Några olika djurs sätt att överleva en svensk vinter

11 röster
27279 visningar
uppladdat: 2008-02-20
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
När kylan slår till
När hösten gör sitt intåg och kylan kryper sig på får många djur lov att ändra sin livsföring radikalt för att överleva. De kan sova sig igenom vintern, förflytta sig till varmare breddgrader eller gå i dvala. Att lägga ägg som klarar vintern, och att djuret sedan själv dör är ett annat sätt för djuren att säkra sin arts fortlevnad.

FLYTTA
En hel del djur, främst bland våra Svenska fågelarter, får problem då kylan kommer, så de väljer att flytta söderut där det både är varmare och finns mer föda i form av tex insekter. Vissa fåglar, sk strykfåglar, klarar kylan ganska bra om vattnet inte fryser och det inte blir stora mängder snö. Exempel på sådana djur är gäss. De s.k. invasionsfåglarna, tex Korsnäbb, har ännu ett annat beteende. De flyttar endast vissa år och då i begränsad utsträckning. Den styrs bla av näringssituationen där den befinner sig. När det är ont om föda samlar de ihop sig till stora flockar och flyttar till ett mer gynnsamt område. Fåglarna stannar på det nya stället så länge de hittar mat och drar sedan vidare.


Att dö när vintern kommer är ett annat sätt att lösa problematiken med en kall vinter. Olika insekter övervintrar i olika utvecklingsstadier - som tex ägg, larv eller fullbildad insekt. I Sverige är det mindre vanligt att insekter övervintrar som färdigutvecklade djur. Hälften av alla fjärilar övervintrar tex som larver.

GÅ I IDE
Björn och grävling är exempel på djur som går i ide för att spara energi. De går inte i dvala, utan kan väckas flera gånger under sömnen – dels om de blir störda och även om temperaturen stiger. Djuren lever på de fettreserver de byggt upp under sommarens och höstens ätande. Under ide-perioden sjunker både kroppstemperatur, syrgaskonsumtion och hjärtverksamhet. Dock inte lika lågt som hibernerande djur (djur som går i dvala).
Djur som går i ide är stora djur, som har mycket lägre ämnesomsättning än hibernerare. Dessa djurs fett räcker således mycket längre än för ett litet djur. Om tex björnen, skulle sänka sin kroppstemperatur ner mot ca 5oC, skulle det ta upp emot ett dygn för björnen att värma upp sig igen, vilket skulle vara väldigt kostsamt.

brunbjörn (Ursus arctos)
Björnen ligger normalt i ide från slutet
av oktober till i april/maj. Kortare i söder och längre i norr. Sömnen är en anpassning för att överleva vintern då det finns väldigt lite att äta.

Syreförbrukningen när björnen ligger i ide, är ungefär 30% av hur mycket björen förbrukar i vaket
tillstånd. Igelkotten, som går i riktig dvala, kan ha en syrgaskonsumtion ner mot 1% av den i vila när
den är vaken.

Björnarnas iden kan vara av olika slag:
• Jordiden gräver björnen ut i marken, tex under ett rotvalv
• Steniden hittar de i klyftoer i berget eller i grottor
• Korgiden är snötäckta snår och används endast i nödfall
Ett underlag av tex granris och mossa gör att björnen inte förlorar så mycket värme till den kalla marken.
Ibland lägger sig björnar bara ner under en stor gran och låter snön täcka dem.

Metabolt vatten
Eftersom björnen inte dricker under vintersömnen skulle man kunna tro att den borde bli törstig. Så är dock inte fallet. Det bildas vatten vid nedbrytningen av fettförråden som kallas metabolt vatten. Björnen klarar sig på det metabola vatten den bildar, eftersom de har så små vattenförluster. Det kan till och med vara så att den producerar mer vatten än vad den kan göra sig av med via andningen. Björnungarna föds i idet och får vatten och näring genom björnhonans modersmjölk.
Mot slutet av vintern börjar fettförråden sina och björnen börjar bryta ner mer och mer proteiner. Vid denna nedbrytning bildas urinämne som kan bli giftigt om halten i kroppen blir för hög. Björnen måste då börja göra sig av med urinämnet via urinen. Då urinproduktionen ökar börjar björnen bli uttorkad och törstig, vilket driver björnen ut ur idet.

VARA AKTIV
Även de aktiva djuren äter upp sig på hösten så att de får ett ordentligt fettlager. Dessutom får de tätare och ihålig päls. Eftersom födan ökar ämnesomsättningen som i sin tur bildar värme, behöver
de aktiva djuren mycket föda. En del hamstrar mat och andra ändrar föda efter tillgång. Många fågelarter kollektivhamstrar vilket betyder att vilken fågel som helst får ta av deras förråd. De aktiva djuren väljer dessutom att främst hålla till i skogen då den är mer skyddande och varmare än ute på öppen mark. Små möss och sorkar håller till i ett mellanrum mellan snön och marken som kallas subnivala rummet. Där har de både skydd från kylan, tillgång till mat och insekter.

Hamstra
ekorre
(Sciurus vulgaris)

Ekorren samlar på sig ett matförråd under hela året för att ha reserver inför vintern. De har sina bon högt uppe i träden.

Ändra föda
skogshare
(epus timidus)

Vissa djur, t. ex. haren, äter blad
och gräs på sommaren, men på vintern
anpassar den sig till vad det finns för
föda att tillgå, och äter då bark och skott.

