifrån mycket fosfor når Drevviken är det lakvatten som kommer från hushållen runtomkring sjön.
Tungmetaller
Även tungmetaller skapar problem i sjöar. Överallt där metaller utvinns eller bearbetas sprids metaller i luften. Spridningen fortsätter sedan då de metallprodukter människan använder rostar och korroderar. Även då metallprodukter skrotas kan det läcka ut tungmetaller. Tungmetaller sprids vid förbränning av fossila ämnen och biobränsle. Drevviken har inget större problem med tungmetaller. De tungmetaller som ändå når Drevviken kommer troligen från bilavgaser och metallprodukter i hushållen. Tungmetaller kan även spridas i luften från sydligare länder, t.ex. Storbritannien, och på så sätt nå Drevviken.


ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR DREVVIKEN

Övergödning
Det huvudsakliga problemet i Drevviken är att den är allt för näringsrik, något tyder på att den är övergödd. Här nedanför följer de åtgärder som behöver vidtas för att mångfalden av sjöns växt- och djurliv ska bevaras. Åtgärderna ska bidra till minskad övergödning av sjön och ett gynnsammare pH-värde.

Dagvattenrening
Dagvatten är det regn- och smältvatten som kommer från tak och gator. Från detta vatten kommer 60% av fosfortillförseln i sjösystemet. Vattnet innehåller även stora mängder kväve, tungmetaller och olja. Kvävet kommer i synnerhet från de kväveoxider som bildas i fordonens förbränningsmotorer, vilka senare tvättas ut av nederbörden. Expansionen av permanentbostäder i fritidsområden samt asfaltering av områdets vägar leder till en ökad mängd vatten som blir förorenade med närsalter, olja och tungmetaller.

Det skulle vara mer gynnsamt för naturen om man lät vägarna förbli grusvägar istället för asfalterade. Detta eftersom grusvägar i fritidsområden har goda möjligheter att hålla betydande vattenmängder och ses som en god dagvatteninfiltratör. Det går att använda naturliga barriärer och metoder för att bearbeta dagvattenproblemet. Dagvatten kan omhändertas i fördröjningsdammar, våtmarker och diken. Dessa diken kan ta hand om en betydande mängd vatten, och dess växtlighet kan förlänga uppehållstiden samt öka nedbrytningen av näringsämnen i vatten.

Anlägga våtmarker
Ett alternativ för att få ner kväve- och fosfortillförseln till sjön är att anlägga våtmarker på de ställen där vatten rinner till sjön. Våtmarkerna fungerar som filter där fosfor och kväve sedimenteras eller upptas i annan biomassa. Den viktigaste processen för kvävereduktion i sådana våtmarker är denitrifikation. Detta innebär att nitrat och nitrit omvandlas via lustgas till atmosfäriskt kväve.

Tillsyn av koloniområden
I närheten av Drevviken ligger ett antal kolonilotter. I och med att dessa gödslas och utsätts för kemiska och tekniska produkter sprids fosfor och andra ämnen till Drevviken. För att försöka minska dessa utsläpp det förslagsvis spridas information om gödselhantering och miljöanpassade kemiskt/tekniska produkter. På så sätt minskar en av de belastningar i form av utsläpp som finns på sjön

Avloppstillsyn
Runt Drevviken finns många sommarbostäder och lantgårdar, t.ex. stall, vilka saknar riktiga avlopp. Dessa leder sitt vatten från kranar och duschar direkt ut i vattendragen utan rening. Hela 15% av all fosfor i sjön tillförs via enskilda avlopp. Det rör sig om ett tusental bostäder som utgör en stor påverkan på vattnet. Man måste se till att sammanhållna avlopp ansluts till ett reningsverk och att resterande fastigheter genom regelbundna kontroller uppnår en acceptabel funktionsduglighet. Som det är i dagsläget rinner många av...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vatten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-07-05]   Vatten
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=96 [2018-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook