LÅNGVARIGT SMÄRTSYNDROM med ett stressperspektiv

6 röster
6929 visningar
uppladdat: 2008-03-11
Ann Leijon

Ann Leijon 54 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Hur uppstår ett långvarigt smärtsyndrom

Det görs ofta antaganden att långvariga smärttillstånd börjar med en akut smärta som sedan inte gått över. Hertting & Samuelsson (2000) pekar på det att det i själva verket skett en utveckling under flera års tid med bra och mindre bra perio-der av smärta. Vilket också överensstämmer med Gullacksens föreläsning om kronisk smärta. (2006a). Om smärtan ignoreras och kroppens behov "körs över", kan smärtan öka och bli bestående genom förändringar i själva smärtsystemet. (Landstinget Kronoberg, 2007) Den långvariga smärtproblematiken involverar och interagerar med både omgivningsfaktorer som psykologiska mekanismer och är en dynamisk process snarare än statisk då den utvecklas under en lång tid för att åstadkomma de kognitiva, emotionella och beteendemässiga förändringar som definierar syndromet. (Linton, 2005). Statens beredning för medicinsk utvärdering - SBU (2006) uppskattar att ungefär 20 % av befolkningen vid ett givet tillfälle drabbas av svår eller måttligt svår långvarig smärta.

Linton (2005) beskriver smärtans väg i den akuta fasen som pågår upp till tre veckor, därefter övergår smärtan i den subakuta som varar mellan tre till tolv veckor. När smärtan blir kronisk [långvarig] pågår den längre än tre månader. (Gullacksen 2006a; Hertting & Samuelsson, 2000; Linton, 2005). Smärtsyndrom är ett samlingsbegrepp för en grupp av symtom som förekommer tillsammans och som är karakteristiska för ett visst sjukdomstillstånd. Vid långvarigt smärtsyndrom är kroppsvärk, trötthet, kroppskänslighet och koncentrationsnedsättning avgörande inslag, likaså ett antal relativt utspridda smärtpunkter. Förutom grund-värken finns vanligtvis också ofta en belastningsrelaterad smärta. (Hertting & Samuelsson, 2000; Klintman, 1998; SBU Mini-ordlista, 2007).

Kroppens smärtsystem

Långvarig smärta påverkar både smärtbromsen på det sätt att systemet i ryggmärgen kan bli mindre aktivt och släppa igenom fler smärtsignaler till hjärnan vilket i sig ger en ökad smärtöverkänslighet men också en smärtspridning. Smärtöverkänslighet yttrar sig på det sätt att endast lätt belastning, till och med beröring, kan ge upphov till intensiv smärta. Mottagaren (receptorn) som fångar upp signalerna på att något hänt ute i vävnaden kan bli känsligare och därför lättare signalera smärta. Smärtspridning i sin tur innebär att smärta uppstår i områden (hud eller muskler) som tidigare inte varit inblandade i smärtproblematiken.

Omkopplingsstationen för smärtsignalerna i ryggmärgen kan vid långvarig smärta förstärka smärtsignalerna, det så kallade windup fenomenet. (Hertting & Samuelsson, 2000; Fredenberg, 2001a, b; Gullacksen, 2006a; 2006b; Landstinget Kronoberg, 2007).

Stress

Stress för kroppen innebär att vår kropp svarar på en plötslig utmaning – en stressor – genom att samla kroppens alla krafter; musklerna spänds, adrenalin och noradrenalin (våra stresshormoner) pumpar ut i blodet. Detta sker vid all typer av stresspåverkan. Det farligaste är när vi går omkring med ständig stresspåverkan relaterat till den långvariga stressen, då kortisolet utsöndras. Det försvagar både immunförsvaret som våra kognitiva funktioner. Den som drabbas av smärtstress får koncentrationssvårigheter, förmågan att minnas minskar, samt också vår skicklighet i att lära nytt. (Arbetslivsinstitutet, 2007, Hertting & Samuelsson, 2000; Sjukvårdsrådgivningen, 2007).

Stress och smärta

Smärta är en stressor i sig då smärtupplevelser så gott som alltid producerar stresshormoner vilka ökar på redan spända muskler. (Berg, 2002; Henriksson, 2001; Morén Hybbinette, 2001). Detta minskar blodtillförseln i muskeln med ökad vävnadsskada som följd men genererar också ytterligare smärtinformation och påverkan på vårt muskelminne. Det omedvetna belastande muskelspänningsmönster som sker vid smärta gör ont, smärta signaleras och skapar ännu mer spänning i muskulaturen. Smärtinformationen återkopplas, skickas vidare, förstärks och skickas ut igen, en ond cirkel har uppstått. Linton (2005) förklarar stress som en reaktion på ett upplevt hot, att stress är ”balansen mellan den energi vi lägger på arbetet och den belöning vi får”. (s.72) Stressen inverkar på neurologin och på våra biologiska reaktioner men skapar också en form av mental stress – en upplevd psykologisk stress – som i sig påverkar till ökad muskelspänning med negativ påverkan, vilket resulterar i spänningsvärk som ger en ökad uttröttbarhet mentalt och fysiskt. Förutom att yttre stressorer påverkar oss bland annat kognitivt så skapar stress och smärtstress också den ständigt dålig sömnen samt andra så kallade stressrelaterade symtom som koncentrationssvårigheter, minnesstörningar, irritabilitet, förändrat beteende, samt påverkan på våra hormon- och immunsystem. (Berg, 2002; Hertting & Samuelsson, 2000; Landstinget Halland, 2005; Landstinget Kronoberg, 2007). Stress ökar dessutom på smärtan dels genom effekter på smärtsystemet men också genom minskad hormonutsöndring av lugn- och ro-hormonet oxytocin. (Landstinget Kronoberg, 2007).

Den viktiga sömnen.
Långvarig stress påverkar sömnen på det sättet att man antingen sover för mycket eller för litet eller med dålig sömnkvalitet. Då smärtan dominerar blir sömnen sämre och kroppen får inte den djupa avslappning som den behöver med den drömfria djupsömnen växelvis med drömsömn. Det är i den avslappnande sömnen som kroppens läkning sker. (Berg, 2002; Hertting & Samuelsson, 2000).

Behandlingsalternativ

Det finns en mängd olika behandlingsalternativ . Beroende på att mekanismerna till långvarig smärta är både många och komplexa. Smärtproblematiken har sitt ursprung i många olika orsaker och varje enskild person svarar olika på en och samma behandling, eftersom smärta är personligt och subjektivt upplevd. (Berg, 2002; Gullacksen, 2006a; Klintman, 1998). Träning, kroppskännedomsövningar - basal kroppskännedom (BK) - avspänning, massage, varmvattenbassängträning, promenader och akupunktur är några sätt att komma till rätta med muskelspänningar som i positiv riktning påverkar endorfinerna och lugn-och-ro hormonet – ett antistresshormon - och på sikt lindra smärtan. (Morén Hybbinette, 2001). , Att träna avslappning menar Linton (1992) är en effektiv smärtlindrande psykologisk behandlingsmetod då den dels ger minskad muskelspänning men också att den ger kontroll över smärtsituationen och påverkar patientens egna möjligheter att handskas med sin smärtproblematik. Detta beroende på det Gullacksen skriver i sin föreläsning om kronisk smärta (2006a) att: ”smärttoleransen tilltar relaterat till att endorfinerna ökar och stresshormonerna minskar”.

KBT – Kognitiv beteendeträning

SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering (2006) skriver i sin rapport om metoder för behandling av långtidsbehandling av smärta – att KBT (Kognitiv beteendeträning) har goda effekter vid långvarig smärtproblematik där det pedagogiska tankesättet är att medvetandegöra de tankar som värken medför genom en kognitiv omstrukturering av vad de kallar felaktiga tankar och på sikt ge en ökad kontroll av smärtan. (Lidbeck, 2006).

Livsomställningen – Rehabiliteringen

Gullacksen (1999) betonar betydelsen av att rehabilitering kommer i rätt fas i den livsomställning den enskilde befinner sig i, vilket även Berg (2002) påtalar och menar att då krisen ofta är djup, måste den enskilde få möjlighet att gå uppför rehabiliteringstrappan till den nivå där det inte längre är kaos. Att då gå från botten i krisen (livskriskällaren) till arbetslivets övervåning med alla krav kan bli alldeles orimligt. Lidbeck (2006) skriver i Läkartidningen att det vanligen tar år att genomgå en så svår livskris som smärta innebär. SBU (2006) menar att det krävs specialanpassade smärtteam och särskilda behandlingsprogram med en kombination av psykologiska insatser och fysisk aktivitet/träning eller sjukgymnastik, med en så kallad multimodal metodik för att komma till rätta med den långvariga smärtproblematiken. I teamen ingår förutom läkare även sjukgymnast, kurator, arbetsterapeut, psykolog och sjuksköterska som tillsammans med patienten skapar ett särskilt program. Att genomgå den livsprocess den innebär att ta sig upp från den nattsvarta smärtan handlar om att skapa sig en ny självbild, återskapa sin yrkesidentitet och försöka få ihop de bilderna med yttre händelser (skeenden), att åter hitta, bedöma och balansera vår innebo¬ende kraft - vad vi tror oss klara av, kontra vad vi verkligen kan och vågar. Men också att se till både omgivningens som egna förväntningar och de omedvetna och medvetna pålagda krav. (SBU, 2006; Berg, 2002; Gullacksen, 1999).

Att ta sig ur smärtans onda cirkel

Stresshantering.
Att fundera igenom vad det finns för stressfaktor i livet längre tillbaka och framförallt de pågående, att försöka hantera stress på ett nytt sätt är en viktig faktor, för att minska smärtan. Det är meningsfullt att förstå stressens betydelse för smärthanteringen i vad som triggar igång värken och vad som gör den bättre. (Hertting & Samuelsson, 2000; Landstinget Kronoberg, 2007). Att lära sig lyssna till kroppens smärtsignaler och inte ignorera dem är viktigt och en bra början till självinsikt om hur stress påverkar en själv. (Morén Hybbinette, 2001).

Copingstrategier.
Att förvandla en långvarig smärtproblematik och förändra de onda smärtcirklarna handlar om att förändra våra egna attityder till livet självt (Berg, 2002). Vilka copingstrategier man tar till beror på en själv . Det kan innebära mental träning, avspänningsövning, meditation och fysisk träning. Viktigt är att till sist inte blunda för den verklighet som finns men att se de ljusa stunderna i positivt tänkande. Själv tror jag det handlar mycket om det som Linton (1992:82) skriver: ”Ge mig styrka att förändra det som låter sig påverkas, tålamod att leva med det som inte kan förändras och vishet nog att kunna skilja dem båda åt.”.





Källor:
Referenser
Arbetslivsinstitutet. Stress och arbetsliv/så reagerar kroppen på stress. >http://www.arbetslivsinstitutet.se/stress/reaktion.asp> Hämtad 2007-02-18.

Berg, E. (2002). Smärtförvandling. Om den långa smärtans onda cirklar och hur man bryter dem. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02243-3

Fredenberg, S. (2001a). Stencil: Smärtöverkänslighet och smärtspridning. Smär-trehab, Centralsjukhuset Kristianstad. I samarbete med informateket.

Fredenberg, S. (2001b). Stencil: Smärtbromsen. Smärtrehab, Centralsjukhuset Kristianstad. I samarbete med Informateket.

Gullacksen, A-C. (1999). Livsomställning och rehabilitering. Artikel ur Svensk Rehabilitering. Nr. 1. Webzone; Hare ½fart.

Gullacksen, A-C. (2006a). Föreläsning: Kronisk smärta. Webzone: Hare ½fart.

Gullacksen, A-C. (2006b). Referensmaterial. Den kroniska smärtan: Orsaker, behandling, rehabilitering. Webzone Hare ½fart.

Henriksson, K G. (2001). Fibromyalgi År 2001 ett pussel med många bitar. Svenska Rehabilitering. 2. 4-6. >http://www.svenskrehabilitering.com/
pdf/issues/200102_1101748834335.pdf<

Hertting, A., & Samuelsson, J. (red). (2000). Smärta och trötthet. Ohälsa i tiden. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01214-4.

Klintman, H. (1998). Den gåtfulla smärta. Ett helhetsperspektiv på orsaker, sym-tom och hanterbarhet. Stockholm; Natur och Kultur. ISBN 91-27-07027-1.

Landstinget Halland. (2005). Långvarig smärta. Hälso- och sjukvårdsprogram.
Rapport nr 1. >http://www.lthalland.se/upload/9775/
Broschyr%20Smrta_v07%2030%20maj.pdf<

Landstinget Kronoberg. Hälsa och vård. Stress och smärta...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: LÅNGVARIGT SMÄRTSYNDROM med ett stressperspektiv

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Ann Leijon [2008-03-11]   LÅNGVARIGT SMÄRTSYNDROM med ett stressperspektiv
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=9448 [2017-10-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in