HIBERNERA
Hibernering hos däggdjur innebär att kroppstemperaturen sjunker nära nog till omgivningens temperatur under de kalla månaderna. Detta minskar ämnesomsättningen kraftigt och kroppens energibehov blir därmed mycket mindre. Djuren sparar också mycket energi genom att de inte längre behöver reglera sin kroppstemperatur på en högre nivå än omgivningens. Om kroppstemperaturen skulle bli för låg aktiveras dock regleringen så att inte djuren fryser ihjäl. Vissa djur vaknar upp i en sådan situation. Djuren förlorar alltså inte kontrollen över sin kroppstemperatur.
Hibernerare lägger upp stora fettförråd i sin kropp inför vintern, precis som djuren som går i ide. Hibernering minskar också vattenförlusterna. Detta beror bl.a. på att andningen kan minska när syrgasbehovet är lägre och att den kallare utandningsluften rymmer mindre vattenånga. Förlusterna av vatten via utandningsluften blir då mycket små.
När det är dags för hibernerarna att vakna måste deras kropptemperatur upp till den normala (cirka 37-38oC). Detta sker genom en kraftigt ökad värmeproduktion i musklerna eller i det bruna fettet. Musklerna producerar värme med hjälp av muskelkontraktioner (skakningar) som kan ske utan att djuret rör på sig. Det bruna fettet är en speciell typ av fettvävnad som finns hos däggdjur. Dess uppgift är att bränna fett, så att energi omvandlas till värme. Brun fettväv innehåller många blodkärl och stora mitokondrier vilket ger den dess bruna färg.

Nordisk fladdermus
(Eptesicus nilssoni)

Fladdermöss är främst insektsätare. Eftersom det inte finns några insekter för dem att äta under vinterhalvåret går de i dvala ungefär mellan oktober och april.

Övervintringen sker på en fuktig och mörk plats med jämn temperatur. Helst ska den inte överstiga 5OC och absolut inte blir kallare än 0OC. Detta för att kroppsfunktionerna skall kunna hållas igång med minimal energiförbrukning.
Vanligt är att de övervintrar i en gruva, grotta, jordkällare eller vind. De hänger upp-och-ner och sänker sin kroppstemperatur till den omgivande temperaturen. Fladdermöss kan till och med gå i sommardvala om det är regnigt och kallt. Man kan hitta flera arter fladdermöss övervintrandes på samma plats, ibland t.o.m i samma klunga. Men ofta sitter fladdermössen en och en. Då och då vaknar de ur dvalan, men somnar sedan om igen. Kända fladdermustillhåll är Tabergsgruvan och Sala silvergruva.

igelkott (Erinaceus europaeus)

Igelkotten är ett annat djur som går i dvala. Kropps-
funktionerna sätts ned till ”energisparläge”, bl.a.
sjunker kroppstemperaturen till under 10oC, hjärtat
slår mindre än tjugo slag i minuten och det kan gå
flera minuter mellan varje andetag. Energibesparingen
gör att igelkotten klarar 6 månaders dvala utan att äta.

Även om igelkotten är känd för att äta det mesta den kommer över tillhör den ordningen insektsätare, vilket gör dess tillvaro säsongsberoende. När det börjar bli kallare om hösten och insekterna så sakteliga försvinner, förlorar igelkotten också sin huvudsakliga födokälla. Igelkotten är lite av ett matvrak av naturen och kan bli överviktig utan att ta skada av det, snarare tvärtom. Övervikten har en funktion och är livsnödvändig.
Det är tyvärr vanligt att igelkottar som inte hittat tillräckligt med mat under sommar och höst har för små fettreserver och därför inte överlever vinterdvalan. Igelkottar i Storbritannien måste väga minst 450 gram innan de hibernerar för att överleva och större fettreserver kan antas behövas för att igelkottar ska klara vintrarna här. Igelkottungar som förbereder sig inför sin första vinter är särskilt utsatta. Mindre än en tredjedel av igelkott-ungarna överlever det första året. Igelkottar som överlevt sin första vinter har större chans att överleva sina kommande.
Ett annat gissel för igelkottarna är bristen på bra övervintringsställen. För att överleva vintern är igelkottarna beroende av varma, ostörda och torra platser att sova i. I naturen föredrar igelkotten att bygga övervintringsbon i busksnår med lövsamlingar. En igelkott kan bygga flera bon och delar helst inte bon med andra igelkottar. Igelkotten går och lägger sig efter de första frostnätterna, vilket varierar i olika delar av landet. Ett normalår i Mälardalen kommer frosten i mitten/slutet av oktober.

hasselmus
(Muscardinus avellanarius)

Hasselmusen tillhör familjen sovmöss.
Alla sovmöss tillbringar vintern i dvala. Vinterboet byggs ofta i en hålighet under marken och är fodrad med mossa, torra löv och torrt gräs.

Det är viktigt för hasselmusen att hitta en sovplats dit frosten inte når. Den lägger sig i dvala när det börjar bli kallt och vaknar upp fram på våren. Hasselmusens temperatur kan då stiga från +6OC till +36OC på 40 minuter. I Sverige hittar vi hasselmusen framförallt i Götaland men den finns även i Närke och Värmland. Ibland vaknar de upp ur dvalan och äter ur sitt vinterförråd som de samlat in. Andra lever på det rikliga fett de byggt upp genom att främst äta nötter, insekter och olika frukter under hösten. Deras vikt lig...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Några olika djurs sätt att överleva en svensk vinter

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-02-20]   Några olika djurs sätt att överleva en svensk vinter
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=9286 [2018-10-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook