Dragkedjan-Blixtlåset

31 röster
20829 visningar
uppladdat: 2008-01-31
kärran dunér

kärran dunér 25 år

Från
gustavsberg
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
En liten fascinerande uppfinning som har förenklat människor vardag i närmare hundra år är dragkedjan eller blixtlåset som det också kallas. Innan blixtlåset fanns var det många hyskor, hakar, knappar, skospännen som skulle knäppas och långa band som skulle knytas. Ett litet förslag på blixtlåsets förenklande funktion kan vara att teaternas olika klädbyten underlättades avsevärt då blixtlåset kom ut på marknaden. Under tidspress var det mycket lättare och det gick mycket fortare att dra upp en löpare längs med häktorna än att knäppa tjugo stycken små knappar bakpå klänningarna.

Elias Howe uppfann år 1851 en första variant av blixtlåset. Då syddes blixtlåsets häktor fast på tyget för hand, var för sig och det var svårt och pillrigt. Den som utvecklade Elias första prematura blixtlås genom att göra några förbättringar år 1893 hette Whitcomb Judson. Han kallade blixtlåset för ”Clasp Locker Or Unlocker”. Där satt inte löparen fast på blixtlåset, som från början var avsedda för skor, utan fick tas av när blixtlåset skulle stängas och sättas på när det skulle öppnas. Det innebar att du fick bära med dig löparen i fickan eller kanske bära den som smycke. Whitcomb insåg att detta var för opålitligt och bestämde sig för att förbättra blixtlåset ytterligare. Det gick inte särskilt bra eftersom Whitcomb var en man som gillade komplicerade saker och det hela slutade med att blixtlåset var ännu mer komplicerat och opålitligt än innan då man var tvungen att ha en instruktionsbok för att använda dragkedjan. 13 år senare utvecklades dragkedjan ytterligare av svenskamerikanen Peter A. Aronsson som kommit till Amerika för att börja jobba i Whitcombs fabrik. Peter anpassade främst den nyutvecklade dragkedjan för kvinnokläder som klänningar och korsetter. Efter att ha jobbat i Whitcombs fabrik ett antal år reste Peter till Paris för att försöka lansera dragkedjan, vilket lyckades.

I början av 1900-talet kom blixtlåset till Sverige under namnet ”fermitetslås”. Dramaten köpte ett antal för att underlätta klädbytet och det sägs att Anders de Wahl var föst att använda fermitetslåset. Men det var fortfarande inte färdig utan relativt opålitlig och gick inte upp när det behövdes eller öppnades när den inte skulle. Inte förrän 1913 kom Gideon Sundbäck på att klämma fast häktorna på två tygband som man sedan kunde sy fast på tyget med symaskin och denna version kallades Plako som senare blev en stor hit på den europeiska marknaden. Det var under år 1931 som Sverige började tillverka dragkedjor vid Gunsums bruk men den störste tillverkaren idag är det japanska företaget YKK Fastening Products Group som bland annat gör dragkedjor åt Cheap Monday.

Dragkedjor kan vara tillverkade i metall och då används de oftast när grövre tyger ska stängas eller hållas ihop. Häktorna är oftast stansade ur mässingsplåt som senare poleras samt förnicklas för att sedan klämmas fast på de två tygbanden gjorda av polyester och nylon. I och med att häcktorna förnicklas förekommer det ibland att människor inte kan ha blixtlås eller knappar gjorda på liknande vis. Detta beror på att nickel kan ge en allergisk reaktion så när en nickelallergiker tar i metallen. När det gäller skor och kläder används oftast ett blixtlås i hårdplast eftersom plast lättare kan färgas efter olika modefärger. De vanligaste råvarorna för plasttillverkning är råolja och naturgaskondensat, men det ingår också tillsatsämnen som till exempel olika färgämnen, stabilisatorer som förhindrar materialet att brytas ned och smörjmedel som underlättar bearbetningen. Innan råoljan var det stenkol som var den viktiga råvaran. Idag går utvecklingen mot att hitta förnyelsebara råvaror för tillverkningen av plast.

Blixtlås öppnas och sluts med hjälp av en så kallad löpare som du drar mellan två rader av häktor. I Västsverige kallas blixtlåset för dragkedja och den är en låsanordning för bland annat kläder och det finns två olika sorters blixtlås. De som har de två halvorna fästa vid varandra vid ändarna och det öppningsbara blixtlåset. Det används ofta i jackor och innebär att du kan ta isär de två raderna med häktor när löparen är vid föreningspunkten, men du kan också haka fast de båda raderna när du vill stänga blixtlåset. Oftast har blixtlåset en bestämd början och slut men det finns också de dragkedjor som kan öppnas och låsas från två håll.
Positivt med blixtlås är att jackorna inte går upp och öppnas utan förblir stängda och varma. Blixtlås kan också finnas vid exempelvis jackornas fickor vilket leder till att innehållet stannar i fickan och inte trillar ut. Blixtlås är också lätta att dra igen och det går väldigt fort, där av namnet, det går till exempel mycket fortare att dra igen ett blixtlås på ett par stövlar än att sitta och knyta dem.

