Jämförelse mellan Gudar i Skandinavisk och vedisk religion.

6656 visningar
uppladdat: 2008-03-10
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning

Inledning/avgränsning.......................s.3
Kapitel 1…………………………….s.4
Kapitel 2…………………………….s.5
Kapitel 3…………………………….s.7
Kapitel 4…………………………….s.9
Sammanfattning…………s.10
Litteraturlista…………….…s.11

Inledning Disposition

Min uppsats kommer i första hand att vara en komparativ studie mellan guda funktionerna i två olika religioner, nämligen gudarna i Skandinavien/norden och gudarna i den gamla vediska religionen i Indien. Första kapitlet kommer att beröra Dumezil och hans tre funktionsscheman. Kapitel två kommer att behandla den första funktionens gudar. Kapitel tre kommer att behandla den andra funktionens gudar och kapitel fyra kommer att behandla den tredje funktionens gudar. Efter varje kapitel kommer en slutsats, och arbetet avslutas med en sammanfattning.

Varför vill jag skriva om det här undrar ni? Jo därför att detta fenomen att kunna jämföra olika religioner med varandra har länge intresserat mig. Jag har så långt jag minns tillbaka, tyckt att det alltid varit roligt, intressant och spännande att jämföra teologin, ritualer, böner, existentiella frågor (vad som händer efter döden, vad meningen med livet är etc. )inom olika religioner med varandra. För att många religioner ger ibland lika, men också olika svar på dessa frågor.

En annan sak som intresserade mig än mer, var att jag kunde inte sluta lägga märke till hur mycket gudarna i norden, dvs. Oden-Tyr, Tor och Frej/a påminde om eller liknade Mitra-Varuna, Indra och Nasatya/Asvinerna, samtidigt som de i sin tur påminde om/liknade guda trion i rom, nämligen Jupiter, Mars och Quirinius, och de samtidigt hade några likheter med gudarna i det gamla babyloniska trefunktionssystemet Anu, Enlil och Ea. Ja, jag kan i princip hålla på hur länge som helst. För mig kändes det nästan som att det fanns tre så kallade huvud gudar över allt runt om i den indoeuropeiska sfären, fastän att man enbart bytt namn på dem. Vi ska nedan se om det rör sig om en likhet mellan gudarna eller är de helt olika inom den indoeuropeiska sfären?

(Indoeuropéer är de folk som talar språk som tillhör den indoeuropéiska språkfamiljen omfattar de språk i Europa utom baskiska, estniska, finska, lapska, ungerska och turkiska samt många språk i Indien och i Iran). (Hans Jörgen m.fl. 2005 s.19 )


Avgränsning

Nu när vi vet varför jag vill skriva om det här ämnet, så kanske det är bra att förklara vad det är exakt som jag ska skriva om, hur jag ska avgränsa mig och vad syftet med detta arbete är?
Detta ämne är ett väldigt brett och djupt ämne och varken tid, utrymme eller möjlighet finns för att jämföra alla gudar i de indoeuropeiska religionerna med varandra.

Eftersom jag valt att skriva min pm i fornskandinavisk religion kanske det inte är så dumt att välja gudarna Oden-Tyr, Tor och Frej i första hand och jämföra dem med Mitra-Varuna, Indra och Nasatya. Jag hade tänkt mig att jämföra dessa med varandra för att se om det finns några likheter eller kanske olikheter i deras karaktär. Skiljer de sig eller påminner/liknar de vid varandra? Har de gemensamma vapen? Kan namnen betyda likadant? Samtidigt för att se om de har olika funktioner/strukturer. Efter jämförandet kommer jag att komma fram till en slutsats.

Gudarna från den vediska religionen är slumpvis valda, jag kunde lika gärna ha tagit gudarna från Iran, Rom, Babylonien eller ifrån Grekland. Syftet är helt enkelt, att jämföra gudarna i de olika religionerna och möjligtvis finna några likheter mellan dessa gudar och samtidigt om det finns likheter kunna framställa dem utifrån materialet jag har(se litteratur lista) Syftet är alltså inte att förklara varför det finns likheter eller varför det inte finns likheter. Syftet är inte heller att på något vis förklara djupt gående fakta/egenskaperna hos varje gud.

Jag har även tänkt ta med Georges Dumezils tankar och hur han ser på det hela(dock inte så djupgående), han har fått ta emot en hel del kritik, detta kommer också att nämnas ganska kort. Dumezil har bidragit en hel del till forskningen inom detta ämne.

Kapitel 1
Dumezils tre funktion/struktur schema

Det kanske skulle vara bra att till en början förklara hur dessa gudar är uppdelade och vilken funktion de har. Det skulle underlätta en hel del och man skulle på så vis bättre förstå vad som menas med resp. funktion för att sedan kunna jämföra dem med varandra.

Det hittills äldsta dokumentet som visar att det fanns en existens av tre guda funktioner är från 1380 f v t, på kung Sattiwasas tid i Indien. Man brukare tala om att det finns tre sociala strukturer i form av suveränitet, krigiskhet och fruktbarhet där gudarna delas in i respektive struktur med tanke på vilken funktion denne innehar. Tillhör man den första funktionen så innebär det att man är en härskar/suverän gud. Man intar då den högsta positionen i den hierarkiska pyramiden. Tillhör man den andra funktionen då är man en krigar gud. Tillhör man den tredje funktionen, ja då är man en fruktbarhetsgud – det som har med befruktning eller födelse att göra.

Detta är väldigt intressant, för Dumezil menar att man kan finna denna struktur i de indoeuropeiska mytologierna som delar in gudarna i detta schema Det som gör det än mer intressant är att Dumezil hävdar att dessa funktioner speglar samhället som människorna levde i. Det handlar alltså här om samhällsstrukturer om stånd eller kast indelning i samhället som speglar gudarnas roll.

Detta kan man se som ett tydligt ex i Indien där prästerna intar den första funktionen medan (ksatriyas) beskyddar folket med deras styrka och till sist (vaisyas) är den del av befolkningen som använder sig utav hantverk, handel eller jordbruk. I detta finns det spår av i texterna bla RgVeda.
”Dumezil har alltså skapat ett klassifikationssystem där mytologi och samhällsfunktioner definierar varandra”.
Att de på något vis skulle gå hand i hand. Det som menas är att, utifrån myterna så kan man utifrån dessa se spår av i samhället. Myterna speglar samhället.

Det första som jag kommer och tänker på är att det kanske trots allt ligger något i det Dumezil påstår, för att inte för så länge sedan fanns det en indelning i samhället av präster, adelsmän och bönder och inte bara i Sverige. Bara för det behöver det inte betyda att Dumezil har rätt, men att det just möjligtvis kan ligga något i det han påstår.

Det som är ganska viktigt att hålla i minnet här är att bara för att gudarna tillhör olika funktioner så betyder inte det att de inte kan glida ifrån sina funktioner, alltså att en härskar gud också kan kriga, vilket vi kommer att se nedan, och detta är en del av kritiken mot Dumezil. Det som menas här är att, självklart kan det komma att Oden som är en härskar gud också krigar.

Kritik av Dumezil
Dumezil har fått en hel del kritik för sina funktionsscheman han skapat. Den allmänna kritiken mot Dumezils teori är att det proto indoeuropeiska samhället var trefunktionellt, men detta går tydligen inte att bevisa. Detta går inte att applicera på samhället. En annan sak var också den att Dumezil komplicerade till en hel del saker genom att använda termerna ”ideologi” istället för teologi, och ”funktion” istället för struktur.
En viktig sak att notera om kritiken mot Dumezils teori, den handlar om att det ibland kunde förekomma glidningar mellan andra och tredje funktionen. För att ibland kunde det hända att bonden eller boskapsskötaren vid behov tog till med vapen, likaså den som krigade kunde ibland vid behov arbeta som jordbrukare för att försörja sig och sin familj. Så på sätt finns det många som inte håller med Dumezil om att detta schema kan appliceras på samhället. Eller så kan man hålla med Dumezil men också säga att detta schema enbart var ett förslag och det behövde inte alltid se så ut då.

Kapitel 2
Det är egentligen nu som jag kommer till själva syftet med arbetet, nämligen att jämföra de fyra gudarna i Skandinavien Oden-Tyr, Tor och Frej med de vediska gudarna Mitra-Varuna, Indra och Nasatya (även kallade för Asvinerna).

Låt oss först börja med att berätta om den första funktionen.
Oden.
Oden som också kallas för allfadern intar den första funktionen, han är alltså en härskar gud. Det framgår i texterna att Oden är en av dem som tillämpar magi och använder den i ett par olika sammanhang. Oden betraktas som kungarnas gud och samtidigt som gudarnas kung. Han är inte pålitlig och brukar ”list” för att få som han vill.

Oden är son till Bor och Bestla, Oden och hans bröder skapade kosmos, de första människorna skapade de av två träd. Han är ledare för asarna och härskar över många gudar och deras fester, där han gillar att dricka vin. Han framställs som den visaste av alla gudar dels därför att han har fått dricka ur Mimers brun, visdomens källa samt att han fick korparna ”håg” och ”minne”. Dessa gav honom gåvan att komma ihåg saker och att vidbehålla minnet. Oden är enögd och framställs även som en stridande gud. Han förfogar över sin häst Sleipner och har en unik egenskap som gör att han kan skifta sin karaktär, uppträda som både gud och människa samt att både vara god och ond.

Britt-Mari skriver ”… egenskaper som är helt motsatta och som egentligen inte borde kunna rymmas inom en och samma gestalt”. I och med att Oden skiftar så mycket i karaktär och har en mängd olika egenskaper och attribut så känns det som att det är lite väl mycket för en gud ensam att inneha dessa egenskaper. Även att egenskaperna är motsatta.
Spjutet var hans vapen, den avbildas med två vargar på varsin sida. Oden kunde också förutse kommande ting (men var dock helt maktlös då hans son Balder dräptes) och han använde sig även utav magi, exempelvis när han bedövade fiendens vapen på slagfälten.
Valhall var den plats som de döda hamnade i efter att de stupat, och på Odens befall så gav sig valkyriorna och hämtade de döda från slagfältet till Vallhall.

Nu vet vi en hel del om Oden, låt oss därför gå över till Tyr.
Tyr räknas in i den första funktionen bredvid Oden, dock finns det inte lika mycket fakta om denne gud som det finns om Oden eller om de andra gudarna. Tyr anses vara en relativt färglös gud.
Det vi får veta om Tyr är att själva namnet ska ha kommit från ett äldre Tiwas som i sin tur kommer ifrån latinets deus som betyder gud.

Tyr ansågs vara den tappraste av alla gudarna för att han vågade sticka in armen i Fenrisulvens käftar. Han ansågs vara en himmelsk gud och även en krigets gud. En annan källa säger att han är son till Oden och dotter till en av de ursprungliga jättarna.
Tyr brukar oftast höra ihop med juridiska beslut, han har en hel del med rättsväsendet att göra. Jag tolkar det som att Tyr valde att ”offra” sin högra hand för att på så sätt bli en symbol för rättsväsendet. För att han var den enda av gudarna som vågade offra sin högra hand i fenrisulvens gap, han visade att det beslut han tog var för allas bästa och var därför ensam om att inneha den egenskapen.

Dumezil skriver: ”… och Tyrs – herre över tingets advokatyr”.

Nu har vi fått lära oss en hel del om Oden och Tyr låt oss då gå över till den första funktionen i den vediska religionen Mitra-Varuna.

Mitra-Varuna är två härskar gudar, men de härskar på lite olika sätt. Denna funktion är uppdelad i två gudar med olika egenskaper men beskrivs samtidigt som varandra kompletterande.

Mitra
Anses vara en härskar gud men (han) härskar genom juridiskt bindande avtal – via kontrakt. Man talar här om en juridisk härskare. Mitra förknippas med den här världen och dagen.
Mitra anses som mild och pålitlig i sitt sätt att agera och vara. Han anses vara fiende till våld och krig.

Enligt Dumzil är ordet Mitra bildat av instrumental suffixet – tra som betyder fredligt, vänskapligt eller kontrakt. Dock inte vilket kontrakt som helst, utan ett gudomligt juridiskt kontrakt.

Det sägs att det som kokas i ånga eller går sönder av sig av sig själv tillhör Mitra. Mitra brukar associeras med Mithra i den gamla iranska religionen (zoroastrismen). Där även Mithras den romerska guden har sina rötter i den iranska religionen.

Jag har nu beaktat Mitra låt oss då gå över till Varuna.


Varuna
Anses vara skapelse guden och alltings herre. Natten tillhör Varuna och även den andra världen. Varuna anses vara närvarande i allting och är allseende. Det sägs att han använder solen som sitt öga för att se allt. Varuna anses vara en skräckinjagande gud.

Magi är en av de många saker som används flitigt, för att härska genom trollkonst. Han använder både bokstavligt och symboliskt sin snara till vapen där han blixt snabbt fångar sin fiende. Han anses vara en både ond och god gud. Varuna verkar även enligt en annan källa vara en av månadernas skyddsgudar.

Slutsats av den första funktionen.
Man kan konstatera att det finns en del likheter mellan gudarna i respektive religion. Om vi börjar med Tyr och Mitra så ser man att det som de båda har gemensamt är att de båda härskar genom juridiska fördrag. Via kontrakt, något som kännetecknade gudarna i den första funktionen. Tyvärr fanns det mer skillnader än likheter mellan dessa två, detta kan dock bero på den föga information som finns om Tyr i mitt material. Tittar vi på namnet, ser vi att de betyder olika saker. Tyr från ett äldre namn nämligen Tiwaz som kommer ifrån latinets Deus alltså Gud, och Mitra från instrumental suffixet tra som betyder kontrakt.

Däremot kan man finna fler likheter mellan Oden och Varuna än mellan de ovannämnda.
För det första kan man se att både Oden och Varuna är skräckinjagande gudar. Oden kunde på slagfälten vara eller liknas vid en skräckinjagande gud- likaså har Varuna den egenskapen.
För det andra kan man se att både Oden och Varuna har ett vapen till sitt förfogande Oden har sitt spjut och Varuna har sin snara som vapen.

För det tredje kännetecknas Oden och Varuna som ambivalenta gudar. De kan förekomma som både goda och onda gudar i synnerhet Oden. För det fjärde kan man se att båda gudarna har magin till sitt förfogande att använda när det passar. De använder den för att härska, för att använda olika trollkonster.

En annan intressant sak som tas upp utav Dumezil handlar om de som krigat på slagfälten och stupat hamnar till slut hos Oden i Valhall enligt mytologin. Detta förekommer även i de indiska begravningsritualerna – där hos de döda arierna tycks det finnas ett slutmål ”… där får de träffa de båda kungarna Yama och Varuna och där kommer de att fröjdas i frihetens fullhet”. Alltså en plats där de stupade eller de som dör hamnar.
En sista sak att nämna är att Varuna anses vara en kung likaså Oden. Oden var även kungarnas gud och gudarnas kung.

Kapitel 3
Låt oss nu gå över till gudarna i den andra funktionen, nämligen krigarna.
I den här funktionen spelar Tor och Indra huvudrollen. Dessa två gudar verkar ha en del saker gemensamt. Man skulle även kunna göra en jämförelse med guden Jupiter ifrån den romerska religionen, han brukar oftast jämföras med Tor och Indra,

Vi börjar med Tor.
Etymologiskt betyder namnet att ”dundra” dvs. ”dundraren” eftersom det ingår i hans verksamhet som åskgud. Till vapen har Tor ett mäktigt vapen nämligen hammaren som har ett flertal olika egenskaper. Den fungerar även som blixten.

Tor brukar ibland jämföras med Herkules. Båda anses som stora starka karlar. Det som Herkules kan göra med sin klubba kan även Tor göra med sin hammare.
En vanlig förekommande bild av Tor är farande i sin vagn över himlen. Man offrar till Tor för att få god vind. Han har en väldigt god aptit.

Tor är alltså beskyddaren av den ordnade världen mot det kaos som jättarna alltid ställer till med. Tor anses ibland vara den mest omtyckte av alla gudarna, det sägs att Tor alltid är i farten och om han skulle ha vilat någon gång så skulle asgård och människorna värld midgård ständigt befinna sig i fara för jättarnas angrepp.

Nu när vi vet en del om Tor borde vi presentera den vediska krigar guden Indra.

Indra
Anses som en väldigt viktig gudom. Han brukar jämföras med Zeus och Tor. Han är en storm gud och styr åskvädret. Han färdas dessutom över himlen i en vagn. Det händer även att han tillbes som en regn gud. Indra brukar associeras med en rusdryck kallad ”soma” en speciell dryck som får Indra att bli berusad.

Han har en väldigt fysisk kraft och en god aptit. Hans huvudfiende är Vrtra. Det kan hända att Indra associeras med Varuna men de har olika uppgifter, i en text från RgVeda kan man läsa: ”Den ene av er (Indra) dödar i striden den andra (Varuna) vakar ständigt över lagarna. Den ene (Varuna) håller i ordningen bland de utvalda den andra (Indra) slår de oövervinneliga”. ”Må Varunas vrede oss skona må Indra ge oss ett väldigt land”.
Indras uppgift är att förgöra demoner, han framställs ridande på en vit elefant och farande i en vagn. Hans vapen är en ”vajra”, det himmelska vapnet – blixten.

Slutsats av den andra funktionen.
Vi kan konstatera att det finns en del likheter mellan dessa två gudar. Dumezil påpekar en intressant sak, nämligen att båda har rött skägg och en väldig aptit, detta förekom endast hos Dumezil och inte i någon annan källa.
Inte nog med det så påminner namnen om varandra båda har med att dundra och blixt att göra.

Man blotar till Tor för att få god vind och Indra ansågs vara en storm gud.
Båda krigar och vill upprätthålla det goda, de båda färdas i en vagn, dock kan det förekomma att Indra avbildas ridande på en vit elefant. Båda gudarna avbildas som stora starka karlar, man har även gjort en jämförelse med Herkules. Tor har sin hammare och Indra har sin snara (Vajra). Även Mithra i den iranska religionen hade ett liknande vapen.

Efter att ha gått igenom första och andra funktionen hoppar vi över till den tredje och sista funktionen. Det handlar här om fruktbarhets gudar.

Kapitel 4
Låt oss först förklara hur det ligger till i den tredje funktionen. I norden är tredje funktionen representerat av far och son och inte som i de flesta fallen av ett tvillingpar. Det förekommer här del funktioner, antingen förekommer gudarna som ett tvillingpar eller också så förekommer de som far och dotter/son. I den vediska religionen har vi att göra med Nasatya även kallad för asvinerna de är ett tvillingpar, och i Skandinavien har vi att göra med Frej, Freja och Njord som är far till Frej och Freja. Jag kommer dock att enbart hålla mig till Frej.

Låt oss börja med Frej.
Frej, Frö, eller Fröj som han också kan kallas är en av vanerna, han är son till Njord och bror till Freja. Fria betyder ”älska”. Härskare över vädret och välstånd. . Han var en ledande gud för vikingarna, han brukade avbildas eller beskrivas med en ”manslem”. Just manslemmen är en väldigt vanlig företeelse då det gäller befruktning i många kulturer/religioner.

Man brukade offra till Frej vid bröllop, han anses även vara kärleksguden.
Han älskar hellre än han krigar. Har mycket med hästar att göra.

Låt oss gå över till den tredje funktionens gudar i den vediska religionen nämligen Nasatya även kallade för asvinerna.

Att det kallas för asvinerna har att göra med att namnet betyder ”ägande av hästar”. Det sägs att de far över himlavalvet i en vagn dragen av hästar eller fåglar. De representerar fruktbarhet och odödlighet, de är ett tvillingpar av mankön och söner till solen enligt en källa. Deras uppdrag är att säkra skönhet, sundhet och ungdom.

Slutsats av den tredje funktionen.
Man kan se att det finns en del likheter i den tredje funktionen mellan gudarna. Man märker t.ex. att gudarna som representeras gör det antingen som syskon eller som far och son/dotter. Asvinerna är ett tvilling par och Frej, Freja och pappa Njord förekommer i Skandinavien. Även det att avsinerna ansågs vara söner till solen, just tanken om att solen är en enorm faktor som bidrar till näring och solljus – gör de till solens söner och inte t.ex. månens söner.

Inte nog med att gudarna representerar fruktbarhet, ungdom, skönhet och jordbruk så kan man nog hitta en intressant liknelse nämligen dels att asvinerna avbildas släpande av hästar eller fåglar. På samma sätt förklarar Britt-Mari att Frej uppträder som ”en ridderlig ljusgestalt”.

Men vad det är han rider på nämner hon dock inte, däremot i en annan källa kan man läsa ”… han hade också med hästar att skaffa”. Också det att en riddare oftast kännetecknas ridande på en häst. En annan intressant sak som gör att Frej har med hästar att göra är att man offrade hästar till gudens ära, detta kan man se i sagan om Hrafnkel Freysgode.

Frej hade dock ett svärd som vapen, men något vapen kunde jag tyvärr inte finna hos asvinerna (det är mycket möjligt att de haft något). Asvinerna släpande i en vagn, Frej möjligtvis ridande på en häst, däremot kunde man se att Tor också hade en vagn som han släpades på himlavalvet.


Sammanfattning:

Jag har nu kommit till den avlutande delen av arbetet. Det jag gjort är en jämförelse mellan gudarna i Skandinavien Oden-Tyr, Tor och Freja med de vediska gudarna Mitra-Varuna, Indra och Nasatya (asvinerna). Jag har försökt att påvisa att det finns i alla fall några liknande/gemensamma aspekter mellan dessa gudar, samtidigt som det också finns olikheter.

Jag har inte kommenterat varför det finns likheter eller varför det finns olikheter mellan dessa, detta låg inte inom mitt område att forska om.

Likheterna kunde vara att gudarna använde sig utav vapen, att namnen påminde om varandra, tänker på Tor och Indra. Vi kunde se att Tyr och Mitra härskade juridiskt medan Oden och Varun...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Jämförelse mellan Gudar i Skandinavisk och vedisk religion.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Mohammed Zakholi [2008-03-10]   Jämförelse mellan Gudar i Skandinavisk och vedisk religion.
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=9440 [2017-05-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in