Det finns också negativa saker med blixtlås. Till exempel om den fastnar på något vis så kanske du inte får av dig din jacka, eller din sko. Ditt hår kan också fastna i den vilket kan göra väldigt ont och det kan leda till att det lossnar en hårtuss.

Jag har använt mig mycket av dragkedjan. Jag gillar denna ”enkla” uppfinning för det går så fort att stänga det speciellt på vintern när man ska ta på sig så mycket kläder, då är det skönt att det går fort att stänga stövlarna och jackan. Jag gillar också att ha det på mina väskor för det ger mig en känsla av trygghet eftersom jag vet att mina saker inte kommer att ramla ur.

Jag har haft lite problem med dragkedjor också. Just på vintern så måste jag vika mina jeans för att de ska få plats i stövlarna och det leder till att det blir tjockare på ett visst ställer i stövelskaftet. Det gör att under flera veckor och månader måste dragkedjan utstå extra press inifrån vilket kan leda till att häktorna glider isär och då går blixtlåset sönder. Jag har också varit med om att löparen kan fastna i tyget som sitter runt om häktorna och då fick jag inte av mig min jacka förrän efter mycket krångel.

Tekniken har utvecklats väldigt mycket de senaste åren. Jag tror att kläderna har uppfunnits och utvecklats allteftersom tiden har gått och vi människor har utvecklats. Långt bakåt i tiden på stenåldern då vi jagade med spjut krävdes inte fina, eleganta klänningar eller figursydda kostymer utan det enda som behövdes då var ett varmt djurskinn med hål för huvudet och som hölls ihop med ett enkelt rep eller grövre snöre gjort av läder.
Efter ett tag uppfanns knapparna. De bestod av benbitar som sattes fast på tvären och som sedan träddes igenom en ögla gjord av läder. Men senare under bronsåldern när bronset hittades började små hyskor att göras för att knäppa blusar och spännen som höll fast männens mantlar. Dessa spännen, knappar och hyskor följde med i flera århundraden efteråt men förbättrades lite allt eftersom och till slut efter många år började dragkedjorna att tillverkas.

Teknisk utveckling hänger samman med vår vilja att förbättra det vi tidigare gjort. Ett exempel på vår vilja att förbättra våra uppfinningar kan hittas inom krigsindustrin. Hur gör man en pilbåge bättre? Jo, du utvecklar den till ett armborst som är mycket stabilare och som du spänner med hjälp av dina fötter. Det gör att du kan spänna den hårdare vilket leder till att du skjuter längre. Ytterligare ett exempel är ångmaskinen som uppfanns för att driva olika maskiner i fabriker. Men efter ett tag började man utveckla denna ångmaskin och tillslut var den mindre och flyttbar och kunde användas till att driva lok och på så sätt fick man fram ångloket. Jag tror att teknisk utveckling innebär synergieffekter när en ny uppfinning förbättrar en gammal. Vi uppfann till exempel flygplanet och några år senare uppfann vi kolfiber. Eftersom kolfiber är ett starkt och lätt material började man snabbt att använda det vid tillverkningen av flygplansvingar

Jag tror att människans drivkraft bland annat är vår nyfikenhet och att den alltid har funnits med men från början gällde det mer vad vi kunde äta, var vi kunde spara vår mat under vintern och det ledde till att vi provade olika metoder för att nästa vinter välja den metod som var bäst. Om vi inte hade vår nyfikenhet skulle vi inte prova på saker och vi skulle inte utvecklar det vi har eller kommer på nya idéer. Vi vill förenkla vår vardag eller förbättra den och jag tror att vår lathet spelar in ganska mycket i viljan att utveckla. Därför utvecklar vi våra uppfinningar för att göra livet mycket lättare för oss och slippa onödigt arbete. Genom vår nyfikenhet har vi efterhand skaffat oss den kunskap som krävs för att vidareutveckla och förbättra tekniken. Jag tror att en av anledningarna ti...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Dragkedjan-Blixtlåset

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Berit Lindeberg 2017-11-15

    Kul läsning

Liknande arbeten

Källhänvisning

kärran dunér [2008-01-31]   Dragkedjan-Blixtlåset
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=9171 [2017-11-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in